2012-02-03, 14:16
#1
Jag var för flera månader sedan och tränade på gymmet med min bror.
Gymmet var fullknökat och luften var dålig.
Ibland efter tunga basövningar har jag känt yrsel där inne.
Men så denna gången när jag tränade i benpressen så kände jag mer yrsel än vanligt. Vi fortsatte dock och körde även bencurls. Just då jag skulle köra mitt sista sett så drabbades jag av en oerhörd yrsel, det kändes som att öronen skulle tryckas in. Som om jag dykt mot botten utan att tryckutjämna.
Jag gick mot en bänk och synen började försämras. Väl på bänken så kände jag mig spyfärdig och gick därför mot toaletterna. Illamåendet la sig något men när jag kom till receptionen så svartnade det helt för bägge ögonen. Jag var bokstavligt talat blind. Trycket för öronen fanns kvar.
Jag blev jätteorolig och sa till min bror att jag tappat min syn helt och hållet.
"Men sätt dig här på stolen" Sa han
"Vilken stol?" Frågade jag
Det tog honom en liten stund att inse att jag faktiskt tappat synen. Innan dess skämtade han bara med mig. Jag hittade inte stolen trots att han ledde mig dit. Istället så fick jag lägga mig på golvet.
Efter ett par djupa andetag och 2-3 minuter på golvet så började yrseln att lägga sig. Synen kom tillbaka, men den var inte som den brukar. På något märkligt vis så hallucinerade jag. Allting gick i lila toner. Runt alla objekt så strålade det ljuslila och mot mig likt strålar.
Efter att ha tagit det lugnt ytterligare cirka 20 minuter så kännde jag mig normal igen. Synen var tillbaka men jag var chockad.
Eftersom det gick över så sökte jag inte vård men jag var faktiskt mycket rädd när det väl hände.
Jag är ung, vältränad och röker inte. Vad kan detta vara?
En möjlig TIA-attack?
Eller på grund av för mycket ansträngning i ett dåligt syresatt gym?
Gymmet var fullknökat och luften var dålig.
Ibland efter tunga basövningar har jag känt yrsel där inne.
Men så denna gången när jag tränade i benpressen så kände jag mer yrsel än vanligt. Vi fortsatte dock och körde även bencurls. Just då jag skulle köra mitt sista sett så drabbades jag av en oerhörd yrsel, det kändes som att öronen skulle tryckas in. Som om jag dykt mot botten utan att tryckutjämna.
Jag gick mot en bänk och synen började försämras. Väl på bänken så kände jag mig spyfärdig och gick därför mot toaletterna. Illamåendet la sig något men när jag kom till receptionen så svartnade det helt för bägge ögonen. Jag var bokstavligt talat blind. Trycket för öronen fanns kvar.
Jag blev jätteorolig och sa till min bror att jag tappat min syn helt och hållet.
"Men sätt dig här på stolen" Sa han
"Vilken stol?" Frågade jag
Det tog honom en liten stund att inse att jag faktiskt tappat synen. Innan dess skämtade han bara med mig. Jag hittade inte stolen trots att han ledde mig dit. Istället så fick jag lägga mig på golvet.
Efter ett par djupa andetag och 2-3 minuter på golvet så började yrseln att lägga sig. Synen kom tillbaka, men den var inte som den brukar. På något märkligt vis så hallucinerade jag. Allting gick i lila toner. Runt alla objekt så strålade det ljuslila och mot mig likt strålar.
Efter att ha tagit det lugnt ytterligare cirka 20 minuter så kännde jag mig normal igen. Synen var tillbaka men jag var chockad.
Eftersom det gick över så sökte jag inte vård men jag var faktiskt mycket rädd när det väl hände.
Jag är ung, vältränad och röker inte. Vad kan detta vara?
En möjlig TIA-attack?
Eller på grund av för mycket ansträngning i ett dåligt syresatt gym?
