Fenomenet Flashback

Du har helt rätt i din analys. Flashback, om jag får tillåta mig att generalisera, verkar radikaliserande på människor - mig inkluderat. Alla ens fördomar om "den andra sidan" besannas och kultiveras. Självklart gör anonymitet, och att man inte personligen måste stå till svars för det du skriver, att många "tar ut svängarna lite extra" men det kan inte vara hela förklaringen. Jag tror det handlar om att man själv låter sig påverkas av vad som skrivs här.

Jag själv är nästan uteslutande aktiv i detta delforum (Religion), men läser frekvent Integration & Invandringsdelen. Jag blir dock mest påverkad av de som är icke-PK på flashback (det vill säga de som säger sig stå mot majoriteten av rasister & invandringskritiker). Jag har för dessa försökt påtala att invandrare är minst lika rasistiska som svenskar, och att ha en annan åsikt är i sig rasistiskt. Jag har påtalat att jag själv blivit utsatt för rasism av invandrare under min uppväxt som minoritet (som så kallad etnisk svensk, även om detta ord verkar vara tabu idag), men har då blivit kallad lögnare och blivit anklagad för att jag överdriver allt. För invandrare kan väl inte vara rasister - det kan ju bara svenskar vara!

Hur som helst, jag vet faktiskt inte varför just Flashback är uppochnedvända-huset, men ett Forum (nästan) utan censur lockar givetvis till sig människor som har saker att säga som samhället i stort vill förtrycka - på gott och ont.

Däremot tycker jag det är viktigt att förstå att det inte bara är en sida som tar ut svängarna, utan även de som kallar sig "anti-rasister" har många gånger minst lika rasistiska och, tycker jag, underliga idéer som rasister anklagas för.

Anledningen till att de kallar dem sandnegrer och liknande är för att de följt I&I och relaterade forum så länge. Efter att ha tappat räkningen på vilken gång i ordningen en gängvåldtäkt av invandrare, vitpixling i aftonpressen, etc, lackar en del ur. Det har inget med begåvningsnivå att göra. Det finns gott om begåvade invandringskritiker, även några rasister här är väldigt begåvade.

Sedan har du strukturerat diskussionen till rasister som patienter och du och dina samtalspartners som analytiker. Redan i trådstarten definierar du rasism som patologiskt; man ska tydligen inte komma och prata om judar. Därmed slår du undan varje tänkbar rationell anledning för trosföreställningarna. Det blir inte ett ärligt sökande utan mer att befästa en bild och värdera den som dålig och skadlig. Sådana här trådar ser man dyka upp då och då i de flesta forumdelar, det kommer sig ofta av en oförmåga till avgöranden i själva diskussionen och ett tillbakadragande till ett ovanifrånperspektiv där den undersökta domänen redan anses avgjord och ska identifieras på ett betryggande sätt. Ni vill befästa en grupp genom att distansera er från en annan. Själv är man rationell och god, de andra irrationella och patologiska. Så vad jag undrar är... hur ska ni då mötas?

Samma metod som du kör här är vad media gör när de ska hantera SD.

Jag skriver inte under på något av det som TS tar upp i det ursprungliga inlägget.

Man kan hoppa jämfota över värdeklyftan mellan Flashback och folket.

Sett till den framväxande bilden av ett Sverige där endast icke-européer och dithörande problematik frodas är jag snarare förvånad över den förhållandevis milda tonen här på forumet. Men vi har nog bara sett början än. Det ska bli spännande att följa utvecklingen i Sverige och i andra jämförbara länder, som Frankrike, där folkutbytet är så långt gånget att urbefolkningen genomgår en existentiell kris, vilken, i händelse av att EU-projektet kollapsar, mycket väl kan urarta i ett lågintensivt inbördeskrig.

Men där är inte Sverige än och dagens politiker har ett par mandatperioder på sig att hejda en sådan utveckling. För egen del ser jag gärna att de misslyckas, eftersom jag tycker att konflikter är romantiska. Men även om jag på vägen till röstningslokalen drömmer om Napoleon, Rousseau, Hitler och Miljöpartiet fegar jag i slutänden ur och lånar istället min röst till samhällets svaga. Jag är inte tillräckligt luttrad än för att kunna bortse från den oerhörda misär som föregår födelsen av mina ideal. Nu går ju utvecklingen trots allt åt det hållet, så när jag demonstrativt avlägger min missnöjesröst och publikt vädrar mitt missnöje, mer så i verkligheten än på Flashback, vilket inte sällan renderar i såväl verbala som fysiska örfilar, så är jag allt annat än äkta, eftersom jag mer än gärna agerar bödel om fårskocken till samhälle agerar stupstock.

