Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Du har missat en väsentlig faktor här.

Den förhöjda växthuseffekten med den höga halten av koldioxid som vi har nu räcker till att värma Jorden betydligt mer än till nuvarande temperatur. Havens ytvatten och i viss mån den arktiska isen bromsar upp uppvärmningen så att det tar några decennier innan den nuvarande växthuseffekten slår igenom. Jag gissar att det kommer att ta ca 12-15 år innan Norra Ishavet är nästan isfritt i september.

Borde vi existera om 100 år?

Jag är övertygad om att mänskligheten kommer att existera om 100 år, men kanske stora delar av t.ex. Indien och Västafrika är obeboeliga och inte duger till livsmedelsproduktion. Kanske kommer 50-75% av Jordens befolkning att svälta ihjäl?

Den som lever får se...

–

Dom formulerar sig vagt om temperaturen i den artikeln och det bör dom göra. Dom refererar till mätningar som enbart baseras på iskärnor från hög höjd på Grönland. Vi vet från flera andra mätningar att dessa överdriver temperatursvängningarna och inte på ett bra sätt speglar den globala medeltemperaturen.

Andra mätningar indikerar att den globala medeltemperaturen under huvuddelen av Eemian var ca 1-1,5°C högre än nu och som högst, under en kort period, några hundra år, för ca 129400 år sedan, ca 1,8°C varmare än nu.

Det innebär att vi, om vi driver upp den globala medeltemperaturen 2°C till, ska förvänta oss att havsnivån stiger med ca 6-8 meter. Kanske mer?

–

Den fråga vi bör försöka svara på är "Hur kan vi skapa en bättre framtid?". Hittills har vi lyckats ganska bra med det. Jag tror ingen vill tillbaka till bonden Paavos hemman. Men hur går vi vidare?

Vi släpper ut 40 Gton/år och varje år ökar mängden med 15 Gton. Om vi vill hålla koldioxidhalten konstant borde vi börja med att sänka utsläppen till 25 Gton/år. Varför börjar vi inte med det? Det borde ju alla kunna enas om och så kan vi fundera på hur vi kan komma dit. Visserligen kan minskade utsläpp medföra att utsläppen av sotpartiklar minskar så att luften blir renare vilket ger högre temperatur. Vi såg ju hur den lilla puffen från Pinatubo sänkte temperaturen. Men det borde gå att hantera.

Några frågor som vi då kan ägna oss åt:

Skall vi släppa fram ljusare trädslag för att öka våra skogars albedo?

Hur kan vi göra täta solcellstak som håller i hundratals år?

Hur bygger vi bilar med mer än hundra års serviceintervall?

Hur kan man använda bilens batteri som buffertbatteri för huset?

Hur vill vi ha elmarknaden när nätet övergår från ett distributionsnät till att bli ett utjämningsnät?

När skall vi använda likström och när skall vi använda växelström?

Hur kan vi ordna transporter när vi får tillgång till självkörande bilar och drönare?

Hur tar vi vara på biomassa som idag ruttnar bort till ingen nytta? Som ZiggeZiggarett påpekat kan man göra HVO100 av lite av varje och jag var med på gengastiden när man kunde gå ut i skogen och plocka kottar när gengasbränslet tog slut.

Vad vill vi äta i framtiden och hur tar vi fram vår mat?

Hur kan vi odla på öknar och permafrost?

Hur kan vi använda vattenytor? Bygga och odla på is?

Fri värmeenergi är entropi gånger temperaturskillnad. Temperaturskillnad är mellan en hög och en låg temperatur. Vi har lärt oss att se mycket höga temperaturer som användbara men det kanske skulle löna sig att fundera mer på användbarheten för låga temperaturer.

Mycket kommer att förändras. Det är långt ifrån säkert att fossila bränslen kommer att ha någon roll i framtidens samhälle. Olja som sprutar upp ur marken och kol som man kan hämta i dagbrott låter visserligen konkurenskraftiga men det gör även el från taket. Fossila bränslen kanske blir lika obsoleta som silltran. Vad gör vi då?

Hur man undersöker historiska klimatkriser arkeologiskt.

