Människans genetik och medicinens påverkan.

Jag tar det kort.
Vi vet idag att medicinens framgång har gett en påverkan på människans utveckling. Den svagare länken fortsätter leva och sätter sig ett spår i vår utveckling. Exempelvis så behöver vi använda mer och mer antibiotika och tillslut kommer vi nog antibiotikan sluta fungera på oss.

Vad jag nu filosoferar över är. Har du någon lösning på det här problemet? Eller anser du det som ett problem? Finns det någon human lösning? Eller kan vi bara fortsätta i samma spår?
Jaa, jag tror ni fattar min poäng. Är lite trött nu så risken finns att jag kanske är dålig på att förklara.
Men givetvis är det bara att fråga om något är oklart.

En naturlig process hade de stakaste överlevt och satt sitt dna i sin avkomma, nu när även defekta människor, med ADHD, Dvärgväxt, och andra genetiska fel ser vi en tydlig ökning av Cancer och psykiskt fel på en del av människorna.

Detta resulterar även i att mutationer blir vanligare både på gott och ont,

Exakt. Nu vill jag ha en filosofisk lösning på "problemet".

Att den evolutionära (nåja) process som skapat oss har avstannat i takt med ökande av den medicinska (bl.a.) kunskapen är ingen nyhet. Vi har nått slutet av utvecklingen, nu kommer det endast gå utför... Synd? Ja, men oundvikligt om vi vill ha ett samhälle värt att leva i...

Är det verkligen så. Måste vi verkligen vara såpass destruktiva för att det skall anses vara värt att leva?
Den evolutionära processen måste väl ändå ha en förtur här om vi skall ha en mening med livet ?

I fattiga länder utan sjukvård överlever de friska och de svaga slås ut. Så är det inte i rika länder med avancerad sjukvård. Sjukvården kommer att bli den rika världens undergång.

Låt evolutionen ha sin gång. Mänskligheten klarar sig bäst utan mediciner och sjukvård.

Hur skall man då låta den evolutionära processen verka i ett samhälle där det finns sjukvård och altruism?

Mvh

Det finns alltid en poäng i att hjälpa sina nära och kära. De "friskaste generna" kommer alltid att överleva förutsatt att de inte trängs ut av andra gener. Men inom en genetisk grupp är det en fördel av att vara många. Det ger ekonomisk och militär styrka till exempel. Så i konkurrensen mot andra genetiska grupper är det fördelaktigt att tillämpa sjukvård. Men inte så smart att utöver det hjälpa andra grupper. Men det fungerar i och för sig om det totala levnadsutrymmet för friska gener inte minskas. Men som sagt, jag förutsätter också att de friska generna är de som kommer att överleva framtidens prövningar, och inte minska i antal tills dess. Tills dess att vi återigen blir prövade så är antalet (av både friska och mindre friska) en fördel, som även gynnar friska gener. Är inte hundra procent men jag tror att man kan resonera i denna riktningen.

Det är det jag frågar er :P
Men en snabbe tanke är att vi måste börja med reglering.
Vill du föda barn så skall du bli nekad en viss sjukvård. Vill du steriliseras, så öppnas dörrarna.

Exakt, och ett sånt samhälle vill iaf. inte jag leva i...

Är det inte bättre att vi arbetar tillsammans än att bara tänka jag jag jag? Är det verkligen så viktigt att sprida sin avkomma?

Mot vad?