Personer som totalt saknar känsla för ljud och tone

Personer som saknar all form av känsla och förståelse för hur ens elgitarr bör låta, efter att ha spelat i olika konstelationer och jobbat som studioljudtekniker har jag stött på dessa personer allt för ofta.

Jag har väldigt svårt att förstå hur man kan vara ointresserad av hur man låtar, eller ännu värre inte höra att man låter illa. Jag kan förstå nybörjare/amatörer som bara spelar då och då eller spelar för att lära sig. Men duktiga musiker som spelar live, där är det inte okej att låta illa.

Jag tar upp detta för att jag nyligen hoppat in i ett band som var behov av en leadgitarrist, riktigt duktiga musiker men samtliga spelar på riktigt dåliga grejer, riktigt synd tycker jag. Jag är personligen en riktig ljudfanatiker som troligtvis haft 20+ toppar och 100+ pedaler i jakten på det perfekta ljudet, jag fattar självklart att alla inte är som mig, men nöjer man sig med en MG100fx får jag en tår i ögat.

Någon som delar mina tankar? Det är för mig totalt absurt att vara seriös med sitt gitarr/bas spelande och inte bry sig om hur det låter ur stärkaren.

Delar helt klart din åsikt. Förstår verkligen inte hur gitarrister som spelar på skitgrejer, när de ändå spelar i 6+ år tänker. Man kommer aldrig komma någon vart om man låter som en burk getingar.

smaken är som rävhölet

Jag skulle svara både ja och nej på det. Jag brukar ofta avundas musiker som undvikit att fastna i prylträsket och istället fokuserat på det som egentligen betyder något; Att bemästra sitt instrument. När jag hör någon som fullkomligt lirar skiten ur en gammal sprucken skolgitarr med ett halvår gamla strängar, och som inte verkar det minsta bekymrad över det blir jag ibland lite avnundsjuk.

Väljer alla dagar i veckan en duktig musiker på ett skitinstrument framför en talanglös typ som tror man blir bättre av att bara köpa dom bästa grejerna, för jag har har stött på sådana personer allt för ofta med.

Fast det hela måste ju stå i proportion till vad man har för ambitioner. Spelar man t.ex. inför en betalande publik finns det inga ursäkter till det låtar skit om ens gitarr, så länge det inte är en del av ens sound. I sånna lägen måste man vara lite professionell och där kan jag väl hålla med dig.

Beror väl helt på musikstilen.

Skitigare stilar som t.ex. punk blir ju helt fel om man ska lägga all fokus på vilket pedal som är mest punk.

instämmer. tycker det är skitlarvigt när folk ska hålla på att snacka om att det inte är hur det låter som spelar roll, utan hur duktig musikern "egentligen" är och massa sånt

Jag tycker helt tvärtom. Det är på dåliga instrument man hör vem som verkligen är musikalisk och duktig. Ta Robyn, hon är helt ointressant för mig när jag hör henne på radio osv. Men när hon spelar live på ett schaskigt hak med enbart en fendergura som plinkar i bakgrunden blir det riktigt jävla bra.

tyvärr mannen, instämmer inte, det viktiga är känslan inte vad för saker folk har utan KÄNSLAN... har du känsla?

jag samlar på många olika akustiska instrument av alla typer och kulturer (har över 30 olika) och tar vad jag kan få tag på och spelar SKITEN ur det.. känslan övervinner dyra prylar, för vad är det perfekta ljudet? det är subjektivt, det finns fler än dig därute som tycker ljud är perfekt i olika former..

Jag har hört de som har bättre ljud i guran än Hank Marvin...men det spelar
ingen roll Marvin är Marvin.

Hört massor med låtar med The Ventures som egentligen låter skit.

Men om man lyssnar en stund så förstår man hur jävla bra det är

Best

Och vad är "Känsla"? Jag tror du tillskriver det du tycker om något med känsla bara. Så verkar alla göra. Alla tycker musiken de tycker om har "själ" och "känsla". Men ingen annan, gud nej.

ja jo kanske överdrev men jag har varit med om detta så många gånger där musiker prioriterar helt fel saker än just musiken vilket jag fick känslan att TS gjorde.. TS varför är du med i bandet/vill vara med fortfarande om du endå tycker dom är knas?

Jag kan säga såhär: När jag spelade gitarr högerhänt, vilket jag gjorde i två år, så spelade jag in en version av Hendrix Little Wing. När jag lyssnar på den nu går det inte att undvika hur dåliga inställningar jag hade på förstärkaren, det låter som en bas gitarr, går knappt att höra nåt.

Sen bestämde jag mig för att lära mig spela vänster hänt också. Gitarrister hatar när jag tar upp det här, men i värsta fall, tänkte jag, blir jag en mer komplett musiker.

Några dagar senare bestämde jag mig för att spela in där jag spelar Speake/Breath in the air. Övervägandet av ljud kvaliteten verkade ske automatiskt, jag minns inte ens att jag tänke: "Det här måste höras" utan jag helt enkelt lyssnade på båda låtar och insåg hur mycket mer "logiskt" man tänker när jag spelade leftie.

Jag menar att det är otroligt stor skillnad på att spela orthodox/south paw. Kolla världens bästa gitarrist, Jimi Hendrix, hur kan man ens påstå att ens egna sätt är bättre om man inte ens är i närheten av Hendrix-klass musiker?

Jag har fortsatt spela leftie nu i sedan dess, några månader tillbaka, och jag tror att skillnaded ligger i höger hjärnhalva/vänster hand faktorn. Men ni får göra hur ni vill, jag bryr mig ej.

På tal om ljudkvalitet alltså. Skillnad gör skillnad. P

Peace.