Varför är så många åldersfixerade?!

Vad fan babblar du om?

"Det enda som existerar är nuet, allting annat är en illusion, en hallucination, en 18åring kanske är äldre än en 60 åring, allt är bara en illusion."

Haha, va? Nej. Allt annat än nuet är inte en hallucination.

Hur kan en 18 åring kanske vara äldre än en 60 åring? Jag är säker på att en 18 åring aldrig kan vara äldre än en 60 åring.

Du får vara lite mer detaljerad i dina tankegångar...

Haha ditt jävla stolpskott.

Ja det är en illusion, för att det inte FINNS, det enda som finns är nuet. Det trodde jag alla hade iq att fatta pappskalle.

Lås in dig själv i grovsoporna där du hör hemma.

Eftersom att allting annat än nuet är en illusion, eftersom att det enda som finns är NUet, så måste man kolla i nuet hur gammal någon är, genom att kolla hur individen tänker och hur den ser ut fysiskt. Alltså kan en 18åring mätas som ''äldre'' än en 60åring, för denne 60åring är bara äldre, På pappret, I siffror men om man ska göra en verklig mätning där man får ett riktigt bevis så stämmer det ofta inte alls överens med pappret.

Hur definierar du vad som är gammalt? Du säger att i verkligheten så är 18-åringen "oftast" (alltså för det mesta) "äldre" än en 60-åring. Jag kan hålla med dig, på vissa sätt, då det som är "gammalt" kan definieras på många olika sätt. Man kan vara gammal på olika sätt, kroppsmässigt, sinnesmässigt, med mera.

Och så undrar jag om du anser "Historia" vara detsamma som "Illusion"?

Till att börja med undrar jag varför detta är ett så känsligt ämne? Du kan ju inte ha en normal diskussion utan att börja kalla alla som inte håller med dig för diverse glåpord.

Att säga att en som är 18 år kan vara som en 45 åring och att ålder är en siffra är ren osanning. En person som är 18 år har inte en fullutvecklad hjärna än. Den mänskliga hjärnan är inte fullt utvecklad förrän runt 25 års åldern. Inte nog med det så är det delarna i pannloben som utvecklas sist i hjärnan. Denna del är den som hanterar riskbedömningar, mer avancerade beslutsfattande processer, sålla och hantera intryck m.m. Så rent vetenskapligt och biologiskt så är det skillnad på en som är 18 och en som är 45. För att inte tala om livserfarenheten.

Sedan tycker du att man inte kan förvänta sig något av folk. Några exempel:

1. Du går på jobbintervju och blir där anställd. Chefen säger: Du börjar på måndag.
Då menar du att han inte kan förvänta sig att du dyker upp då? För man kan inte förvänta sig något av människor.

2. Ett par som skaffar barn har då inga förväntningar på sig att även se till och ta hand om barnet?

Ditt resonerande kring tid är också konstigt. "Det är bara nuet som finns inte dåtid och framtid. Hur långt sträcker sig nuet? En vecka? En månad? En dag? En timme?

Allt kommer att så småningom att bli dåtid och, enligt dig bli en illusion. Att du har gått i skolan är en illusion? Att du en gång lärt dig att krypa, stå, gå och till och med cykla är en illusion?

Till exempel var jag i London förra året. Är det en illusion nu? Var det bara verklighet under tiden jag var där? Är ett år tillräckligt för att räknas som dåtid?

Kom igen, vi båda vet att livserfarenhet påverkas av så många saker så att i vissa fall så kan en 18-åring ha mer livs"erfarenhet" än en 25 åring. Det behöver inte vara så vanligt, men såklart det förekommer.


Dock så säger ju TS att människor kan förvänta sig saker av varandra;
- TS


FYI så har inte TS övertygat mig än, det är fortfarande lite oklart imo

Personligen har jag inget problem med åldersskillnad. Jag gillar äldre kvinnor, men jag vet också att jag personligen inte skulle ha en framtid med en 45 åring.

Det hade varit roligt att se TS förklara för sina föräldrar om några år när de kastar ut denne och förväntar sig att hen skall klara sig själv hur hen förklarar att "MAN KAN INTE FÖRVÄNTA SIG NÅGOT AV EN ÅLDER, DET ÄR BARA EN SIFFRA PÅ ETT PAPPER!".

(Antar att TS bor hemma och fortfarande går i gymnasiet)

Erfarenhet baseras väl på det man under sin tid erfarit? - Och det säger ju sig själv att en man som suttit hemma hela sitt liv och spelat datorspel/tv-spel inte har erfarit lika mycket som en person som har arbetat "hela" sitt liv på ett dussintals olika arbetsplatser. Åldern spelar i stort sätt ingen roll, bara erfarenheten som mäts i hur mycket personerna har erfarit under sitt liv.

Ett annat exempel är Susanne 45 år, som legat i koma sedan 7 års åldern, jämfört med Muhammed 14 år, som är fullt frisk etc, och som behövt fly från sitt hemland för att överleva.

Om man jämför Susanne och Muhammed, vem skulle du säga har mer "erfarenhet"?

Det jag menar är att;


Jag håller med dig in i minsta detalj!

Man förkastar det inte, man gruvar sig bara inte i det utan tänker på Här & Nu och har det som ständig utgångspunkt.

Om allt är illusioner för dig så finns alltså ingen verklighet? Eller va exakt menar du?

Visst får man livserfarenheter beroende på hur länge man levt aktivt. Men de gigantiska ålderskillnaderna ni jämför med fungerar inte. Att ta ikapp år av livserfarenheter är ett stort jobb.

Det är väl klart som fan att man inte fortsätter utvecklas mentalt om man ligger i koma. Hjärnan snarare bryts ner.

För det första: Är det troligt att man låter någon ligga och "ta upp"(med brist på bättre ordval) vårdplatser i 37 år?

För det andra: Så känns din jämförelse inte relevant i diskussionen. Diskussionen gäller åldersskillnaden i relationer. Är Susanne kapabel att ha ett förhållande?