Ärva miljoner

I framtiden när tiden är kommen, så kommer jag med största sannorlikhet få ärva en del pengar.

Det är en rätt avlägsen släkning som mig jag enbart har träffat ett fåtal gånger och inte har någon kontakt med. Han lever helt ensam helt utan släkt eller något i skogen, eget hus samt massa skog. Dessutom vet jag att han vid ett tillfälle ägde två hus samtidigt när hans föräldrar gick bort senare så sålde han familjehuset (farsan har snackat en hel del med mig). Han har också jobbat helt sitt liv och tydligen aldrig träffat någon tjej, så inga barn eller något sånt.

Han reser aldrig och har ett eget företag vid sidan av jobbet, någon form av jaktverksamhet i hans skogar eller något liknande. Det enda som jag vet att han har är en rätt dyr bil men utöver det så har jag under hela min uppväxt fått höra att jag någon gång troligen kommer att få ärva allt. Ständigt påmind av farsan blir man, och jag har liksom inte funderat så mycket på det förrän nu då jag inser att jag faktiskt kan få ärva allt.

Vad hade ni gjort om ni hade "turen" att ärva säg minst tre miljoner, innan 30-års ålder? Egentligen tror jag att det rör sig om mycket mer, runt 10 men jag vill inte tänka på den summan riktigt utan att veta helt säkert. Det lär jag märka. Vet inte hur vanligt det är att man ärver miljoner, fast det nog vanligare än vad jag tror bara att jag inte riktigt inser det. Många har någon rik släkting eller föräldrar.

Men vad hade ni gjort. Hade ni rest för en rejäl slant eller köpt ett hus? Jag har inga höga krav på boende men däremot så skulle jag vilja ut och resa i något år. Vill ha en liten plan framför mig innan detta inträffar så att jag inte får panik vad jag ska göra. Något som jag är helt säker på är att jag inte vill bo där ute i skogen i ett hus och massa skog för mig själv. Så jag skulle med största sannolikhet sälja fastigheten. Mer än så har jag inte reflekterat över.

Jag har liksom levt ett relativt fattigt liv med mina föräldrar under hela min uppväxt och fått spara för att ha råd att köpa lite kläder och annat då och då. Jag har aldrig varit långt borta utomlands, bara i grannländerna i ett par dagar och är ständigt avis på alla dem i min ålder som har medelrika föräldrar som hjälper till med deras ekonomi och åker på resor tillsammans osv.

Vad skulle ni göra?

Köp bostad och åk på en resa. Är väl inte svårare än så? Det är inte något "antingen-eller" dillemma du står inför där det är omöjligt att välja båda alternativen.

Är osäker på hur mycket man vågar slösa iväg utan att man känner sig riktigt dum. Farsan tycker att jag ska flytta dit i framtiden. Men aldrig att jag tänker göra det. Speciellt inte om jag inte hittar någon tjej innan det. Att bo ensam i ett hus känns inte så värt faktiskt, är mer stadsmänniska också för att vara helt uppriktig. Kanske tänker jag annorlunda om ett par år, det vet man ju inte.

Egentligen är det inget dilemma, om det nu är såpass mycket pengar. Men jag vet bara det jag skrev och vågar inte riktigt lita på farsans fakta om att han tjänar riktigt bra och har sparat alla sina pengar varje månad och har minst tio millar. Hans föräldrar hade tydligen också bra jobb och var sparsamma precis som honom. Förstår inte heller varför han sparar alla sina pengar när han inte har någon nära släkt? Man skulle känna sig som en idiot om man blåsta bort massa pengar direkt. Jag är egentligen väldigt sparsam av mig men ser ingen mening av att överdriva och inte kunna unna sig en rejäl resa om man har råd. Man lever ju bara en gång.

Jag är dum som sitter och funderar på detta nu men kan riktigt låta bli..

En fin resa världen över behöver inte var så dyr ändå även om du vill se mycket och unna dig någonting extra. Eller hur mycket tänkte du spendera på resan?

Spela säekrt, in på fasträntekonton och liknande, mindre ränta men med de summorna så får du en en trevlig bonus var 3dje månad alt. år (hur du vill ha de).

Ja.. det är väl bara till att gratulera till vilken tur du har. För 10 miljoner kan du göra mycket saker. Fundera på var du vill bosätta dig och hur, utomlands, kanske? Resa, det kan du göra i mängder. En fin bil kan du också köpa..

Låter väldigt osannolikt att du skulle ärva. Enligt Svensk lag ärver man inte ens efter kusiner utan allt tillfaller staten.

Sen är dina föräldrar före dig arvsledes och du kommer inte att få någonting om detta t.ex är din fars farbror utan allt kommer att tillfalla din far osv.

Det mest sannolika är att ni inte har kolla på juridiken och om inget testamente finns kommer allting att tillfalla staten via det som kallas allmäna arvsfonden. Att du skulle ärva kan du glömma.

Sant. Men samtidigt vill jag resa något år för att jag helt enkelt skulla vilja få komma bort och då kan det bli en del pengar. Jag vet inte inte riktigt hur dyrt det är utomlands, och det är ju väldigt olika beroende på var och hur man bor. Men har inte någon uppfattning riktigt eftersom jag inte har varit och rest under någon längre period eller långt bort. Har inga direkta planer eller funderingar då jag fortfarande inte har en krona. Det är svårt för mig att sätta sig in i att detta kommer att ske i framtiden.

