Klassisk litteratur som blivit politiskt inkorrekt?

Är det någon som kan ge exempel så sådan och vilken behandling den fått?

Pippi Långstrumps pappa är inte längre "negerkung" utan "kung i söderhavet" eller liknande.

Sången om herr Krokodil som går till "niggerdoktor" i "niggerland", ur den klassiska "Nu ska vi sjunga" med gamla fina stamsånger, är struken!

Det är väl så nära "klassisk litteratur" jag kan komma!

Det är inte svårt att hitta information på nätet, med hjälp av sökord som "banned books", "racism" och så vidare. De flesta exemplen kommer förstås från PK-ideologins hemland USA. På länken nedan hittar man ett urval böcker, klassiska och mindre klassiska, som någon gång råkat ut för någon form av ingripanden - de kan ha fått vissa partier strukna eller omskrivna, bränts offentligt, utmönstrats ur skolbibliotek etc. Orsaken kan vara rasism, fel könsroller, narkotika, sexscener, homosex, religion, ockultism, allmän obegriplighet ... Jag antar att du i främsta rummet tänker på böcker där ordet "neger" eller "nigger" förekommer - i så fall är Beecher Stowes Onkel Toms stuga, Twains Huckleberry Finns äventyr, Mitchells Borta med vinden och Harper Lees Dödssynden allesammans klara fall.

http://www-personal.umd.umich.edu/~j...den/title.html

Ingripanden i Sverige har jag dessvärre föga koll på. Just nu kommer jag bara ihåg Gösta Knutssons Pelle Svanslös i Amerika, som jag på 70-talet läste i nytryck. På titelbladets insida stod att ett tiotal rader hade strukits på ett ställe, eftersom "texten ger uttryck för föråldrade värderingar". Senare fick jag tag på boken i en äldre utgåva (den utkom 1941, tror jag) och kollade då vad som stod i det stycke som strukits i nyutgåvan. Pelle hade träffat en amerikansk katt och frågade honom om han var neger (av pur nyfikenhet). Den andra katten hade svarat ungefär "nej visst inte, negrer kan man inte umgås med". Snälle Pelle hade naturligtvis protesterat och sagt att alla katter är lika bra, oavsett färg ... Jag var ganska förvånad över att den här oskyldiga episoden strukits, i synnerhet som det förekom både negrer och negerkatter på andra ställen i boken. Och de hade inte tagits bort i 70-talsutgåvan.

Sen så kan det vara värt att veta att Populärmusik från Vittula har snyggats till i sin engelsk och tysk översättning! Ni minns säkert avsnittet där Pajalaborna samlas i kyrkan för att se sin första livs levande neger (helt korrekt språkbruk på 60-talet). I den engelska översättningen ska de träffa "a black man", i den tyska "einen Schwarzen".

Nu måste jag dra, men jag fortsätter gärna diskussionen senare ...

Så gott som hela den grekisk-romerska antikens bevarade skriftställarskap är grovt politiskt inkorrekt enligt nuvarande egalitära, "anti-rasistiska", pacifistiska och feministiska flockmänniskovärderingar. Från Iliaden via Herakleitos, den platonska och aristoteliska "anti-demokratiska" statsvetenskapen, den heroiserande, "tragiskt stiliserade" och elitistiska historieskrivningen med namn som Livius, Tacitus och Plutarchos, till satiriker som Martialis och Juvenalis - idel osmältbara saker för en politiskt korrekt tönt. Alldeles för manligt, realistiskt, kyligt reflekterande och hårt värderande för att intressera "vår tids människor".

Fantastiskt störande att folk inte har vett att läsa in ett uttryck i ett sammanhang, utan att det blir icke-PK oavsett situation. Det är som att läsa lagens bokstav, inte dess mening!

Tack för länken, den var väldigt intressant.

Vet inte om jag är ute och cyklar... men det jag kom att tänka på i den här tråden är hur Jonathan Swifts "Gullivers Resor" ibland känns ruggigt förminskad.

Den klassiska historien om sjömannen som strandar i främmande land är flerbottnad. Det politiska budskapet och referenserna, satiren, de olika ländernas motsvarigheter (England, Frankrike, Holland osv), vetenskapskritik, religion, ja hur mycket innehåller den inte?