Spåren från forntida klimatkriser

Hur klarade våra förfäder extrema klimathändelser? Klimatarkeologer söker svar – bland annat i spåren av en köldchock för 1500 år sedan.
I nästan hundra år har arkeologer varit skeptiska till att förklara omvälvningar av samhället med klimathändelser. Men nu har klimatarkeologin inte bara kommit in från kylan, den har rent av blivit het. Vår oro för de nutida klimatförändringarna har bidragit.
Arkeologen Bo Gräslund, professor emeritus vid Uppsala universitet, sköt startskottet 2007. Han kopplade Fimbulvintern – den stränga köldperioden som enligt den fornnordiska mytologin skulle föregå jordens undergång – till klimatforskares rön om ett gigantiskt vulkanutbrott år 536. Det sänkte Jordens temperatur och orsakade missväxt i flera år när partiklar hindrade solljuset.

https://www.forskning.se/2020/06/09/sparen-fran-forntida-klimatkriser/

Värmeböljor blir vanligare i Arktis, som värms i snabbare takt än jorden i övrigt. Västra Sibirien har varit rekordvarmt i vår och nu säger prognosen att temperaturen i Arktis kommer att ligga över medel åtminstone till augusti.

100 degrees in Siberia? 5 ways the extreme Arctic heat wave follows a disturbing pattern

The Arctic heat wave that sent Siberian temperatures soaring to around 100 degrees Fahrenheit on the first day of summer put an exclamation point on an astonishing transformation of the Arctic environment that’s been underway for about 30 years.

As long ago as the 1890s, scientists predicted that increasing levels of carbon dioxide in the atmosphere would lead to a warming planet, particularly in the Arctic, where the loss of reflective snow and sea ice would further warm the region. Climate models have consistently pointed to “Arctic amplification” emerging as greenhouse gas concentrations increase.

Well, Arctic amplification is now here in a big way. The Arctic is warming at roughly twice the rate of the globe as a whole. When extreme heat waves like this one strike, it stands out to everyone. Scientists are generally reluctant to say “We told you so,” but the record shows that we did.
…
Arctic heat waves are happening more often

Arctic heat waves now arrive on top of an already warmer planet, so they’re more frequent than they used to be.
Western Siberia recorded its hottest spring on record this year, according the EU’s Copernicus Earth Observation Program, and that unusual heat isn’t expected to end soon. The Arctic Climate Forum has forecast above-average temperatures across the majority of the Arctic through at least August.

https://theconversation.com/100-degrees-in-siberia-5-ways-the-extreme-arctic-heat-wave-follows-a-disturbing-pattern-141442


Mer om värmen i Arktis, som orsakar mer skogsbränder och att permafrosten tinar och avger metan som sprids över världen.

Arctic Swelters Under 38 °C Heat Wave

The possibly record-breaking temps follow the warmest winter on record in the region.

The Arctic is warming more than twice as fast as the rest of the globe, and National Geographic reports that winter average temperatures have already exceeded the 2 °C threshold set by the Paris climate agreement to limit catastrophic consequences. While the World Meteorological Organization is still working to verify Verkhoyansk’s record, scientists say it points to a troubling trend.

“The key point is that the climate is changing and global temperatures are warming,” Freja Vamborg, a senior scientist at the Copernicus Climate Change Service in the UK, tells the Associated Press. “We will be breaking more and more records as we go.” Antarctica also registered record-breaking temperatures this year.
…
“Methane escaping from permafrost . . . enters the atmosphere and circulates around the globe,” Katey Walter Anthony, a University of Alaska Fairbanks expert on methane release, tells the AP. “Methane that originates in the Arctic does not stay in the Arctic. It has global ramifications.”

https://www.the-scientist.com/news-opinion/arctic-swelters-under-38-heat-wave-67664


Här är fler kommentarer från forskare:

The Arctic is on fire: Siberian heat wave alarms scientists

MOSCOW (AP) — The Arctic is feverish and on fire — at least parts of it are. And that’s got scientists worried about what it means for the rest of the world.
…
“The Arctic is figuratively and literally on fire — it’s warming much faster than we thought it would in response to rising levels of carbon dioxide and other greenhouse gases in the atmosphere, and this warming is leading to a rapid meltdown and increase in wildfires,” University of Michigan environmental school dean Jonathan Overpeck, a climate scientist, said in an email.

