Är det okej att utnyttja andra för sin egen framgång?

Vad anser ni filosofer?

Utilitaristkungen Kant med sitt "Kategoriska imperativ" menar att vi ska behandla andra som självändamål, snarare än medel. Han har väl en viss poäng med det, må jag tycka.

Det är iallafall omöjligt att nå framgång utan att utnyttja andra...

Det är enda sättet.

I ett samhälle där det anses okej att utnyttja andra för att nå framgång eller det betraktas som enda vägen till framgång så är det någonting som gått snett.

Vi måste givetvis sträva efter ett samhälle där man belönas rättvist för sin insats, inte för att man har bra munväder och är bra på att ta åt sig äran.

Det är inte okej att utnyttja andra för självändamål, det är inte bra för ens egen sinnesro.

Självklart är det okej att utnyttja andra för sin egen framgång.

Kör på!

Det är egentligen en mycket abstrakt fråga.. Men jag anser att det är ok att utnyttja andra så länge det är inget olagligt, däremot är det INTE ok att dessa med makt som kan ändra lagar helatiden utan att ge oss en chans att påverka alla beslut. Finns en massa dumheter som Tv-licens. Sånt där är tvång utnyttjning.

Jag tror att människan är en rent egoistisk varelse. Allt vi gör är för egen vinning, oberoende på vilken denna handling är.
Detta kan även kopplas ihop med framgång för den egna individen.

Om jag träffar en inflytelserik person och är trevlig mot den för egen vinning skull (oberoende på ifall jag är medveten om mitt syfte eller ej) är det då att utnyttja den? Jag menar han/hon blir ju glad för att jag är trevlig och jag kanske får framgång.

Ja det är okej att utnyttja andra för egen framgång. Och ni som säger nej, tänk på anledningarna till att ni utför de handlingar ni gör varje dag. Är det inte för egen vinning?

Jag är helt med Kant här. Det är absolut inte okej.

Då måste man ju definiera "utnyttja". Utnyttjar Zlatan sitt kändisskap när han kräver, och får, fantasibelopp för att sparka på en plastboll på konstgräs?

Utnyttjar jag Svenska folket då jag utbildar mig för deras skattepengar?


Utnyttjar jag en blind pojke då jag lurar honom att pappret jag håller i är värt en massa pengar och säljer det till honom?

Jag utnyttjar ju definitivt det faktum att han är blind, men utnyttjar jag verkligen honom?

Vi är sociala varelser, alla utnyttjar varandra på något sätt, så enkelt är det. Du måste vara mer precis i din fråga, på vilket sätt menar du utnyttja? Det går inte att generalisera begreppet.

Om man vet att man skadar andra med sina gärningar så borde man se över sina handlingar, då kan det vara ett riskabelt sätt att leva sitt liv, det finns inget som garanterar evig framgång för den som utnyttjar andra heller, det kan vända emot en.

Det finns inget 'rätt' eller 'fel'. Inget 'gott' eller 'ont', det handlar om perspektiv och verklighetstro. Om du anser att det är 'rätt' att utnyttja någon för din egen framgång så är det rätt för dig, om du anser vise versa så är det rätt för dig.

Den gemensamma subjektiva upplevelsen av rätt och fel är bara en gemensam subjektiv upplevelse av vad som anses vara rätt och fel utifrån hur vi gemensamt och individuellt upplever benämningen av ord som 'rätt' och ord som 'fel' i en given kontext.

Slutsats: Om du anser att 'X' är rätt för dig, så är 'X' rätt för dig.