Jag tänkt mig jorden runt om detta är stämmer. Australien är ett favoritland så där hade jag gärna vistas i ett tag sen Kina, Japan, Usa. Kanske också att ha turen att uppleva något unikt som Bhutan eller liknande där få turister släpps in även om detta kan vara svindyrt så är jag lite av en landnörd som vill uppleva så många kulturer som möjligt. Men ett år utomlands iallafall och helt enkelt leva en dröm hade jag lätt kunna tänka mig.

Ingen aning vad detta hade kunna gå på, bara jag slipper bo på gatan så är jag inte så kräsen. Något billigt hotel är mer än ok för mig. Vill ha uppleverser för livet och inte bo lyxigt.

Men jag skulle kräva en utbildning av mig själv om detta skulle hända innan jag åker iväg. Känns som att det är säkrast så. Vill ha ett bra jobb i framtiden och har motivationen oavsett vad som händer.
Även om jag har flera år att ta igen med pluggandet innan jag kan söka högskola/universitet så är det något som jag ska ha klart, man vill ju ha ett trivsamt och bra jobb i framtiden. Även om jag ärver pengar så räcker det ju inte för alltid om man inte är väldigt väldigt sparsam.


Är inte helt hundra därför tar jag inte ut något iförväg men farsan är hundra procent säker att jag kommer få ärva och det har man fått höra precis hela tiden. Därför att har jag funderat en del på sista tiden då släktingen är snart 80år och han är kusin till min pappa som inte har länge kvar att leva, och nu på sista tiden så har det varit ett ämne som ständigt kommer upp när man besöker.

Kanske någon som helt säkert vet om jag kommer att ärva? Måste han nämna mitt namn även om jag är den enda släktingen eller går allt till staten då? Låter riktigt skumt om jag ska vara helt ärlig. Om han nu inte har någon avslägen okänd släkting som inte farsan har känt till under hela sitt liv men det är ytterst osannolikt då alla runt omkring där han bor vet att han är enstöring och bor ensam hela sitt liv.

Han måste skriva ett testamente där ditt namn nämns, där det står exakt hur mycket pengar du får eller att får hela förmögenheten. Annars tillfaller allting staten. Kusiner ärver ingenting.

Om det stämmer så är det synd! Men samtidigt så vet man ju inte. Varför skulle han inte nämna mig när han är min gudfar och inte har någon annan släkt? Har gudfar någon som helst betydelse förresten? Om han nu inte hatar mig så enormt vilket jag har svårt att tro eftersom vi inte har träffats sedan jag var riktigt liten, vi känner ju inte varandra. Är nog att han helt enkelt föredrar att leva helt ensam och inte vill ha kontakt men någon, jag vet inte så mycket mer för att vara helt ärlig. Vi har ingen kontakt men han har ju träffat farsan på sjukhuset senaste månaderna men det är just att jag inte har haft tillfället att träffa honom men han har ringt flertalet gånger hem. Han och morsan har pratat länge i telefon. Jag lär ju få träffa honom någon gång iallafall. Tack för att du nämner det, ska försöka läsa vidare och försöka hitta hur det ligger till. Ska bli intressant att om hur det blir i framtiden om allt detta stämmer eller inte. Är inte inställd på få ärva något alls men kan inte låta bli att tänka på om det skulle ske. Kanske någon som har varit med om något liknande?

Sprit och luder.

Men är man förnuftig så tänker man på att det trotts allt är pengar som kom från ingestans. Alltså det hade lika gärna kunnat vara så att det inte fanns några pengar att ärva.

Därför investerar man dom pengarna i säkra sparfonder (väljer själv så inte banken lurar en) och låter avkastningen förgylla ens vardag.

Själva miljonerna isig sparar man tills man blir pensionär eller skaffar familj och ska köpa hus.

Realräntefonder tycker jag fungerar rätt bra. Ingen skyhög avkastning direkt men verkar hålla sig runt 7--10%/år. Låt oss bara säga 5% istället för att inte anta det det bästa.

5% på 3mil - skatt. Det är nog med pengar för att du ska kunna dra ut och resa och what ever utan att du spenderar arvet isig.

Bli insatt i ekonomi. Det är roligt att vara hobbyekonom

3000000 * 0,0310 (seb ränta placeringskonto 3,10%) / 12 = 7750 * 0,7 = 5425kr månad i ränta.
Minsta bindningstid = 3 mån. dvs 16275kr i fickan var tredje månad i ränta. eller 65100kr året.

Spekluerar vi i 10milj kr är det: 18083kr i månaden skattat och klart. dvs var tredje månad skulle du få ut 54250kr.

Jag hade investerat pengarna på ett fasträntekonto och sedan avvaktat några månader och levt/rest för räntan. Utöver att jag jobbat på som vanligt och sett det som lite extra lyx i vardagen bara. 3000000:- är inte mycket pengar trots allt.

Bostäder har även ur historisk synvinkel visat sig vara en bra investering så det är ju ett annat alternativ om du behöver någonstans att bo.