Allt om Räntebevis

"Och även om så inte är fallet brukar obligationsinnehavarna sällan bli helt lottlösa i stora bolag; genomsnittet de senaste åren är ett återvinningsvärde på runt 40 procent".

http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3483815.ece

Att man skulle räkna sådär känns väldigt konstigt då ditt minus kommer leda till att den första delen av din addition ger ett negativt tal på udda antal år/exponenter och positiva på jämna, och, 1-0.96^5 är väl vettigare isf. Men det är ju skitsamma. Resultatet är ju detsamma hur som helst.

Vet inte vad du menar med det andra stycket. Om du menar i uträkningen så har den redan täckt det. De 4% som föll bort år ett är inte med och kan falla bort år två. Därav inte 20%.

"Det är lite märkligt att köpa en siffra bara för att någon jobbar med det." - Ja, det är ju mycket bättre med någon som bara gissar på Flashback? .. . Kreditvärderingsinstituten vet väl vad tanken med och vilka kriterier de har för sina olika betyg är. Att det sedan kanske sätter fel riskvärdering på ett visst bolag med facit i hand är väl en annan femma. Jag tror som BallaRune att siffran kom från något ställe. Att bara säga "nej men så många tror inte jag går i konkurs!" är ju inte värt särskilt mycket.

Tack. Det kändes ju som att konkursrisken var alldeles för hög. Jag ser nog inte direkt konkursrisken när jag tänker på aktier. Mer än i extremfall. Vilket väl är dumt antar jag , de som har lånat ut pengar till bolagen går ju före. Men det känns som att det borde vara mycket bättre att sprida riskerna. Visst, trist med avgifter men jag vet inte vad de totala avgifterna / vinsten för Nordea blir med deras räntebevis heller.

Få ut ca 2.6% ränta kan man ju med många korträntefonder och som spiltans sådan är ju inte särskilt dyr.


Fast folk ser väl bara siffran - "Oj! Mer än på banken!" och kanske även "Nästan lika mycket som med aktier!", men ja.. Sannolikheten att det fanns en gratis lunch / marknaden inte alls klarar av att värdera det där och man själv har värsta läget? .. =P Det finns väl en anledning till att det ser ut som det gör . var det ett kap skulle köparna vara villigare och priser och förväntad avkastning ändras.

Jag är bara sugen på vad det kan bli:

JAG PÅSTÅR INTE ATT JAG GÖR RÄTT NEDAN (Jag spekulerar i utfall):

Konkurs år ett - 1-(0.96^1) sannolikhet.
0.4
Konkurs år två - 1-(0.96^2) sannolikhet.
0.4 + (1.10)^1-1
Konkurs år tre - 1-(0.96^3) sannolikhet.
0.4 + (1.10)^2-1
Konkurs år fyra - 1-(0.96^4) sannolikhet.
0.4 + (1.10)^3-1
Konkurs år fem - 1-(0.96^5) sannolikhet.
0.4 + (1.10)^4-1
Allt går som det skall i fem år - 0.96^5 sannolikhet.
1.10^5

Total avkastning med riskerna:
((0.4)*(1-(0.96^1))+(0.4 + (1.10)^1-1)*(1-(0.96^2))+(0.4 + (1.10)^2-1)*(1-(0.96^3))+(0.4 + (1.10)^3-1)*(1-(0.96^4))+(0.4 + (1.10)^4-1)*(1-(0.96^5))+(1.10^5)*(0.96^5))/((1-(0.96^1))+(1-(0.96^2))+(1-(0.96^3))+(1-(0.96^4))+(1-(0.96^5))+(0.96^5))
= 1.23406741

1,23406741^(1 / 5) = 1,0429603 = ca 4.3% i förväntad avkastning?

Undra hur många fel jag gjorde där .. =P

(Disclaimer: Det är sen natt för mig )

Där verkar det ju gå att rent allmänt säga:

(Summa (helaår=0 upp till x) (z+((1.y)^helaår-1))*(1-(0.96^(helaår+1)))
+
1.10^helaår)
/
(Summa (helaår=0 upp till x) (1-(0.96^(helaår+1)))
+
0.96^helaår)

Där:
x - antal år
y - förväntad avkastning i procent
z - vad man kan förväntas få vid en konkurs
och förslagsvis ersätta 0.96 med.. ja.. helt vill jag ju inte skriva om saker med en massa onödiga uttryck för att det skall gå att ange hela procent, så låt det vara w - sannolikhet att bolaget överlever ett år.


