Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Detta är direkt kopierat, men landytorna etc kan ju leda till lite eftertanke. Blir det några bin och havsörnar kvar? Finns det några direkta fel i nedanstående?


Att skapa dom 50 TWh vindkraftsel som krävs för LKABs framtidsplaner på järnsvampstillverkning skulle kräva 6st fullt utbyggda Markbygdenprojekt. Detta innebär ca 6500 vindkraftsverk med en höjd på 250-300m. Dom kommer att täcka en yta på 75 kvadratmil vilket motsvarar 17% av Sveriges landyta. Är detta rimligt?
Har någon gjort en livscykelanalys för att bedöma miljöpåverkan av den avskogning, vägbyggen, betonggjutning, ståltillverkning etc detta innebär jmf med alternativen?
Jag gissar att det är Miljöpartiet som krävt detta utan att ha förnuftet att kolla upp vad som är bäst innan man beslutar.
På samma sätt så säger dom att vi ska inte ha biobränslen till bilar utan el och batterier som kräver ofantligt med gruvor. Inte heller ska vi lagra CO2 i Nordsjön som Norge vill satsa på för att MP tycker att det "känns fel".
Bort med detta enfaldiga parti och fram med ett parti som på riktigt är bra för miljön och som har kompentensen att undersöka vad som är klimatvänligt! (visa mindre)

Just nu producerar vindkraften kanske 15% av installerad effekt. Om vattenkraften gick för fullt och inte kärnkraften fanns så skulle vi importera betydande mängder el.

Koldioxid och LKAB
Ungefär 47 TWh producerade kärnkraften i Sverige 2020. Då var sju reaktorer igång. Tre i Forsmark, tre i Ringhals och en i Oskarshamn.

Om LKAB behöver ca 50 TWh/år kontinuerligt för framställning av koldioxidfritt järn och om effektbehovet ska lösas med kärnkraft, då behövs det ungefär sju reaktorer i närheten av Luleå.

Att bygga en reaktor idag vet vi kostar ca 14 miljarder euro, ca 142 miljarder SEK.
Sju reaktorer kostar ungefär 994 miljarder SEK att bygga. Lägg till kostnad för drift, bränsle och omhändertagande av avfall.

Priset, netto, för el som produceras med kärnkraft som byggs idag kan uppskattas till 808 - 1134 SEK/MWh, enligt Lazard. Med 50 TWh/år blir det ungefär 40,4 - 56,7 miljarder i årlig elkostnad för LKAB.
Om vi utgår från att LKAB bara behöver betala för nettokostnaden för el och ingenting i nätavgift, energiskatt eller moms. Vanliga människor och andra företag ska väl räkna med att betala minst 2-3 gånger så mycket, dvs. 2-3 SEK per KWh. Från nybyggd kärnkraft. Kanske borde man räkna med att elleverantören vill ha ett litet överskott också?

Är detta realistiskt?

–

Nu tänker du lite knasigt tycker jag.

SSAB tar elen som finns norröver, så den kan då inte skickas söderut. Där finns kärnkraften som förser södra Sverige med el. Det är så det funkar.

Hur många vindkraftverk tänker du bygga i nära anslutning till Luleå med ett liknande resonemang?

Lätt att räkna ut en medeltemp för södra halvklotet då iaf 😉

Jag förstår hur du menar, men...

Vattenelen är vår goda balanskraft. Om vi bara har tillräckligt med vatten i magasinen så kan den producera i takt med att förbrukningen varierar, över dygn och genom årstider.

Kärnkraft är "konstant". I det nuvarande systemet fungerar den som "baskraft" dvs. den kan leverera motsvarande vår minsta förbrukning eller mindre. Att ha mer kärnkraft än så blir dyrt, redan med våra "gamla och billiga" kärnkraftverk och i betydligt högre grad om vi räknar på nybyggda kärnkraftverk.

Här kan man se hur förbrukningen varierar. Under dygnet och under året. Gå till "Aktuellt kraftläge".
https://www.energiforetagen.se/statistik/kraftlaget/

Till och med nu, under januari, så pendlar förbrukningen mellan ca 2,2 TWh/vecka på natten och ca 3,7 TWh/vecka på dagen. Ca 70% mer på dagen.

