Citat:
Ursprungligen postat av Steffestekare
Så min frågeställning är: Varför är vi så hemmablinda för detta. Varför värderar vi muslimers användning av ordet gud annorlunda än vi själva.
Hur kan dom vara religösa och kanske terrorister när vi själva inte reflekterar över vårt eget användande?
Vanliga uttryck som "insha'allah", "allahu akbar", "alhamdu/subhan lilah", "astaghfiru lilah", "bismillah" betyder "om gud vill", "gud är störst", "ära åt gud", "jag ber gud om förlåtelse" respektive "i guds namn", och jag tycker att de har en större tyngd än det enda vanliga uttrycket i svenskan: "Herre gud!". Både i innehåll och användning.
Om en "etnisk svensk" gick runt och pepprade var och varannan mening med "all pris åt herran!" eller "gud har sista ordet" så hade nog de flesta trott att hen var religiös. I västerländsk media är muslimska/islamistiska terrordåd och -hot väldigt uppmärksammade ända sedan 2001 (men även innan det) och det är väl anledningen till att de flesta svenskar förknippar terror med islam(ism) men inte med kristendom.
Nordirland är lugnt nu (även om religion bara var en av de många saker de dödade för), kristen terror i Indien är inte nyhetsmaterial, Joseph Konys kristendom är inget vi kan relatera till, och Breivik var en galen ensamvarg på ett helt annat sätt än många muslimska terrorister/terrorceller med liknande planer. Muhammed Merahs bror verkar ju ha varit högst inblandad, och de letar efter fler personer.