Citat:
Ursprungligen postat av twoeggs
En sak jag undrar är hur man kan lära sig att "ta vara på sin tid" trots att man inte har så mycket vänner. jag menar, man vill inte bli en klängig typ som bara säger ja hela tiden och inte verkar ha någon egen vilja. Men hur gör man allt detta när man inte har något liv att snacka om? Det är ju rätt svårt att bortse att man knappt har några vänner när det handlar om att göra saker. Att bli bjuden till något och sen säga "vänta ska kolla min kalender" trots att den är tom och det man helst av all vill göra är att haka på. Hur överkommer man det här hindret att ha massa tomrum i livet, som t.ex isolation, få vänner etc och påbörja något med andra på en ny kula, utan att de ska se igenom en och märka att man är ganska ensam?
Är det hela världen om de märker din isolation... även om du är ensam kan du fylla ditt tomrum med aktiviteter som fyller din tid och som helst av allt innefattar andra människor. På så sätt utökar du din personlighet. Den här aktiviteten som du förhoppningsvis gillar och finner intressant blir en del av dig och något du kan prata om. Kanske gillar andra samma sak och du kan rekrytera dem eller vise versa.
Eller pratar du kanske om fenomenet när folk börjar prata om krogar de gillar o. s. v. och du knappt känner till någon, vilket leder till tysthet och vaga nickningar... Jag har än inte kommit på en lösning på det än!
Om du är ärlig med vem du är och var du kommer ifrån behöver du inte låtsas om att du är någon annan. Det är inte din isolation i sig (tror jag) utan snarare osäkerheten du eventuellt utstrålar, jag med för den delen. Det här är inte högstadiet, hur populär du är i andras ögon spelar mindre roll om du letar efter vänner, kvinnor däremot vet jag ingenting om.
__________________
Senast redigerad av tago 2012-07-27 kl. 05:39.
Senast redigerad av tago 2012-07-27 kl. 05:39.
