Vindkraftens lönsamhet sjunker som en sten.
Artikelförfattarna spår konkurser inom kort:
Citat:
Vindkraft – en grön bubbla eller ett svart hål?
Det börjar bli känt att de senaste årens vindkraftsinvesteringar inte varit särskilt lönsamma. Men hur illa är det egentligen? Det finns all anledning till oro för såväl kommuner som investerare och lokalbefolkning, skriver bland andra nationalekonomen Christian Sandström.
Vindkraftsbranschen utmålar gärna vindkraft som en stabil och säker inkomstkälla, och den svenska staten har kraftigt subventionerat uppförandet av vindkraftsparker genom elcertifikat och ansvarsfrihet gällande miljökonsekvenser.
Vid en granskning av vindkraftsparkernas årsredovisningar framträder tyvärr bilden av ännu en grön bubbla. Billiga offentliga pengar och generösa stöd har i kombination med önsketänkande och konsensus runt miljöfrågornas dignitet skapat en jordmån där bidragskapitalister skor sig på allmänhetens och miljöns bekostnad.
Vår analys av hela sektorn visar emellertid att resultaten i själva verket är ännu värre – eftersom vindkraften inte behöver stå för sina reella kostnader. Vindkraften verkar vara en grön bubbla som riskerar att utvecklas till ett svart hål.
Usel lönsamhet …
Vi har gått igenom årsredovisningarna för samtliga vindkraftsparker som anlagts under åren 2017–2021. I detta material ingår 1 045 av de 1 093 vindkraftverk som anlades 2017–2020. De som inte inkluderats är små och ägs av bönder. 3–4 kommunala energibolag särredovisar inte vindkraften och har därför exkluderats.
Analyser av nyckeltalen för de olika vindkraftsparkerna är ingen munter läsning. Lönsamheten är mycket dålig, totalt sett har räntabiliteten på eget kapital, alltså avkastningen på ägarnas satsade pengar varit negativ varje år. Åren 2018–2019 var den minus 8 procent, 2017 låg den till och med på minus 25 procent. Intressant nog har situationen förvärrats ytterligare under 2020 och 2021 då räntabiliteten sjönk ytterligare till minus 11 procent och sedan minus 15 procent.
Sådana siffror för en bransch är ohållbara och saknar motsvarighet i andra sektorer av ekonomin. Ingen bransch kan överleva på längre sikt med sådana lönsamhetsproblem.
Tittar vi närmare på de olika vindkraftsparkerna kan vi se ett pärlband av aktieägartillskott, omförhandlade lån och ackordsuppgörelser där banker helt enkelt fått efterskänka lån till vindkraftsparker.
Den enda rimliga orsaken till att en bank efterskänker ett lån måste vara att de inte ser någon realistisk möjlighet att få tillbaka sina pengar. Vår sammanställning visar att ägarna i genomsnitt bara satsat mellan 8 och 16 procent av det totala kapitalet – resten är lån. Det hela är en mycket skör finansiell struktur med en stor inbyggd hävstångseffekt. Vem har lånat ut dessa pengar och vem blir ansvarig när konkurserna blir allt fler?
… i en bidragsdopad verksamhet …
I genomgången ovan, som påvisar kraftiga förluster, är dock intäkterna kraftigt dopade och resultaten är i själva verket ännu värre. I de bolag vi granskar står elcertifikaten för 15–25 procent av intäkterna under åren 2018–2020.
---
Om vi antar att 25 procent av omsättningen utgjordes av elcertifikat hade varje hundralapp i intäkter utgjorts av 25 kronor i stöd och 75 kronor i intäkter. Givet en genomsnittlig förlust på 11 procent är i sådana fall kostnaden 111 kronor. På en intäkt från betalande kund på 75 kronor har alltså kostnaden varit 111 kronor, det skulle ge en förlustmarginal på 48 procent.
Om vi i stället antar att stöden utgjordes av 15 procent av omsättningen skulle varje intjänad hundralapp utgöras av 15 kronor i stöd och 85 kronor i intäkter. Givet samma förlustmarginal som ovan på 11 procent skulle den verkliga marginalen bli minus 30 procent.
Varje verksamhet som gör förluster av en sådan magnitud måste räkna med att vara konkursmässig inom bara några år, särskilt som investeringarna har en så hög belåningsgrad.
---
Sannolik konkursvåg de närmaste åren
Vi har här bara tagit upp några exempel på hur vindkraften inte behöver bära sina kostnader. Privatpersoner och företag får sina miljöer, fastighetsvärden och verksamheter förstörda utan någon kompensation. Dessa enorma investeringar har baserats på miljarder i subventioner genom elcertifikat och går ändå med förlust. Man behöver inte betala vad det kostar att stabilisera elnätet, och anslutningen till stamnätet subventioneras kraftigt. Vi kan inte se att man ens har gjort en utredning av hur miljön ska återställas efter nedläggning. Och det är bråttom att ta reda på detta eftersom hela branschen går dåligt. Vi kan förvänta oss en stor konkursvåg de kommande åren.
I en tid när ansvariga politiker försöker undanröja hinder för fortsatt expansion av vindkraften visar vår analys att de senaste årens vindkraftsutbyggnad utgör ett svart hål. Förlusterna är enorma och vi ser inga tendenser till förbättring, utan snarare tvärtom. En sektor som dras med så stora förluster trots att den inte bär sina egna kostnader kan inte vara ekonomiskt hållbar. Den kan inte heller vara miljömässigt hållbar då den ytterst tar mycket mer resurser i anspråk än värdet den skapar.
I stället för att bana väg för mer vindkraft borde regeringen tillsätta en oberoende haverikommission som utreder vindkraftens verkliga kostnader för svensk miljö och svensk ekonomi.
https://kvartal.se/artiklar/vindkraft-en-gron-bubbla-eller-ett-svart-hal/
När de ofrånkomliga konkurserna väl är ett faktum så kommer ansvaret för återställande av marken att ligga på markägaren eftersom vindbolagen oftast arrenderar marken som snurrorna står på.
Att bila bort ett verks enorma betongfundament beräknas kosta mellan 2 till 10 miljoner kronor.
Det har sagts förr och förtjänar att på nytt konstateras.
Vindkraften är en historisk jättebluff!
Produktionen är fullständigt slumpmässig. Effektbrist vid stiltje och meningslöst överskott när det väl blåser.
Lönsamheten är obefintlig.
Även ur ett miljöperspektiv är snurrorna en katastrof.