Citat:
1850-1899 som referensperiod har jag synpunkter på.
I år är det 150 år sedan Sverige genomled det stora hungersnödåret 1867. Utmärkande för 1867 var att maj var exceptionellt kall och den extrema kyla som rådde då saknar helt motsvarighet i svensk klimatologi och förtjänar därför ett alldeles eget kapitel. Samtliga 27 stationer som var i drift då har aldrig haft en kallare majmånad.
Varför inte ta en referensperiod som omfattar den medeltida värmeperioden?
Om du nu ska påstå att värmen denna gång beror på växthusgaser.
Annars väntar jag på att någon ska berätta hur elbilarna ska laddas för de som har boendeparkring längst trottoarkanten.
Finns stora utmaningar.
Tror dock att man som seriös miljövärnare måste börja ifrågasätta befolkningstillväxten.
I år är det 150 år sedan Sverige genomled det stora hungersnödåret 1867. Utmärkande för 1867 var att maj var exceptionellt kall och den extrema kyla som rådde då saknar helt motsvarighet i svensk klimatologi och förtjänar därför ett alldeles eget kapitel. Samtliga 27 stationer som var i drift då har aldrig haft en kallare majmånad.
Varför inte ta en referensperiod som omfattar den medeltida värmeperioden?
Om du nu ska påstå att värmen denna gång beror på växthusgaser.
Annars väntar jag på att någon ska berätta hur elbilarna ska laddas för de som har boendeparkring längst trottoarkanten.
Finns stora utmaningar.
Tror dock att man som seriös miljövärnare måste börja ifrågasätta befolkningstillväxten.
Att t.ex. kunna använda 1500-1750 som referensperiod vore bra.
Problemet är att vi i huvudsak bara har proxidata från den tidsperioden och osäkerheten är stor.
Även om skillnaden mellan olika serier inte är så stor så skiljer dom ändå lite från varandra. Det innebär att det är bäst att välja en referensperiod som finns inom det tidsintervall som täcks av dataserien.
Det här är när några av dom "etablerade" sammanställningarna av den globala medeltemperaturen började och vilka referensperioder dom använder.
HadCRUT: 1850 (använder 1961-1990 som referensperiod)
NOAA: 1880 (använder 1900-talets medel som referensperiod)
Copernicus: 1979 (använder 1981-2010 som referensperiod)
REMSS/RSS: 1979 (använder 1978-1998 som referensperiod)
Här utmärker sig HadCRUT genom att ha data från 1850. Även om osäkerheten i data från 1800-talet är ganska stor, så finns det ändå data. Att enstaka år utmärker sig har inte så stor betydelse när man använder ett 50-års medelvärde.
Om man vill veta uppvärmningen i förhållande till "förindustriell tid" så är 1850-1899 som referenspersiod betydligt bättre än dom som används när data presenteras, enligt ovan.
–