Eller något. Jag är långtifrån någon expert på det där. Jag bara resonerar. Länge sedan jag läste någon matte.

Har en fråga. Största osäkerhetsfaktorn verkar vara att räntebevisen fluktuerar i pris, se tex Nokia på 86 kr här. Hur funkar egentligen detta, vad styr priset? Samt hur stor inverkan har detta på 1-2 års sikt på avkastningen.

Bara så att man inte ska förvänta sig 5,6% +- 20% beroende på att priset ändrar sig.

Här får ni alla hålla tungan rätt i munnen för att förstå.

Låt oss antaga:
kk-sannolikhet: 4%
återvinningsvärde vid konkurs: 40%
kupong: 10% (inklusive tänkt framtida stibor3m)

Sannolikhet konkurs mellan år 0 och innan kupong år 1: 4% = 4%
Sannolikhet konkurs mellan år 1 och 2 innan kupong: 4% * (1-4%) = 3.84%
Sannolikhet konkurs mellan år 2 och 3 innan kupong: 4% * (1-4%)^2 = 3.69%
..
..
Sannolikhet ingen konkurs innan betalts tillbaka: (1-4%)^5 = 81.54%

Vad får vi i första fallet ovan: 40% (återvinningsvärdet)
Andra fallet, 40% + 10% (en kupong)
Tredje fallet, 40% + 20% (två kuponger)
..
..
Sista fallet; 100% + 50% (alla kuponger + återvinningsvärdet)


Multiplicera med varje utfall sannolikheten med utfallet ger efter lite räknande 133.2% eller 5.9% på årsbasis

Dock gör du en förenkling här som är av betydelse. Du inkluderar inte tidsvärdet av pengar (hellre 100 kronor idag än om 5 år). Det vill säga, du ser det som ett spel där resultatet sker direkt.

Hade du allt annat lika, antagit 1% kk-sannolikhet hade motsvarande resultat blivit 7.8% på årsbasis

S&P och andra publicerar kredit-matriser, där sannolikheten att hoppa från en kredit-rating till en annan anges baserad på kredit-rating. Den senaste jag sett ligger sannolikheten för en BB snarare runt 1%.

Genom att skarva ovan med hjälp av årskuponger istället för kvartalskuponger leder till att vi underskattar avkastning.

Det som styr priset är såklart vilken ränta man vill ha för att ta på sig risken.

När de utgers har de en viss ränta men om folk inte tycker att det räcker / det känns osäkert kommer priset att sjunka men vad som betalas ut är ju detsamma så räntan relativt det nya priset kommer vara högre.

Om det istället ses som attraktivt kommer priset på dem att öka men vad om betalas ut är ju detsamma vilket leder till att räntan sjunker istället.

Om man köper när de utges och behåller hela tiden får man väl det som var sagt från början. Väljer man att agera mitt på blir det ju villkoren som gäller just då.

Eller ja, på vanliga obligationer. Om de här är rullande på något vis och förnyas / inte ger pengarna tillbaka vid ett visst tillfälle osv så gäller väl inte det ovan. Exakt. Men principen blir ju ändå densamma.

Säg att jag lånar dig 100 kr för att få 110 kr tillbaka om ett år.

Jag får en oväntad räkning och måste ha 90 kr just nu så jag säljer lånet så snabbt som möjligt till någon annan. Du blir skyldig den personen 110 kr istället och den personen kan ju således förvänta sig 20/90 = 22% avkastning istället för de 10% det rörde sig om från början.

Med reservation för alla möjliga fel då jag inte har handlat med endera och bara försöker förklara pris, ursprunglig avkastning och nuvarande.

Du tar först aktuell ränta och räknar fram antal kr per nominellt belopp och år. Värde X kallar vi det.

Du tar sedan skillnaden mellan köpepriset samt nominellt belopp per år. Värde Y kallar vi det.

du tar sedan summan av X och Y och räknar fram räntan mot det pris du köper värdebeviset för.

Ok, då är jag med. 770kr i ränta på 9300 plus de där 700kr extra utslaget på 5år=140kr/år
910kr i ränta/år i genomsnitt på 9300=9,8% (Avrundat nedåt med tanke på att löptiden är något kortare än 5år.)
Förutsätter naturligtvis att man behåller pappret hela löptiden för det är varken säkert eller troligt att den går tillbaka till nominellt värde samma år.

Skulle tro att värdet på den här typen av papper kommer att svänga en hel del under kristider.

Kör det själv på test nu för att utvärdera. Tycker det verkar vara en väldigt intressant sparform till mellan risk.