L.A. lyssnar på Dylan - Ett projekt

Jag har alltid gillat Bob Dylan. Dock har även han gått samma öde till mötes som alla andra av mina favoritartister: man upptäcker dem, lyssnar entusiastiskt igenom allt man kommer över av dem, hittar några guldkorn som blir en del av ens musikaliska favoritsamling och sedan lägger sig hypen och det enda man senare lyssnar på av artisten är just dessa guldkorn. För att bryta detta mönster har jag bestämt mig för att återuppta det aktiva Dylan-lyssnandet, och som den flashbackare jag innerst inne är så tänker jag dela med mig av detta till er. Jag ska lyssna igenom Dylans samtliga 34 studioalbum som listas här och efter varje album så postar jag en recension, ett betyg och låten jag tycker bäst om.

Förhoppningsvis ska jag lyssna på ett album om dagen, så detta projekt borde vara färdigt någon gång runt 1:a mars. Jag kommer använda mig av Grooveshark, Youtube, mina egna gömmor samt vid behov även andra sidor. Ni är hjärtligt välkomna att ge feedback, kommentarer, åsikter etc, men gör det bara om de album jag redan lyssnat på tack.

Härligt, jag sitter lite i samma båt, lyssnar bara på mina Dylan-guldkorn nuförtiden.
Finns säkert en eller annan fin låt man missat

Ah trevligt, skall följas.

Intressant initiativ. Detta får man se till att följa (åtminstone en bit in på sjuttiotalet) och hoppas du har bättre ork än de som försökt sig på liknande projekt tidigare.

Hur kommer du göra med "The Basement Tapes"? Kommer du ta den mellan "BOTT" och "Desire" där den egentligen inte hör hemma, kommer du slänga in den mellan "Blonde..." och "JWH" där den stämmer mer tidsmässigt eller läggs den åt sidan som ett icke riktigt album?

Sen bara för att vara extra jobbig - hur blir det med de låtar som bara finns med på "Greatest Hits" (1&2)? "Positively 4th Street" är ju trots allt en av mannens bästa låtar.

Bob Dylan, 1961
Mmm, vilken start! Ett underbart album, det perfekta mötet mellan folk och blues. Dylan tolkar gamla folkklassiker, spelar gitarr som Robert Johnsson och sjunger på det sätt som bara Dylan kan. Dock tycker jag skivan saknar riktiga höjdpunkter, alla låtar är ungefär lika bra och ingen höjer sig tillräckligt mycket över mändgen för att lyfta den till ett toppbetyg.

Bästa låt: Fixin' To Die
Ursprungligen skriven av deltablues-mannen Bukka White. Låten personifierar hela albumet på ett bra sätt, gitarrspelet är tydligt influerat av deltabluesen och Dylans något raspiga röst passar perfelt till texten. Helt klart en låt jag kommer lyssna mer på i framtiden.

Betyg: 4/5

Tack för intresset. Jag tror nog inte orken kommer bli något problem, 34 album är inte så mycket.

Jag ska definitivt lyssna på det, förmodligen efter Blonde on Blonde. Poängen med att lyssna på albumen i kronologisk ordning är trots allt att följa utveckligen, och då spelar releasedatumet mindre roll.

Greatest Hits-albumen låter jag vara för tillfället, eventuellt fortsätter jag med Bootleg-serien efter att ha lyssnat igenom alla studiealbum.

Är framför allt spänd inför lyssnandet på mannens åttiotal där man i princip bara lyssnar på Infidels och Oh Mercy regelbundet och säkerligen då missar flera guldkorn.

Jo, det kan nog bli intressant. Fram till Desire känner jag att jag har hyfsad koll på det mesta, men jag har nästan inte lyssnat någonting på låtarna från och med hans kristna period fram tills idag. Förhoppningsvis blir jag positivt överraskad, men mina förväntningar är i alla fall betydligt lägre vad gäller 80-talet än hans tidigare produktioner.

Edit: Länkar Fixin' To Die ifall någon är intresserad.

http://www.youtube.com/watch?v=CLvLu_dsGyQ

Alltså Oh Mercy är ju lite udda, ett av hans absolut bästa album gjordes under hans mörkaste decennium.

The Freewheelin' Bob Dylan, 1962-63
Genombrottet och ett av Dylans största album. Varför förstår man när man lyssnar på det: Hit på hit radas upp, bluesinslagen är färre och ersatta med folk, munspelandet sitter perfekt och framförallt så visar Dylan upp sitt fantastiska textskrivande. Som bluesälskare är man lite ledsen att de influenserna inte får lika stort utrymme, men annars finns det inte mycket att klaga på.

Bästa låt: I Shall Be Free
Man skulle kunna göra det enkelt för sig och välja Blovin' in the wind, Don't think twice it's allright eller någon annan av de kända låtarna från skivan, men det blir mer intressant om man inte gör det. I shall be free är inte bara en låt med bra driv och underbart munspelande, det är också en av de roligaste låtar jag någonsin lyssnat på. Helt klart en positiv överraskning.

http://grooveshark.com/#!/s/I+Shall+Be+Free/eLc8I?src=5

Betyg: 5/5

The Times They Are a-Changin', 1963
Ja, vad fan ska man säga? Dylans kanske mest politiska album, med det magnifika titelspåret som kronan på verket. Dock brister helhetsintrycket en del, nästan alla låtar låter lika och det är inte mycket man kommer ihåg av albumet några timmar efter att ha lyssnat på det. Några riktigt bra låtar levereras, men överlag duger det inte riktigt till för att få högsta betyg.

Bästa låt: North Country Blues
På The freewheelin' Bob Dylan valde jag bort de givna låtarna till förmån för en lite mer okänd låt, även om den kanske inte nödvändigtvis var bäst på albumet. Här är det inte så. Visst, jag tycker The Times They Are a-Changin' är en fantastisk låt, men faktum är att North Country Blues når upp till samma nivå. En fruktansvärt tragisk låt, kolla upp texten.

http://www.youtube.com/watch?v=EdGSe...feature=artist

Betyg: 4/5

Bra initiativ! Många bra låtar på det här albumet, personligen tycker jag "When the ship comes in" är den starkaste, mycket politisk och så har han inte hunnit bli speciellt känd heller vilket bara gör det ännu bättre. Det finns även än skön piano variation på den på en av hans bootleg skivor, men du kanske har fullt upp med studio albumen?