Skandiamannen

"Vi lämnar nu 80-talet och förflyttar oss några decennier bakåt i tiden. Efter några struliga år på Sigtuna humanistiska läroverk gav han studierna en ny chans, denna gång på Stockholms universitet. Här vände det. Engström började studera kommunikation och hittade äntligen något han både passade för och trivdes med. Han visade fina studieresultat och blev så småningom elevrådsordförande. En av hans utbildningar på universitet var IHR, institutet för högre reklamutbildning, som var ansedd som en av de vassaste och hårdaste utbildningarna i sitt område. Förutom att ha högmotiverade elever, såsom Engström, var IHR också känt för dess breda syn på kommunikation, där teorier inom psykologi och beteendevetenskap var självklara och centrala. Här kan Engström-koden tagit sina första, darriga steg.


Andra kommunikationstricket var att synas – överallt och helst hela tiden. Det här är omdiskuterat då kritiker menar att det var helt vansinnigt att en gärningsman visade upp sig och därmed kunde avslöjas av vittnen. Men sätter man sig in i Engströms knepiga situation fanns logik i hans agerande. Mördarens signalement fanns redan där, som sagt, och han kunde inte trolla bort sig själv från mordplatsen. Den enda han kunde påverka var vad han gjorde där."