https://apnews.com/39c5b62946a0951cf0d98e4f952f47fd

Climate Change:
11 Facts You Need To Know

We’re already seeing the effects of human-caused climate change — but nature can help.

https://www.conservation.org/stories/11-climate-change-facts-you-need-to-know

–

Det är en bra sammanställning.
Det är sorgligt att återställande av natur har så låg "status", det skulle ju betyda så mycket både för naturen själv och för klimatet. Och det är ju tydligen en väldigt prisvärd åtgärd.

Känns som en artikel man hittar på aftonbladet eller DN.
Har du donerat till den organisationen?

Du kanske föredrar proffslögnare som GWPF, Heartland eller Judicial Watch? Kanske borde vi kalla dessa för fossilindustrins legosoldater?

Läste du dom 11 punkterna?

Var det någon punkt som du inte förstod?

Var det någon punkt som du förstod?

–

Jorden har blivit ca 1°C varmare men vissa delar har blivit 4°C varmare
Det är områdena närmare polerna, som norra Sibirien, norra Kanada och norra Grönland som blivit varmare än resten av Jorden.

Permafrosten är hotad. Isen på Grönland är hotad. Utöver delar närmare ekvatorn där en stor del av mänskligheten lever och som riskerar att drabbas av vattenbrist och brist på livsmedel.

Det är hög tid att stoppa förbränningen av fossila bränslen och avskogningen!

«Most scientists agree that over the past 30 years, the Arctic has warmed at a rate of twice the global average.
The graphic below shows that across the globe, through the period 1960-2019, average air temperature has generally increased by around 1C.
However, as you head closer to the North Pole - latitude 90° - the reds become darker. This shows how the temperature has increased here more than anywhere else - by around 4C.»

https://www.bbc.com/news/science-environment-53140069

–

Många retoriska frågor och visst är det fantastiskt intressant att fundera kring denna stora omställning.'

Alla större skiften i den ekonomiska infrastrukturen har sina vinnare och förlorare. I detta fallet är förlorarna mäktiga och har enorm betydelse för vissa länders ekonomi.

EU subventionerade kolgruvor en lång tid, de var sannerligen inte lätta att bara lägga ner. Subventionerna verkar tas bort nu... med Spanien, Rumänien och några länder stretar emot. Se på UK och Thatcher för en förståelse vilka krafter man tampas mot i kolindustrin. Och omvänt kan man vinna val på att stötta dessa jobb - se Trump och Australien.

Kolgruvarbetarnas fackförbund är enormt mäktiga i vissa länder (se Polen) och det finns ju även starka ägarintressen på sina håll, även om jag inbillar mig att kolgruvor nog ofta är statliga??

Men det låter sig nog göras.

Oljan är ju knepigare. Många oljeekonomier är extremt beroende av oljeinkomsterna och i väst är oljebolagen bland de mäktigaste privata lobbygrupperna. Även om väst tämjer de stora drakarna och får dem att avstå från att realisera sina stora reserver, så kvarstår stora problem.

Finansiell härdsmälta? Oljebolagen är idag vad jag förstår värderade till att reservernas ekonomiska värde realiseras. Må vara att börsen är kortsiktig och sällan ser längre än några år fram i tiden... oljebolagen säkrar ju sina lån med oljan i marken. Vad händer när man inser att den oljan är värdelös?

Så har vi instabila MENA och länder som Venezuela. Här hotar ju kaos och inbördeskrig. Vad skall de leva av när oljan försvinner?

Och oljan är nog konkurrenskraftig som du säger, men kanske för värdefull för att eldas upp. Plast är ett fantastiskt material, det är dumt att ge sig på det tror jag. Låt oljeländerna få sälja i alla fall något tills vidare.

Ja, det är tydligt att forskarna är alarmerade av värmen i Arktis. Is och permafrost tinar, båda processerna gör att uppvärmningen påskyndas ännu mer. Där sägs också att 2020 har 50 % chans att bli varmare än el nino året 2016!
I så fall är det mycket anmärkningsvärt.