Detta (fetmarkerade) är väl ändå något av en myt. Flashback har aldrig varit särskilt seriöst, kanske i den bemärkelsen att man seriöst diskuterat bombtillverkning, civil olydnad, hackade hemsidor och droger, men inte i den bemärkelsen att diskussionen har varit av "högre nivå" - om du förstår vad jag menar?
Det är först på senare tid som det dykt upp diskussioner om akademisk filosofi och liknande, mer konstruktiva, diskussionsämnen (förlåt Flashback, hemskt formulerat).

EDIT: Kanske har missförstått dig... vet inte.

Precis som du säger, så tror jag också på att det förkommer ett sorts "lärande" på Flashback, en sorts institutionalisering. Men om tillflödet av medlemmar är mer eller mindre konstant så kommer det också att förekomma olika grader av institutionalisering hos medlemmarna - där vissa är argumentativa experter och andra inte riktigt har "lärt sig snacket". På så sätt så kommer ju bruset tyvärr aldrig att försvinna, men det kanske är något man måste acceptera.

Å andra sidan så kan ju vissa grupperingar på Flashback lyckas driva jargongen åt andra hållet, och institutionaliseringen av nya medlemmar når en vändpunkt, och diskursen förändras till det sämre. Jag inser att det är problematiskt att tala om "grupperingar" på en så flytande befolkning som Flashbacks, men visst finns det ändå rörelser, eller typer av flashbackare som mer eller mindre faller in i samma kategori av begreppsanvändning och ton i tilltal - och dessa har ändå en påverkan hos diskursstrukturen - eller kulturen - på Flashback. Hur stor den påverkan är blir svårt att säga utan någon ingående forskning.

Fan. Jag vill forska på Flashback, men har inte tid. Tror inte jag har orken heller. Men ju mer vi skriver om detta fenomen, desto större är chansen att någon blivande doktorand i sociologi/antropologi/grupp-psykologi/Statsvetenskap (?) får upp ögonen för detta intressanta fenomen.

Har under en längre tid suttit på FB och läst kring olika ämnen, på senare tid mest i denna del av forumet dock. Detta blir mitt första inlägg och jag tänkte jag skulle använda det till att ställa en fråga.
Det jag blivit uppmärksam kring på FB är hur man här lyckats skapa en miljö där termen PK har blivit helt omvänd. Ett exempel är de många trådarna som diskuteras kring invandring, integration, muslimer och judar och jag fascineras över hur tongångarna går. Ta ett ämne som SVT:s Uppdrag Granskning kring vad som sker i moskéer. I detta ämne är det kanske 100 inlägg, av dessa är det kanske 20 på sin höjd som kan ses som en diskussion FB:are emellan medan resterande 80 är allt ifrån rent ut rasistiska, en-två meningar på sin höjd, till totalt irrelevanta, tourettes liknande uttalanden. Inom denna majoritet ryms också alla hjärtliga ryggdunkningar som åtföljs. De fåtal användare som är av avvikande åsikt från majoriteten blir de som väcker anstöt och det är här min fascination sätter in. I det vanliga "offentliga" rummet så är det alla former av rasistiska uttalanden som väcker anstöt av en majoritet medan det här på FB är helt tvärtom och jag frågar er som frekvent sitter här;

Det kan mycket väl vara så. jag har inte själv följt forumet under en speciellt lång tid, i varje fall inte aktivt. Men menar du att den mentalitet som vissa tillskriver anonymiteten, det vill säga "två-meningars-hatet" är något som funnits med under en längre tid? och att den inte förändrats?

Urklippt

För att folk är dumma i huvudet. Folk på flashback har hybris och tror att det är just deras uppfattning som är den universella sanningen.

En öppen fråga kring de lärdomar som diskussionerna leder fram till:
Tycker ni att diskussionerna/diskursen på Flashback handlar mer om att "välja ett läger", snarare än att deliberera fram ett objektivt resultat/en åsikt? Och om så är fallet, varför är det så svårt erkänna argument från "det andra lägret" och på så sätt förhandla fram den objektiva sanningen?

* "Objektiv" kanske ska ersättas med "intersubjektiv"

För att folk är dumma i huvudet. Folk på flashback har hybris och tror att det är just deras uppfattning som är den universella sanningen.

Ej beredd att hålla med.

Jämför Debatt på SVT. Där tjattras det med sådan frenesi att meningsskiljaktigheterna antar existentiella drag. Det är klart att ingendera part viker minsta tum eftersom idioterna på SVT bjudit in antitesen till renässansmänniskor för vilka minsta kompromiss skulle innebära en spricka i deras fuskbygge till identitet. Märk väl att detta kan handla om något så banalt som smink eller kroppsbehåring.

Här på forumet anser jag att diskussionerna i högre grad är fredade från dessa och andra hinder för sakligt och förutsättningslöst meningsutbyte.

Fast det är likförbannat en enorm skillnad på det som sägs i SVT Debatt och det som sägs på Flashback.