Vecka 1, 2021 var förbrukningen 3515 GWh.
Vecka 29, 2020 var förbrukningen 2398 GWh.
Ca 47% mer på vintern.

Ett bra fungerande elsystem måste kunna hantera dom här svängningarna. Om vi använder upp huvuddelen av vattenelen som finns i norr i Luleå så har vi inte längre ett fungerande elsystem.

Jag vet inte mycket om järnframställning med el, men har gissat att det i stort sett är en kontinuerlig industriell process, dvs. att den behöver en i huvudsak konstant tillförsel av energi.

Av dom kraftkällor som vi har så är det kärnkraft som är bäst på att leverera konstant effekt.

Vind och vatten i kombination kan också leverera konstant effekt.

Vindkraft utan balanskraft kan inte lösa LKABs behov av 50 TWh om året, med en ungefär konstant förbrukning. Om man ska lösa det med vind då måste man också bygga ut, kanske motsvarande 15 TWh/år vatten, beroende på storlek av magasin, för att ha balans så att det räcker. Fler älvar? Om då 35 TWh ska komma från "supermoderna" vindkraftverk, med en märkeffekt på ca 10 MW, som levererar ca 58% av det i snitt, dvs. ca 5,8 MW så blir det ändå många vindkraftverk.
35000000/(24*365) = 4000 MW. 4000/5,8 = 690 vindkraftverk. Med 1 km emellan blir det ca 690 kvadratkilometer, eller ca 0,6% av lapplands yta. Mer yta om man ska ha längre mellan vindkraftverken.

Min slutsats angående LKAB och 50 TWh om året är att det är tveksamt om det är realistiskt. Oberoende av hur man väljer att producera elen. Om vi inte kan minska elförbrukningen i landet med ca 30% till 2050. Med ökad effektivisering i all energianvändning. Är det realistiskt?

Kanske går det att få fram bättre sätt att producera järn fossilfritt, som kräver mindre energi? Mindre än 50 TWh om året.

–

Samtidigt som du skriver detta är det kallt i norden. Elpriset är högt. I Sverige räcker elproduktionen inte till. Vi importerar el. Vi har importerat hela dan. Speciellt imorse, då vi importerade 1000MW. Och då var förbrukningen ändå 2000 MW lägre än vad den kan bli under de kallaste vinterdagarna. Vi behöver våra stängda kärnkraftverk...

https://www.svk.se/drift-av-transmissionsnatet/kontrollrummet/

Sverige borde vara norrmännen evigt tacksamma för deras vattenkraft. Utan deras hjälp hade vi aldrig klarat att stänga så många kärnkraftverk som vi gjort. Idag har nämligen samtliga av våra grannländer importerat el - förutom Norge. Jag tror att under någon av vintrarna framöver lär norge få mindre nederbörd och låg nivå i vattenmagasinen. Då är frågan om de prioriterar elen själva eller snålar bara för att kunna exportera till grannlandet Sverige? Om det sker kommer vi nog få veva igång våra reservaggregat som bränner tjockolja!

Men vad är din lösning med stålet då? Fortsatt användning av kol som reduktionsmedel?

Järn och koldioxid
Kol är det som gäller tills dess att det tagits fram en bättre lösning. Med "bättre" menar jag antingen att energin som behövs kan produceras på ett rent, förnybart och kostnadseffektivt sätt.
Alternativt att vi kan hitta bättre metoder som inte kräver så mycket energi. Jag kan inte processen, så jag kan inte bedöma hur svårt det är. Jag har sett vätgas nämnas, men jag vet inte vilken betydelse det kan ha.

Jag önskar att jag kunde lösa alla problem, men det kan jag inte.

Klimatfrågan ser jag som att den i hög grad är en fråga om energi.

Energifrågan
Energifrågan, om man bortser för ett ögonblick från alla utsläppsproblem, ser jag som att den består att vi har byggt upp ett välstånd med hjälp av billig energi på ett sätt som gjort oss beroende av billig energi. Där huvuddelen, globalt, kommer från fossila bränslen. Ca 80-85% globalt.
Om jag ska ranka dom fossila bränslen som jag ser som problem så blir ordningen denna. Nu uppskattade tillgångars varaktighet inom parantes (enligt Worldometers). Så här ska vi prioritera att minska beroendet.

