Citat:
Det är klart det spelar stor roll för förmågan att identifiera någon om man inte kan se dennes ansikte och förhållandena är som de är. Och återigen så säger Jeppsson:
F. Det du säger är att du inte förknippar den mannen som springer i trappan med Christer Pettersson men du kan heller inte utesluta att det kan vara han?
J. Jag kan-, jag kan heller inte utesluta det heller.
F. Det finns alltså delar i hans rörelsemönster som du igenkänner från Christer?
J. Det finns-, det finns gemensamma rörelsemönster.
F. Tänker du då som du tidigare nämnt på den här lufsande stilen?
J. Ja, speciellt det ja, och framåtlutad stil.
Jeppsson är i sig ett trovärdigt vittne, men när han säger att han borde känt igen CP om det var han är det en vittnespsykologisk slutsats och inget vittnesmål. Det är svårt att tänka sig att det är en riktig empirisk slutsats av Jeppsson.
Jo, att säga något annat kan bara bero på att man bestämt sig i förväg att han inte känns rätt och att det inte kan vara han.
Ja, jag är medveten om problemen med Lisbeths vittnesmål, men ändå, har man ett brottsoffer som med kraft pekar ut förövaren är det betydligt starkare misstankar än mot en slumpvis utvald person.
Sedan har vi det faktum att CP var en man med stor kapacitet att döda, en man som befann sig i området vid tidpunkten och alla de andra vittnena av olika slag.
För att få påståendet om att inget utmärker CP som misstänkt att gå ihop måste man välja vittnesmål selektivt. Därmed inte sagt att CP nödvändigtvis är skyldig, tvärtom är han ju frikänd, och vittnesmål kan ofta vara felaktiga, men att inte betrakta honom som i utgångsläget en rimlig kandidat som mördare är något annat.
F. Det du säger är att du inte förknippar den mannen som springer i trappan med Christer Pettersson men du kan heller inte utesluta att det kan vara han?
J. Jag kan-, jag kan heller inte utesluta det heller.
F. Det finns alltså delar i hans rörelsemönster som du igenkänner från Christer?
J. Det finns-, det finns gemensamma rörelsemönster.
F. Tänker du då som du tidigare nämnt på den här lufsande stilen?
J. Ja, speciellt det ja, och framåtlutad stil.
Jeppsson är i sig ett trovärdigt vittne, men när han säger att han borde känt igen CP om det var han är det en vittnespsykologisk slutsats och inget vittnesmål. Det är svårt att tänka sig att det är en riktig empirisk slutsats av Jeppsson.
Jo, att säga något annat kan bara bero på att man bestämt sig i förväg att han inte känns rätt och att det inte kan vara han.
Ja, jag är medveten om problemen med Lisbeths vittnesmål, men ändå, har man ett brottsoffer som med kraft pekar ut förövaren är det betydligt starkare misstankar än mot en slumpvis utvald person.
Sedan har vi det faktum att CP var en man med stor kapacitet att döda, en man som befann sig i området vid tidpunkten och alla de andra vittnena av olika slag.
För att få påståendet om att inget utmärker CP som misstänkt att gå ihop måste man välja vittnesmål selektivt. Därmed inte sagt att CP nödvändigtvis är skyldig, tvärtom är han ju frikänd, och vittnesmål kan ofta vara felaktiga, men att inte betrakta honom som i utgångsläget en rimlig kandidat som mördare är något annat.
Jag har träffat på CP flera gånger och anser att han är svår att missta sig på om man känner ihen honom. LJ har jag träffat i princip dagligen i flera år. Han är en osäker person som gärna uttrycker sig tveksamt. Om han är säker på att det inte är CP kan han ändå uttrycka sig tveksamt. Lisbeth ger jag inte mycket för. Hon är en överlägsen typ som hänvisar till sitt yrke och indirekt till sin (över)klass. Hon har en egen agenda som är svår att genomskåda