Men idag? Ja... visst kan den ses som en pojkäventyrsroman för det är den ju till viss del. Man kommer kanske först i kontakt med den som 8-åring. Men att bara se den så, och främst del ett man brukar läsa, som ett matinémanus är att slå undan benen på innehållet och även de tolkare som skriver spalter om den och fick Orwell att sätta den på listan över sex böcker som skulle bevaras när alla andra förstördes.

Håller med. Det är väldigt synd att boken blivit hänsynslöst våldtagen av diverse skruppelfria idioter som gjort barnböcker av Swifts mörka, människofientliga satir.

Måste dock erkänna att 4:e delen (hästarnas land alltså) är ganska svårsmält; Swifts människoförakt och skitfixering går över alla gränser och det blir lite smått obehagligt när hästarna börjar prata om att tvångs-sterilisera Yahooerna (dom lortiga, elaka människorna alltså) och när Gulliver tillverkar skor och segelduk av Yahooskin (dock inga lampskärmar).

Jag säger bara en sak:

Tschandala - av Strindberg

..denna lilla roman måste ju onekligen vara en av de mer "Bortglömda" av hans längre prosatexter, och det finns nog en anledning till detta, då den går ut på spelet mellan en övermänniska, den lärde magister Andreas Törner som jävlas/"experimenterar" med en sliskig och frånstötande tattarfamilj. Tattarna förlorar.

Kanske inte "klassisk" litteratur men många av H.P. Lovecrafts verk skulle väl bli brännmärkta som "rasistiska", om någon pk-journalist synade dem.

Tack för tipset! Började läsa igenom denna lilla icke-pk-klassiker idag. Denna roman ingår i Svenska öden och äfventyr. Tschandala kan läsas på nätet här:

http://runeberg.org/afventyr/11_1.html

"- Vem är Ivan? frågade magistern för att pröva hur långt förvaltaren kunde driva sin dumma fräckhet.

- Han är en fattig torparson från Landskrona-trakten, som jag hjälpt fram, svarade zigenaren. I detsamma körde harven förbi, hoppande fram över den oplöjda marken, medan Ivan låg ovanpå med tömmarna om nacken och sjöng med full hals. Magistern hade sett nog, men hade icke Iyckats utforska vad slags folk han hade att göra med, om det var galna människor eller banditer eller bägge delarna."


"Zigenaren älskade honom, efter vad han försäkrade, och ärade honom såsom ett med högre vetande utrustat väsen, som med fulla händer strödde omkring sig en upplysning, vilken kunde utmyntas i ekonomiska fördelar. Själv uppvuxen bland idel kältringar, böjde han sig för en människa, som han icke tilltrodde att kunna Ijuga, men i hans beundran låg en smula medlidande med denna människa, som inte hade nog förstånd till att genomskåda en annans svek. Och sin tjuvnatur trogen kunde han icke låta bli att lura sin oegennyttige välgörare och vän. Så hade magistern upptäckt, att det vin, som förvaltaren skröt med att ha importerat från Frankrike, icke var annat än äppelvin, som han själv pressade av ruttna frukter - ruttna, emedan det därvid rann fram en tjock brun saft, som liknade spanskt Alicante, vilket han förväxlade med franskt vin. Hade magistern bett förvaltaren köpa matvaror hem åt sig, kom han alltid med skämda saker och till högsta pris. Att få tillstånd till att plocka några blad av den persilja, som växte halwild bland trädgårdens ogräs, kostade tre gånger så mycket som på torget i Lund. När därtill lades en mängd småsaker, som förvaltaren i kontraktet hade förpliktat sig att prestera, men som han svängde sig ifrån - så ansåg magistern sig ha tillräckligt material till att bedöma karlen. Men han blev inte vred på stackarn. Då han kände människonaturens tvång under de rådande förhållandena och uppfostran, rasbestämdheten och nationella egendomligheter, var han endast glad åt att kunna åse detta skådespel av en paria, som hade ernått en viss ställning i samhället och från fattigdom kravlat sig upp till välstånd samt ingått förbindelse med en gren av en efter vad man påstod gammaladlig ätt. "

Bibeln, Koranen, m.fl. religiösa och heliga skrifter.