1. Olja (42 år).
2. Naturgas (157 år).
3. Kol (407 år).

Olja ser jag som en viktig råvara för att göra smörjmedel och plast av. För lång tid framåt. Om vi inte eldar upp den...

Miljö och klimat
Miljö och klimat kan vi inte bortse från. Då ökar vikten av att minska fossilberoendet. Den förändring som behövs kräver två insatser.
– Öka andelen energi som produceras förnybart.
– Öka energieffektiviteten i all energianvändning, dvs. minska energiförbrukningen.

Knappt 30% av elen är förnybar. Kanske 15-20% av all energi som används?

Låt oss leka med tanken...
Låt oss leka med tanken att vi under, säg 20 år, kan fördubbla mängden förnybar energi som produceras. Låt oss också leka med tanken att vi kan förbättra energieffektiviteten så att vi kan halvera förbrukningen under samma tidsperiod.
Då skulle 60% av energin som används produceras förnybart och mindre än ca 40% vara icke förnybar, mest från fossila bränslen.

Jag är övertygad om att detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt och realistiskt. Men för att det ska vara genomförbart ser jag ett behov av något slags global samling och global koncensus som jag inte är överdrivet optimistisk om att det går att åstadkomma. Jag tror att det krävs mer påtagliga konsekvenser innan nödvändiga åtgärder kommer att vidtas.

Vi får se vad som uträttas under det närmaste årtiondet. EU ser ut att gå emot att halvera utsläppen av växthusgaser och införa handelsrestriktioner så att inte länder med stora utsläpp utanför EU ges konkurrensfördelar.

Ett av problemen som jag ser det är att det är få politiker, här och globalt, som ser ut att ha en helhetsbild av vilka problem vi står inför och vilka åtgärder som krävs. Om vi i Sverige, bara för att ta ett exempel, förändrade byggnormerna så att energin för uppvärmning halverades, så kommer det att ta lång tid innan det slår igenom i fastighetsbeståndet. Att göra om gamla fastigheter är betydligt dyrare än att göra rätt från början. Samma gäller transporter. Bilar behöver inte göra 0-100 km/t på under 4 sekunder, men det är viktigt att dom tar oss dit vi ska på rimlig tid.

Vi har inte behövt bry oss om att energi är något viktigt och värdefullt. Vi tar för givet att det är lättillgängligt och billigt. Vi måste nog börja tänka om, när det gäller hur vi ser på energi.

Bilden blir lite mer komplicerad om man ser till hur det välstånd som byggts upp är fördelat över världen. Om man ser det som ett rättviseproblem så ska man nog också se fördelningen av konsekvenserna av uppvärmningen som ett rättviseproblem.

–

Då accepterar du 7% av dagens utsläpp. Som industrin försöker minska.

Jo, det är ett elände att olja och kol har varit så billigt. En liter dieselolja ger 10kWh. Tillräckligt med energi för att en människa skall klara sig 5 dagar på en liter. Skattefritt kostar den bara några kronor.

Min bil förbränner kanske 700 liter diesel om året. Det hade jag kunnat leva på i 10 år, och det är bara min bil.

Min energiförbrukning är som att ha ett stall på kanske 100 slavar som inte behöver mat, sömn eller något alls.

Jag ser det lite olika... låt kärnkraften ta bort stålets utsläpp, så får vi hitta på en bättre lösning vad det lider.

Hellre kärnkraft än klimatkatastrof. En härdsmälta i ett modernt kärnkraft är mindre negativt för mänskligheten än klimatkatastrofen trots allt.

Om man skulle dricka oljan, menar du?

Ja om man kunde förbränna den i tarmsystemet.

Före fossila bränslen använde vi våra egna kroppar och hö-moppar (hästar), det var den enda energin vi hade tillgång till.

Vi kunde inte använda mer energi än vi kunde odla.

Visst lite vindmöllor och vattenhjul, men det var så marginellt.