Citat:
Förstår inte varför du känner sådant behov av att hålla högmässa.
Faktum kvarstår Kärnkraften ökar och många ledande experter tycker det är bra ide att bygga mer. Jag bara konstaterar faktum. Men du verkar ha svårt att acceptera när världen inte går som du vill.
Det är betydligt mer skam om man måste dra i bromsen och kört ner en massa pengar i sjön. Blir det problem så kanske de inte påbörjar några nya byggen men de som påbörjats kommer troligtvis göras färdigt.
Det är betydligt mer skam om man måste dra i bromsen och kört ner en massa pengar i sjön. Blir det problem så kanske de inte påbörjar några nya byggen men de som påbörjats kommer troligtvis göras färdigt.
Flashback hyllar yttrandefrihet – Har du ett problem med det?
Det låter som om du vill stoppa argument som inte passar din, IMO trångsynta agenda. Vill du det, eller kan du hantera en diskussion om sakfrågorna, baserad på fakta?
Kärnkraftskramare missionerar ständigt ut sin dåligt grundade övertygelse om kärnkraftens förträfflighet. Tycker du att dom borde sluta med det?
SciFi-Janne, och några gelikar, som lever på eller av kärnkraft, i sin tjänst och som hoppas tjäna storkovan på sina kärnkraftsbolag, lyckas ibland, som jag ser det, vilseleda enstaka politiker och få dessa att agera för mer och ny kärnkraft.
I SciFi-Jannes fall handlar det IMO uppenbart om ett egenintresse. Han bör ha tillräckliga kunskaper i kärnfysik för att förstå kärnkraftens alla nackdelar. Nackdelar som gör den olämplig som energikälla. Men han blundar för detta och hoppas nå egna fördelar. Politiker som uttalar sig positivt om kärnkraft saknar kunskaper inom två viktiga områden, som man måste kunna, för att göra en saklig bedömning av kärnkraft och förstå varför kärnkraften är en olämplig energiform.
Kunskap som man måste ha för att sakligt bedöma kärnkraft
Dessa är kanske dom viktigaste.
1. Kärnfysik.
2. Radioaktiv srålnings olika egenskaper och dessa strålningars påverkan på olika former av liv, på kort och på lång sikt.
Det finns fler kompetensområden som man behöver behärska för att kunna göra kloka avgöranden om kärnkraftens vara eller icke vara. Här är några:
– Ekonomin i energiiproduktion, beroende av energiform.
– Kortsiktig och långsiktig miljöpåverkan av olika energiformer.
– Betydelsen av begreppet "förnybar energi", på kort och på lång sikt.
– Om säkerheten i kärnkraft i drift.
– Om en säker och garanterat läckagefri avfallshantering som garanterar obruten inneslutning i 100000 år.
- Om hur kärnkraft ofelbart ökar risken för kärnvapenspridning.
Vilka är dom viktigaste nackdelarna med kärnkraft?
– Bränsletillgången är begränsad. Kända tillgångar räcker kanske 75 år om vi kör dom kärnkraftverk som finns.
– Bränsleutvinningen orsakar stora skador på miljön.
– En kärnkraftsreaktor i drift balanserar på en knivsegg. Detta förstår alla som förstår betydelsen av neutronekonomi i reaktorer och i kärnvapen. Om en reaktor "tappar balansen" och blir överkritisk så blir det lätt som Tjernobyl, men det kan också bli betydligt värre.
– Avfallet som bildas i fissionsreaktorer (i praktiken alla reaktorer) i drift är en samling med farliga och elendiga radioaktiva isotoper som inte finns naturligt på vår planet.
– Komponenterna i avfallet sönderfaller i kedjor där nya isotoper bildas.
– Från en reaktorhärd i drift och vid avfallets sönderfall avges alfa-, beta- (+/-), gamma och neutronstrålning. Att skydda sig mot alla typer av radioaktiv strålning är närmast omöjligt. I synnerhet om det läcker ut i miljön, som vid en olycka eller från avfall som inte är säkert inkapslat, i minst 100000 år.
