2012-06-21, 00:36
#2
2012-06-21, 02:50
#4
2012-06-21, 23:47
#6
Ayn Rand hade ett uppenbart släng av gammal hederlig sektmentalitet, allt det goda till trots (min bild av henne är mer positiv än negativ). Murray Rothbard, som hamnade i tvist med Ayn Rand p.g.a. denna attityd, skrev en rätt rolig sketch där han kritiserade just detta uppförande hos henne. Här kan ni se den: http://www.youtube.com/watch?v=KIk5C2qsRH8&feature=related Den är rolig för den är ganska träffsäker när det kommer till objektivisters koleriska argumentation om "life, reason, reality" o.s.v. 
2012-06-22, 00:51
#7
Citat:
Jag tycker det träffsäkra med denna pjäs är att den visar att kritik mot objektivismen generellt består i psykologiseringar och personangrepp.
Ursprungligen postat av Giuliani
Ayn Rand hade ett uppenbart släng av gammal hederlig sektmentalitet, allt det goda till trots (min bild av henne är mer positiv än negativ). Murray Rothbard, som hamnade i tvist med Ayn Rand p.g.a. denna attityd, skrev en rätt rolig sketch där han kritiserade just detta uppförande hos henne. Här kan ni se den: http://www.youtube.com/watch?v=KIk5C2qsRH8&feature=related Den är rolig för den är ganska träffsäker när det kommer till objektivisters koleriska argumentation om "life, reason, reality" o.s.v.
Ayn Rand avfärdas i allmänhet för att hon skall ha varit en "kedjerökande kärring" och "sekterist" (samt några än mindre smickrande tillmälen). Då kan man väl också avfärda Murray Rothbard för att han var ett "äckligt fetto" med nasal Barbara Streisand-röst. Inget fel att delge sitt personliga omdöme om en offentlig person, men dessa omdömen ersätter ofta (nästan alltid) argument i sak.
Edit: Hoppas du inte uppfattade detta som alltför koleriskt. Men det är ju så vi är, objektivisterna.
__________________
Senast redigerad av Khepera 2012-06-22 kl. 00:54.
Senast redigerad av Khepera 2012-06-22 kl. 00:54.
2012-06-22, 03:46
#8
2012-06-22, 09:36
#9
Citat:
Kanske det. Det är ju uppenbarligen en synnerligen tacksam uppgift, för det är lätt att hitta saker att psykologisera och orättfärdigt angripa i allmänhetens ögon. Därför det går att skriva roliga små teaterstycken om saken.
Ursprungligen postat av Khepera
Jag tycker det träffsäkra med denna pjäs är att den visar att kritik mot objektivismen generellt består i psykologiseringar och personangrepp.
Citat:
Att Ayn Rand hade en viss sektmentalitet ställer nog de flesta upp på, och jag tror att det var denna mentalitet hos henne som fick henne att avfärda libertarianer så som hon gjorde, så det är ju uppenbarligen relevant i sak här. Jag förstår hur hon tänkte när hon uttalade sig sådär, men jag tycker hon har fel. Om strävar efter ett fritt samhälle bör man rimligen alliera sig med andra som strävar efter samma politiska mål i stället för att håna dem, oavsett hur dåliga deras filosofiska premisser är. Hur ser du som medlem i LP på att det finns utilitarister och anarkokapitalister i partiet? Avfärdar du dessa människor som djupt ondskefulla och vägrar idka samarbete? För mig ska det till en sektmänniska för att göra så.
Ayn Rand avfärdas i allmänhet för att hon skall ha varit en "kedjerökande kärring" och "sekterist" (samt några än mindre smickrande tillmälen). Då kan man väl också avfärda Murray Rothbard för att han var ett "äckligt fetto" med nasal Barbara Streisand-röst. Inget fel att delge sitt personliga omdöme om en offentlig person, men dessa omdömen ersätter ofta (nästan alltid) argument i sak.
Citat:
Nejdå, ingen fara.
Edit: Hoppas du inte uppfattade detta som alltför koleriskt. Men det är ju så vi är, objektivisterna.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera