Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Elsa Widding är civ.ing. från Chalmers och energiexpert som tog tjänstledigt för att läsa sig in i klimatfrågan och Gösta Pettersson är professor emeritus i naturvetenskap från Lunds universitet.

Tyngre CV:n än Greta Thunberg, Al Gore och Erika Bjerström kanhända? Men ändå ”inte på något sätt trovärdiga”?

Även om klimatet kan ha förändrats mot att bli varmare:

• Har de flesta extrema väderfenomen inte blivit mer extrema, mer dödliga eller mer destruktiva.

• Empiriska bevis strider direkt mot påståenden om att ökad koldioxid skulle ha minskat människors välbefinnande. I själva verket har människors välbefinnande aldrig varit högre.

• Oavsett skadliga effekter som uppvärmning och högre koldioxid kan ha haft på markbundna arter och ekosystem har dessa effekter balanserats av de fossila bränslenas bidrag till ökad biologisk produktivitet. Detta har upphävt och vänt processen mot förluster av livsmiljöer.

• I den utsträckning ojämlikhet är beklaglig, har global ojämlikhet när det gäller inkomst, förväntad livslängd, mänsklig utveckling och tillgången till moderna bekvämligheter minskat och fortsätter att minska.

• De skadliga effekterna av koldioxid och fossila bränslen vägs upp av andra samtidiga förändringar som är fördelaktiga.

• Fossila bränslen har möjliggjort för den genomsnittliga människan att få ett förbättrat välbefinnande och för jorden att bli grönare och mer produktiv, samtidigt som de har tillåtit befolkningen att öka. Som ett resultat av detta har förluster av livsmiljöer på grund av mänsklig aktivitet stoppats, trots befolkningsökningen. Här har vi självaste definitionen av en arts framgång.

I framtiden kommer böcker om agnotologi att ägna kapitel åt hur standardberättelsen om effekterna av klimatförändringar tog tag både bland de religiösa och de sekulära ledarna under 2000-talet trots rikliga bevis för motsatsen.

OBS! UK Met Office (Storbritanniens motsvarighet till svenska SMHI) avböjde GWPF: s (GWPF = Global Warming Policy Foundation) inbjudan att publicera ett motbevis som bilaga till denna rapport.

De globala spannmålsskördarna har tredubblats och livsmedelsförsörjningen per capita har ökat med 31 % sedan 1961. Tabellen visar också senare tiders förändringar i förekomsten av kronisk hunger. Dessa har minskat markant.

Den största delen av ökningen i skördarna beror på användningen av teknik som är beroende av fossila bränslen. För det första framställs kvävehaltiga gödselmedel direkt eller indirekt från Haber-Bosch-processen, som använder naturgas - eller i Kina, kol - som energikälla. Det har uppskattats att Haber-Bosch-processen svarar för 48 % av världens livsmedelsproduktion (69). För det andra, syntetiska är bekämpningsmedel, som också använder fossil-bränslen som råvaror, livsviktiga. Utan dem skulle skördar minska med 26– 40 % (70). Dessa två teknologier har ökat livsmedelsproduktionen med över 150 % (71).

Notera att de snabbaste minskningarna av den globala fattigdomsgraden har inträffat under de senaste tre decennierna, vilket sammanfaller med snabba ökningar av atmosfärisk koldioxid, främst på grund av den kraftigt ökade användningen av fossilt bränsle i Kina (figur 16b) och i mindre utsträckning Indien. I överensstämmelse med tanken att ekonomisk utveckling och energiförbrukning är positivt korrelerade, såg dessa två länder också en snabbare minskning av fattigdomsgraden än världen som helhet under denna period (figur 17 och 18).

I den populära berättelsen kommer klimatförändringarna att förvärra torka och uttorka vegetationen, jorden kommer att bli brun och skogsbränder kommer att förtära landskapet (95). Satellitdata motsäger denna historia. Det visar att världen har blivit grönare och mer produktiv allt eftersom koncentrationen av koldioxid i atmosfären har ökat (se figur 22). Men för berättelsen borde detta inte vara anmärkningsvärt, då det har varit känt sedan de Saussures publikation 1804, Recherches Chimiques sur la Végétation, att växter växer till genom att absorbera koldioxid från atmosfären. Dessutom, som visas i avsnitt 2 respektive 3, är torka och bränder inte mer frekventa eller omfattande nu än tidigare. I själva verket bekräftar detta grönskande Arrhenius förutsägelse att högre koldioxidnivåer skulle "förhöja intensiteten i vegetationsliv" (96).

Satellitdata visar att från 1982 till 2009 hade 25–50 % av det globala området täckt av vegetation blivit grönare, medan endast 4 % hade blivit brunare (97). Detta beror mest på koldioxidgödsling, vilket ökar graden av fotosyntes och effektiviteten av vattenanvändning hos de flesta växter, men beror också på kvävenedfall, klimatförändringar och förändringar i markanvändning.

Livsmiljö räddad genom användning av fossila bränslen

Största delen av ökningen av jordbruksproduktiviteten under det senaste århundradet har åstadkommits genom teknik, som är beroende av fossila bränslen: kvävegödselmedel, syntetiska bekämpningsmedel och bevattning. Tillverkning av gödselmedel och bekämpningsmedel är nästan helt beroende av fossila bränslen, som används både som råvaror och som energikällor för tillverkningsprocesserna (113). Bevattning, utom där den är beroende enbart av gravitation, behöver energi för transport och distribution av vatten. Dessutom har två indirekta effekter av användningen av fossila bränslen, nämligen gödslingseffekten av koldioxid och kvävedeposition, också ökat skördar (114)

I några av regionerna med tidsmässigt längre och bredare täckning visar empiriska data att värmeböljorna var mer extrema tidigare, till exempel i USA på 1930-talet, då koldioxidhalterna i atmosfären bara var 75 % av dagens värden (se figur 1) (14). Dessutom ger tidningsartiklar från Australien under samma period och under 1800-talet bevis för extrema värmeböljor vars intensitet och omfattning översteg de officiella meteorologiska uppgifterna, jämfört med senare år (15). Dessutom visar indirekta bevis (proxies) från Kina även att extremt kalla vintrar mellan 1500 och 1900 var mer frekventa än de efter 1950, ''intensiteten hos regionala värmeböljor, i samband med den senaste globala uppvärmningen, kanske inte överstiger de naturliga variationerna i klimatet som setts under de senaste 2000 åren'' (16).

Detta påstående överensstämmer med Climate Science Special Report, som konstaterar att ”IPCC [Fifth Assessment Report] inte ansåg att förändringar när det gällde översvämningar hade med mänsklig aktivitet att göra och de rapporterade inte heller om några detekterbara förändringar i översvämningars storlek, varaktighet eller frekvens" (21).

Samma studie observerade att förekomsten av översvämningar tycktes ha en närmare relation med den Atlantiska Multidekadala Oscillationen - ett cykliskt klimatfenomen - än med tiden (som under det senaste århundradet eller mer kan ses som ett surrogat för koldioxidnivåer eller globala temperaturer).

När det gäller USA visar figur 12 att större markområden var drabbade av bränder från 1920- talet till slutet av 1950-talet än för närvarande, och det toppade med fyra till fem gånger nuvarande nivåer under 1930-talet, då USA drabbades av de värsta värmeböljorna under det gångna århundradet (se figur 1).

Så varför inte gå direkt till vad forskarna har att säga? Du väljer ut fyra personer som har åsikter du gillar och sen blir de de som är auktoriteterna, strunt i alla misstag de gör.

Vi gör inte ens hälften så mycket som vi borde göra.

Jag har ju gått till forskare. Jag har fokuserat mer på de som i alarmistkretsar kallas "skeptiker" just pga att vi dagligen matas med alarmisternas åsikter och propaganda. I ett sådant läge anser jag det är förnuftigt att se vad "motståndarsidan" har att säga för att väga deras åsikter mot varandra.

"Klimatforskare: Att likställa klimatförändringarnas risker med mänsklighetens undergång saknar vetenskapligt stöd"

"Föreställningen att vi är nära en absolut gräns som koncentrationen av koldioxid eller temperaturen inte får överskrida om inte klimatsystemet ska kollapsa är farlig"

"Det kan också leda till ett bakslag för klimatarbetet när det visar sig att jorden inte går under då 1,5-gradersmålet överskrids"