Ensamhet är självvald och alla kan komma ur den

Det som imponerar mig är din realisation av att våra tankar är 99% omedvetna och att du insett att vi inte är tankarna, utan att vi är övervakaren utav tankarna. Det är inte ofta man hittar "medvetna" människor.

Det här är inte en tråd om tjejer eller vänner, utan en tråd om att bli den personen man vill vara. Tjejer och vänner är en bonus som alltid medföljer

När jag läste rubriken blev jag lite sur och tänkte att nu är det väl någon idiot som socialt sätt är född med en silversked i mun som ska klaga på att alla ensamma får skylla sig själva. Men jag blev positivt överaskad, och det stämmer nog det du skriver.

Jag är rätt negativ till folk och antar alltid att dom dömmer mig och ogillar mig. Pga det vågar jag aldrig ta några intiativ. Har aldrig börjat prata med någon, eller frågat någon som jag pratat med om dom vill ta en fik på stan t ex utan inväntar (oftast förgäves) att någon annan ska göra det. :/ Jag vill att den här sommaren ska bli annorlunda, men jag är så rädd att försöka ta tag i det. Rädd för alla dissar och misslyckanden..

Bra skrivet TS, gillade speciellt biten om att man inte ska döma andra (vilket flera här på FB verkar ha problem med )!
Starkt jobbat att bryta dina dåliga vanor och våga ta kontakt och vara social.

Ensamhet är självvald och alla VILL INTE komma ur den.

Jag beundrar din bedrift och önskar dig lycka till i framtiden. Du får leva som du vill och förhoppningsvis slipper depressioner eller andra otrevliga föreställningar.

Hursom vill jag bara uppmärksamma att alla inte vill förlora ensamheten, vissa har kanske till och med kämpat för den. Detta är ett, vad jag skulle kalla, problem i tiden. Man förväntas vara extremt driftig, alert och framförallt socialt begåvad. Vissa individer trivs helt enkelt inte med dagens samhälle och de stereotypa förväntningar man måste uppfylla samtidigt som det ytliga bara speglar sig blankare och blankare i alla samhällsklasser. Där har då några valt sin ensamhet som en godtagbar lösning och en väg till ett bättre liv för sig själv. Även det är en stark bedrift som jag beundrar minst lika mycket som trådskaparens. Att helt enkelt lyckas vända sitt liv från en "miserabel situation" till en lycklig eller godtagbar sådan.

Ensam är inte stark? Ensam är inte stark punkt slut? Hahaha. Vissa människor, jag antar att du är en av dem, behöver andra människor omkring sig för att klara sin vardag, socialt menar jag. Andra människor couldn't really give a fuck. Vem är starkare då? Den som måste ha bekräftelse från omvärlden eller den som mår bra för sig själv? Mm, ok.


Ahh ok vem, TS eller?
Yeah. Vad har ateister med saken att göra?

inte alla är så antisociala att de kan ersätta mänsklig kontakt med djur, men ja ensam är stark. gruppmänniskor är jävla pussys som inte törs göra något själva och rättfärdigar det med att de är sociala eftersom det har en fin klang, men egentligen är de för veka för att tordas gå sin egen väg och göra som de egentligen vill.

Mycket bra tråd med fina tips.

Jag vill inte vara kritisk men måste ändå ta fram lilla sågen.

Så mycket text, så lite innehåll. Tala om att stapla självklarheterna på varandra. Uteslutande trötta självhjälpsklyschor som säkert kan vara behjälpliga för lågintelligenta tjocka tjejer som ibland äter sitt eget koagulerade mensblod, men de hade knappast botat Franz Kafkas ensamhet.

Men till ditt försvar har du säkert målgruppsanpassat din trådstart. Och i så fall är den väl "bra".

Jag är en ganska ensam person (dock är jag väldigt tight med min familj) men jag har aldrig riktigt känt något direkt behov av vänner. Det bästa jag visste när jag var liten när jag hade vänner hemma och vi lirade tv-spel var när de gick hem så jag fick lira för mig själv etc etc...

Jag är en social person egentligen och tycker om att ha djupa diskussioner, men det återkommande för mig är att jag stöter aldrig på personer som jag finner intressanta, så det som de säger filtreras i min hjärna och jag vill oftast avbryta samtalet.... Vad beror detta på att jag inte finner andra människor intressanta (finns något enstaka undantagsfall men de är få). Letar jag efter nån person som är exakt som mig eller? Hur ska man fixa detta?

Verkligen bra skrivet! Jag kände igen mig i många av de negativa tankegångar du lyfte fram. För det mesta så lyckas jag ganska bra att förtränga sådana tankar men det gör ändå inte min tillvaro nödvändigtvis så mycket bättre för det.

Jag tror att jag är på väg att ta mig ut ur ensamheten, men det går väldigt långsamt. Ibland vet jag inte om det går framåt alls eller om jag bara trampar på stället. Känns oerhört frustrerande.

Bra skrivet TS ! De är ingen annan än en själv som kan ändra på sin livssituation heller annat man inte är nöjd med. Vissa behöver bara gå en kort stig medans andra har en hel öken att vandra igenom men alla kan lyckas bara man vill. Motgångar lär de komma massor av och de är då man känner sig ännu mer knäkt men gäller att inte se de som hänt för gjort är gjort medans framtiden kan man ändra på. Små mål på vägen som du kan uppnå relativt enkelt gör de lättare. Är du missnöjd med din kropp -börja träna, har du svårt att prata med folk -öva osv. Men framför allt är de flesta inte så dömmande som du tror precis som TS skrev. Utsidan har inte så stor betydelse, se hur du ser på andra. De mesta sitter i dig själv och ditt självförtroende vilket du givetvis kan stärka genom att ändra hur du ser ut. Och dömmer någon dig för hur du ser ut är de istället, precis som TS skrev den personen som behöver "ta tag i sitt liv"
Har du haft en dålig situation flera år är de ju inte så att du får alla förändringar i morgon. Kanske inte ens om ett år, men de går att nå bara du vill.

Och oavsett varför du är ensam heller känner dig "misslyckad" finns de alltid någon som är i samma situation heller har de värre. Visa att du är en stark person som kan göra förändringar och ge inte upp. Du är värd att få de du vill uppnå !

Så till alla ensama och andra som känner sig "tragiska" ta tag i era problem och bli den du egentligen är och vill vara, nu och inte sen !

rätt så ironiskt att man tänkte skriva ett fyndigt svar i ditt inlägg fast man istället ctrl+a (text) och började om upprepade gången av rädslan att bli dömd...

ja... jag har en bra bit kvar så att säga.

..men som någon vis man en gång sade, "anything worth doing in this world will not be easy"