– Den som kan få igång och driva ett kärnkraftverk kan göra kärnvapen. Det är omöjligt att förhindra att ökad spridning av kärnkraft leder till ökad spridning av kärnvapen.
– Avfallet kan användas av terrorister i direkta terrordåd eller för att framställa kärnvapen.
– Terrorism mot kärnkraftverk kan få betydligt värre konsekvenser än dom som Tjernobyl fick.
Strålmedicin eller snarare vilken påverkan strålningen har på allt liv, inklusive människors
i media och i debatten om kärnkraft är det lätt att få intrycket att dom enda offren när radioaktiva ämnen läcker ut är dom som dör i direkt anslutning till olyckan eller utsläppet. Det är grovt vilseledande. I fallet Tjernobyl, som exempel, ser jag tre kategorier av offer:
1. Dom som dog eller skadades allvarligt i direkt samband med olyckan. Det var kanske ett trettiotal.
2. Dom som avlidit eller drabbats av allvarlig ohälsa, t.ex. cancer eller kronisk trötthet, ofta efter flera årtionden. Det uppskattas till ca 100000-200000.
3. Dom olika långtidseffekter som utsläppen kommer att orsaka på naturen och på mänskligheten. Mer än olika cancerformer tänker jag på t.ex. risker för mutationer som kan skada genetiskt material för all framtid.
Att bara peka på dom som dör direkt i samband med olyckorna är ett av kärnkraftsindustrins och kärnkraftsförespråkarnas paradnummer. Om man har kunskapen om vad som händer på sikt efter stora utsläpp så förstår man hur grovt viseledande en sådan argumentaion är.
Kärnkraften kan aldrig lösa energiförsörjningen
Idag står kärnkraften för ca 4% av den energi som människor använder, ca 10% av elektriciteten, globalt. Huvuddelen av energin kommer från fossila bränslen. Att ersätta allt som släpper ut koldioxid med kärnkraft kräver ungefär 25 gånger så mycket kärnkraft som det finns idag. Då räcker nu kända utvinningsbara tillgångar på bränsle i kanske 3-5 år. Då blir det 25 gånger så mycket farligt avfall, som ingen vet hur det ska kunna förvaras säkert i 100000 år. Kalkylera också med att olycksrisken ökar med en faktor 25, jämfört med dagens risk.
Det är uppenbart att detta är omöjligt och orimligt.
Kärnkraften kan inte stoppa koldioxidutsläppen
Ungefär 80% av den energi som används kommer fortfarande från fossila bränslen. Att fantisera om att kärnkraft kan eliminera koldioxidutsläppen kan aldrig bli något annat än en fantasi. Om (notera: om!) vi lyckas tämja fussionskrafen så att den blir säker och kostndeseffektiv, så kan den bli ett viktigt energitillskott. Den har potential för att ersätta fossila bränslen. Även om vi lyckas tämja fussion så återstår många problem med hur vi ska få energin tillgänglig där den behövs, t.ex. i fordon.
Fussion är den process som generarar den energi som kommer från Solen. Solen kommer att fungera som energikälla i miljardtals år framåt. Dom energikällor som vi kallar förnybara, t.ex. vatten-, vind- och solenergi, kommer alla från fusionskraft, som generaras i Solen.
I Solen är förutsättningarna ideala för varaktig energiskapande fussion. Temperaturen i Solens mitt är ca 15 miljoner grader C. Trycket är ungefär 265 miljarder bar. Att vi på Jorden ska kunna skapa en reaktor som kan efterlikna detta tillräckligt bra för att en kontinuerlig fusionsprocess ska kunna pågå är inte självklart. I ITER pågår ansträngningar för att komma närmare en lösning på detta problem. Det kanske kommer att lyckas, någon gång i framtiden, men det är långt från säkert.
–
__________________
Senast redigerad av lasternassumma 2020-12-08 kl. 16:18. Anledning: korr.
Senast redigerad av lasternassumma 2020-12-08 kl. 16:18. Anledning: korr.
