Klassisk litteratur som blivit politiskt inkorrekt?

(Ur Blötdjur, uppfattade som människor. Vilket är fördelaktigast för oss: att man känner sanningen om oss eller att man pratar strunt om oss? (1877) ur En författares dagbok av Fjodor Dostojevskij.)

Om inte någon redan nämnt det, så tror jag att Illiaden har blivit rejält förfinad under åren. Ursprungsberättelser innehåller manlig kärlek, t.ex mellan Akilles och Patroklos, som inte alls är hans kusin utan hans älskare. Det är väl kanske inte så icke-pk med homosex idag, men det är hursomhelst ett exempel på böcker som gjorts om.

Förövrigt så är väl den tidigare nämnda Nils Ferlin-dikten skriven som satir? Eller är det bara jag som uppfattar den som sådan?

Katitzi läses fortfarande i skolan, men mest för att upplysa andra barn om romernas liv o leverne

OT: Undrar hur Kung Salomons skatt, av Rider Haggard, skulle tas omhand vid nyupplaga. I denna ungdomsroman gör huvudpersonen Allan Quatermain en ganska stor affär av att han inte kallar afrikanerna för hottentotter, då han vid ett flertal tillfällen träffat på svarta som är bättre gentlemen än många vita, utan föredrar det mera politiskt korrekta ordet kaffrer.

Å andra sidan innehåller Kung Salomos skatt en skildring av kärleken mellan en svart kvinna och en vit man, något som filmen inte kunde smälta förrän på 1960-talet.

H. Rider Haggard antisemit med misogyna drag var väl för all del annars på det hela taget inte en framsynt karl eller för att tala FB-språk, han var inte så pk.

I den här tråden passar nog samme författares oändligt mycket tråkigare She bättre.

Vore det inte för att olika pkismer toge ut varandra på ett sätt så att udda bleve jämnt skreve sig mån Solo , hon i neger byn , in sig i tråden . Genusmässigt simme hon som en oljad spermie genom tidens feministiska nålsöga , om än för att förgås av dess svartsyn. Läse man , som Fan bibeln , krydde man och med en nypa pedofili .

Först nu fick jag veta att Barna Hedenhös i Ryssland i sin ursprungsupplaga från 1962 hette Barna Hedenhös bakom stenridån. Namnändringen gjordes tydligen vid återutgivningen på 70-talet, då Bertil Almqvist själv var död och stum sen ett par år, men järnridån dessvärre ännu stod oanfrätt kvar. Ansågs det gamla namnet ändå passa illa i tidens vänster- och avspänningsklimat?

Wikipedia-artikeln uppger att namnbytet skedde först 1986, men jag själv kan gå ed på att jag läste den omdöpta boken långt innan dess.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Barna_Hedenh%C3%B6s

När John Howard Griffins bok Black Like Me gavs ut 1968 av Rabén & Sjögren (översatt av Jan Sjögren) fick den titeln Svart som en nigger.

Vadå dum? Riktigt fin dikt tycker jag.

Lovecraft är min idol.

Ett väldigt bra exempel är väl Knut Hamsun. Hela hans produktion är mer eller mindre illa omtyckt av pk-maffian. Fick en gång en pik av en pk-idiot, just för att jag läste Hamsun, som tydligen ska ha varit nazist enligt idioten.
Vissa människor borde läsa på lite innan de bildar sig sina usla uppfattningar.

Om man vägrar läsa "rasistisk" litteratur missar man mycket av den äldre böckerna.

I Brott och Straff används Jude som ett skällsord och i någon av Kuprins noveller (jag minns inte vilken) pratar de om hur luriga judarna är.
Jag vet att det finns fler exempel från den ryska sidan, men kommer inte på någonting särskilt nu.

Moby Dick innehåller en hel del anekdoter om negrer och deras kultur. Och inte på det positiva sättet.

Candide av Voltaire ifall nu inte någon nämnt den tidigare.
Den hånar kyrkan men i övrigt är den politiskt inkorrekt när den tar upp judarnas girighet och negrers tvångsmässiga våldtäkter på vita kvinnor.

Voltaire gillade inte judar det minsta lilla. Här t.ex. från hans filosofiska ordbok under antropofagi:


http://oll.libertyfund.org/?option=com_staticxt&staticfile=show.php%3Ftitle=3 53&chapter=54610&layout=html&Itemid=27

Ur Rudyard Kiplings novell Över gränsen (Beyond the Pale).