1968: Invandringen regleras 1975: Invandringens riktlinjer 2012: När blir ni nöjda?

Sverige och Europa står inför en demografisk utmaning där allt färre ska försörja allt fler. Att förbättra integrationen är därför en av våra stora utmaningar. De länder som lyckas i dag kommer att vara morgondagens vinnare

År 1968 beslutade riksdagen att invandringen skulle regleras. Som ett skäl för regleringen angavs att den var nödvändig för att landets resurser skulle räcka till att ge samma levnadsvillkor till in-vandrare som till svenskar.

År 1975 antog en enig riksdag riktlinjer för en samlad invandrarpolitik, som riktade sig såväl direkt som indirekt till invandrare (prop. 1975:26, bet. InU 1975:6, rskr. 1975:160). Till jämlikhetsmålet lades de två målen valfrihet och samverkan. Det togs klart avstånd från assimilationstanken. I enlighet med detta infördes år 1976 en bestämmelse i regeringsformen som föreskriver att etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjlighet att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Den generella välfärdspolitiken skulle fortfarande vara utgångspunkten för politiken.

1.304.933

375.903

År 2011 har omkring 97 000 människor fått uppehållstillstånd i Sverige (enligt Migrationsverkets statistik från i november). Cirka 12 000 av dem har fått asyl som flyktingar. De flesta som fått uppehållstillstånd är arbetskraftsinvandrare och anhöriga.

De runt 1,2 miljoner människor som stod utanför skulle in i värmen bland de anställningsbara. Siffrorna visar att 1 208 900 personer ingick i det som av RUT kallas ”bred arbetslöshet” i augusti 2006, månaden innan regeringen vann valet. Sedan dess har det gått fem år och kampen mot utanförskapet har varit en prioriterad fråga. Samma månad i år har antalet i utanförskap minskat med 37 500 personer.

Den bild som den nya ”Utanförskapets karta” ger är tyvärr ännu mer bekymmersam än föregående. 26 nya områden kan nu klassas som utanförskapsområden, medan bara tre lämnade denna kategori. Utanförskapsområdenas antal ökade på detta sätt från 131 till 154 mellan 2002 och 2003. Utanförskapet blev dessutom allt djupare i dessa områden.

Invandrare har också ökat kraftigt bland de arbetslösa. En orsak är flyktinginvandring av utomeuropeiskt födda. Andelen som saknar gymnasiekompetens har på senare år stigit från 40 till 50 procent. Många riskerar att aldrig komma in i arbetslivet varnar AF.

En orsak till de stigande arbetslöshetssiffrorna inom gruppen utrikes födda är den ökade invandringen under åren 2007 till 2009 och att den kom att sammanfalla med finanskrisen då många industrijobb gick förlorade. En större andel av dem som invandrade än tidigare år kom från utomeuropeiska länder.

Mer än var tredje registrerad arbetslös på Arbetsförmedlingen är utrikesfödd. Andelen har ökat dramatiskt. Från 22 procent för sex år sedan till dagens 35. Det visar siffror DN tagit fram med hjälp av Arbetsförmedlingen.

På Arbetsförmedlingen finns i dag 218.000 inskrivna med utländsk bakgrund.

ad tänker du om att 67 procent av de långvarigt beroende av socialbidrag är utrikes födda?

–  Om man kommer från en helt annan miljö och har svårt att lära svenska och få arbete kan effekten bli mer bidragsberoende. Bidrag var huvudmetoden på 1970-talet. I årets budget går 98 procent av de inkomstförstärkningar vi vill göra till den tredjedel som har de lägsta inkomsterna. I budgeten har vi höjt flerbarnstilläggen och barndelen i bostadsbidraget. Vi måste med fördelningspolitik säkerställa en sammanhållning i samhället. Men i grunden går bidragstagarnas situation inte att lösa med mindre än att de kommer i arbete.

Bland dem som fick ekonomiskt bistånd under längre tid – i statistiken definierat som tio månader eller mer under ett år – dominerar utrikes födda stort. Av de 117.000 personer som fick stöd var 78.000 födda utomlands. De utrikes födda utgör alltså 67 procent, mer än två tredjedelar av den grupp som under längre tid måste använda sig av samhällets yttersta skyddsnät. Om siffrorna rensas för den introduktionsersättning som ges till många invandrare de första åren i Sverige blir andelen 60 procent

Varje år fortsätter tusentals människor efter sfi-utbildningen till att läsa komvux på grundskolenivå. Drygt 80 000 personer läste på komvux på grundskolenivå, sk grundvux, förra året. Nio av tio har utländsk bakgrund. Var tredje studerande på grundskolenivå har högskoleutbildning och ytterligare en fjärdedel har gymnasieutbildning. Många av dessa studerar också relativt länge på grundskolenivå.

Påfallande är hur utvecklingen mot mångkultur pågått och pågår samtidigt, i de flesta västländer. De metoder och argument som förekommer är också desamma.

Påfallande ofta har det även visat sig att judar funnits med som aktörer – som tillhandahållare av mediautrymme eller som talespersoner.

Mitt intryck har blivit att dessa judar haft en gemensam agenda. Bakom detta har legat en klar identitet som judar, en sammanhållning, samverkan och inbördes lojalitet.

För att ta ett konkret exempel, som jag stötte på i samband med vitboken. Som medhjälpare i att 1964 dra igång sin första DN-debatt om invandrarpolitiken hade David Schwarz Inga Gottfarb.

Hon var en etniskt engagerad judinna, men presenterades som socialarbetare, vilken under många år arbetat med flyktingar och invandrare i olika länder.

I sitt eget DN-inlägg använde hon flitigt ordet "vi":

"Målet bör, som David Schwarz påpekar, vara att invandrarna skall kunna förbli sina traditioner trogna. Vi skall inte assimilera dem, men hjälpa dem med anpassningen till svenska förhållanden, så de blir ‘annorlunda svenskar’. Vi har plats för och behov av olika kulturella grupper i vårt land. De ge vårt liv nytt innehåll."

Gottfarb kom sedan att spela en fortsatt centralt roll. När regeringen 1966 tillsatte en "Arbetsgrupp för invandrarfrågor" blev hon dess expert.

Mitt bestämda intryck var alltså att det redan på 60-talet fanns en judisk agenda kring mångkultur och invandring för svensk räkning. Iofs var det invandrarpolitik som då debatterades, inte invandringspolitik, men med slank ju frågan om hur många judar Sverige tagit emot under kriget. I förlängningen av detta kom skuldbeläggningen, med parallellerna mellan förmenta försummelser då och "stängda gränser" idag. "Festung Europa".