Citat:
Ursprungligen postat av
MrFred
Det är ju fanimej sa jävla enkelt att sluta med gbl att det är löjligt. Jag vet inte om det beror pa att jag endast tar 1ml per dos, men med nagra gram phenibut första dagen för 3 dagar sedan, sen var jag frisk dagen efter. Andra dagen sov jag med hjälp av 20mg oxazepam. Och tredje dagen (idag) var allt som vanligt igen. Humorn är där, träffa folk är inga problem alls och hjärtat slar helt normalt. Vad är det alla skriker om som är sa jädra farligt med gbl?
Nej jag ska banne mig fortsätta med skiten. Nu ska jag ut här i brussels och festa järnet med gbl...icke med skitet etanol som är betydligt farligare än g.
Ja, har man hjälpmedel så är det löjligt enkelt att undkomma avtändningen, jag kom undan AT:n med två Temesta, AT:n ligger på runt max 3 dagar, så länge man lägger på någon annan GABA-drog så kommer avtändningen knappt att göra sig gällande, samt att det mest är sömnlösheten som tar knäcken på en vad det gäller GHB/L, även om det är en hel del annat inblandat så som enorm ångest, darrighet o.s.v. Faktiskt värsta avtändningarna jag haft, tar hellre en heroin-AT än den där skiten, visst det rör sig bara om några dagar men det blir jävligt långa dagar då man inte kan sova, kan man inte sova på ca. 3 dagar så är det som att det varar i 6 dagar typ.
Med den här drogen så har det blivit som med många andra, det är inte samma sak som det var de första åren, får bara ryckningar och typ somnar/mår illa om jag tar det nu. Bara heroinet som alltid levererar. Den här drogen tror jag är mer individuell än andra, antingen hatar man det eller så tycker man om det som fan, många blir bara som jag blir nu, illamående och trötta medan det för andra är en perfekt fylla som aldrig tar slut samt att man är bra mer klar i skallen. Gillar man alkohol/benzo så gillar man förmodligen den här drogen, jag gillar inte alkohol/benzo särskilt mycket men tyckte GHB/L var en helt okej drog under en period, ett irriterande moment som nästan är oundvikligt är att man somnar i tid och otid, ena stunden sitter man framför datorn, nästa sekund slår man upp ögonen och inser att man somnat i 2-3 timmar, men man är glasklar så fort man slår upp ögonen, ingen direkt sömnighet så länge man inte är naturligt trött när det väl händer, men är det 4:e gången man däckar samma dag så är man ju pigg direkt, är man beroende så känner man dock ett väldigt starkt behov av att ta en ny dos. Däckningarna är som att bli nedsövd eller vara död för en stund, man är verkligen helt borta - inga drömmar/svart, bara intet, totalt bortkopplad från allt d.v.s. Därför är jag inte rädd för döden, det är ju som att däcka på GHB/L så länge man inte vaknar så kommer man ju ändå inte fatta att man var/är borta, om jag inte vaknade efter den där däckningen 2008, vad hade det angått mig nu eller om 1 miljon år, bara trams att vara rädd för döden, att vara rädd för döden är ett problem som man definitivt inte kommer att ha när man väl
är död.