Ayn Rand hatade libertarianer

Om värde är subjektivt (vilket jag antar att tycker) så behövs väl för sjutton ingen intervju, om han handlar efter sin vilja så är det väl för att han finner värdet i att utföra den större än att inte göra det? Om han inte handlar efter sin vilja, vad är det då för mening med exemplet?
Här blandar du in moralisk egoism, men ok: Ateisten värderar uppenbarligen sitt offer så högt att han njuter storligen av sin grandiosa självbild de sista sekunderna av sitt liv - nog för att kompensera sitt torftiga tidigare leverne. Eller: Tanken på att se sig själv i spegeln resten av sitt liv utan att ha gjort detta offer är outhärdlig. Osv, hitta på nåt bara, det är ju en hittepå-gubbe!
Ja, precis, på så sätt täcker du in alla medvetna handlingar.
Varför ska personerna bedömas utifrån dina subjektiva värderingar? Är det en del av teorin?
Får väl citera ditt kloka inlägg till Giuliani tidigare:
"Och vem ska avgöra vad en individs "rationella egenintresse" är, om inte individen själv? Om individen själv avgör vad som ligger i hennes rationella egenintresse, vad är då skillnaden mellan detta och att handla i enlighet med sitt högst rankade handlingalternativ?"
Du får gärna svara på din fråga.

Om hans val inte på något sätt handlar om att han själv ska må bättre, då är teorin falsk. Naturligtvis går detta inte att visa enbart genom intervjuer, men i kombination med andra mätmetoder - vilka delar av hjärnan som aktiveras, om handlingen utsöndrar endorfiner, etc. - är ett sådant experiment inte teoretiskt omöjligt (så länge vi pratar om levande människor, då).

Alltså, skilj mellan "vilja" - vilken vi förstås alltid handlar efter - och "egenintresse" - vilket jag tror att vi i regel handlar efter, som i regel utgör viljans drivkraft.


Nej, det tycker jag inte att jag gör.


Om det stämmer, ja. Om det istället är så att vi hela tiden medvetet gör saker som vi tror att vi kommer att må sämre av, då stämmer det inte. Det täcker alltså inte per automatik alla handlingar, så som "vi gör vad vi vill göra (när vi är medvetna om vad vi gör och vill göra)" - vilket bara är ett cirkelargument; tvärtom är det en falsifierbar hypotes som kan prövas.


Nej, jag säger att jag inte kan se vad ateisten kan anse sig "vinna" på det, dvs på vilket sätt han tror sig kunna komma att må bättre av det. Att detta är ur mitt perspektiv och att jag därmed inte kan analysera döda ateisters motiv har jag redan förklarat; du har ju t.o.m. läst och svarat på det. Jag kan inte säga varför det är egoistiskt, vilket inte innebär att det nödvändigtvis inte är det - just eftersom att han inte bedömmer detta efter min subjektivitet utan sin egen.

Därför kan jag inte avgöra om det är icke-egoism, eller beror på motiv som jag inte kan identifiera men som han ändå har. Vad som däremot efterfrågades var hur jag skulle förklara det egoistiska i att en ateist offrar sitt liv för någon annan; mitt svar är att jag inte kan förklara det. Jag ser helt enkelt inte hur något "gott" kan följa ur det - för honom - vilket han, däremot, kanske kan ändå (t.ex. med någon av de förklaringsalternativ du nämner).


Tro't eller ej, jag håller med mig

Men herregud, varför då inte utföra detta på alla? "Den altruistiske bankrånaren", om du minns honom, han kanske inte heller rånar banker för att må bättre, enligt någon brainscan. Ingen kanske gör sina val för att må bättre utan av helt andra anledningar.

Om det för personen framstår som det bästa valet är det väl den personens bästa val? Om han är irrationell eller hans vilja styrs av nån annan är ju exemplet meningslöst.
Och ändå vet du varför alla de andra till 99,9% är egoister?
Om det är folks egna subjektiva uppfattningar om varför de gör något som är utslagsgivande, ja då är nog väldigt många altruister...
Tro't eller ej, men det märks inte...

Varför är den det förresten?