Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

På 60-talet jobbade jag på Statens Tekniska Forskningsråd men var jag fikade på 60-talet kan knappast intressera någon.

Naturligtvis kände man till växthuseffekten. Redan vid sekelskiftet hade Svante Arrhenius funderat på om man kunde förbättra klimatet genom att släppa ut koldioxid. Men det var nog inte många som trodde på det. Bilarna hade befriat städerna från hästspillning men smoggen låg tung över London och Ruhr-området. Vi lärde oss att rena rökgaser. Luften blev klarare. Temperaturen steg. Vi hittade allt fler och allt bättre alternativ till fossila bränslen. Frågan är: Vad gör vi nu?

Som jag ser det borde vi kunna stabilisera koldioxidhalten på nuvarande nivå utan att det ger katastrofala problem. Det innebär att vi kan gå ner från nuvarande 40 Gton/år till 25 Gton/år. Låt oss börja med det. När vi är där kan vi fundera på om det finns några fördelar med att sänka koldioxidhalten och på vilka risker det innebär.

Att gå ner till 25 Gton/år handlar i stort sett om att ta vara på konkurrenskraftiga alternativ till fossila bränslen. Här skulle vi i Sverige kunna gå före och visa hur man kan göra.

Felmarginaler och felkalkyler i temperaturdataset inklusive grafer
Jag fokuserar mig på det som handlar om klimat och global temperatur.

När vi kommer längre bak i tiden ökar osäkerheten, av flera skäl. Det är en av orsakerna till att jag ofta väljer att följa hur den globala temperaturen utvecklats det senaste halvseklet. En annan orsak är att vi har bra information om hur CO₂-halten i atmosfären ökat sedan ungefär 1960.

Sedan ungefär 1979 har vi dessutom satellitbaserade dataserier, som RSS och Copernicus, att jämföra med. UAH, som hävdar att dom har rätt och alla andra har fel, liter jag inte på. Det är ju också i huvudsak känt varför UAH avviker.

Felkalkyler görs i samband med att historiska dataset upprättas. Noggrannheten i felkalkylerna kan vara svår att utvärdera, men här finns en graf som visar några dataset med felmarginal inritad.

Graf:
https://www.metoffice.gov.uk/binaries/content/gallery/metofficegovuk/images/research/news/global-annual-average-temp-anomalies-1850-2017.png

Grafen finns på den här sidan:
https://www.metoffice.gov.uk/research/news/2018/global-surface-temperatures-in-2017

Felen, enligt felkalkylerna, minskar tydligt efter ungefär 1970.

Global medeltemperatur – Trender enligt RSS och Copernicus
För att du ska kunna jämföra grafen ovan med resultat från RSS och Copernicus så har jag skapat grafer för dessa. Jag har gjort dessa baserat på 10-års medelvärden (egentligen 121 månader för RSS och 11 år för Copernicus) så att "stokastiskt brus" från t.ex. väder och variationer i havsströmmar inte ska störa bilden av vad som händer med den globala medeltemperaturen så mycket.
I Copernicus-grafen finns också årsmedelvärden med. För 2020 finns ännu bara två månader i underlaget från Copernicus, en månad från RSS.

RSS:
https://ibb.co/RQjdHZ7

Copernicus:
https://ibb.co/jJ8JY9C

–

Cristy's och Spencer's bristande trovärdighet
Om detta skulle man kunna skriva en bok. Jag ska nöja mig med ett kort exempel.

I en mening kan dessa hävda att det är omöjligt att människan påverkar den globala medeltemperaturen eftersom det bara är Gud som kan göra sådana förändringar.

I nästa mening kan dom hävda att ökningen av avkastning från jordbruk enbart beror på att människor släppt ut CO₂ och därigenom ökat CO₂-halten i atmosfären.

Kanske är det typiskt för kreationister att inte ansluta sig till vad som för oss andra är enkel, grundläggande logik?

När det gäller avkastningen från jordbruket så vet alla utan alltför kraftigt eko när man knackar på huvudet att det är andra faktorer som har varit dom viktigaste när det gällt att öka avkastningen. Här är några:

– Nya sorter.
– Övergång från träda till växelbruk utan träda.
– Gödsling.
– Mekanisering.
– Konstgödsel.
– Bevattning.
– Kemisk bekämpning.

CO₂-utsläpp och avkastning från jordbruket
Ska vi förvänta oss att fortsatta utsläpp ger en bättre avkastning?
I tråden har flera (vetenskapsförnekare/kimatförnekare) argumenterat för att högre CO₂-halt automatiskt leder till ökad avkastning från jordbruket. Är det så? Torka och minskad nederbörd, som en följd av CO₂-utsläpp och uppvärmning, kan också leda till mindre avkastning.

Om du är seriöst intresserad av svaret på frågan så rekommenderar jag dessa dokument.

Will rising carbon dioxide levels really boost plant growth?
https://phys.org/news/2018-04-carbon-dioxide-boost-plantgrowth.html

Atmospheric CO₂ fertilization effects on biomass yields of 10 crops in northern Germany
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fenvs.2015.00048/full

Den senare texten är lång. För att få en bra sammanfattad bild av innehållet bör man IMO läsa hela. Mitt sammanfattade intryck är att de flesta grödor skulle ge en något bättre avkastning runt 2090 vid en ökad CO₂-halt. Ökningen är dock liten om man jämför med den som nya sorter, konstgödsel och bekämpningsmedel medfört under de senaste 70 åren. Införandetiden för nya metoder har varierat i olika delar av världen.

Jämför gärna med Spencer som ofta hävdar att den ökade avkastningen sedan 1950 enbart beror på CO₂-utsläpp.

–

För att vi ska kunna se effekterna av vad mer CO2 i atmosfären innebär behöver vi också veta hur klimatet/medeltemperaturen har förändrats över tiden. Det räcker inte med att kolla på de senaste 40 åren.

Tror du själv på det du skriver ? Att ett avtal om att reducera sulfur i Helsingfors långt innan Kina och Indien startade sina fabriker skulle renderat i att ozonhålet stängdes. My god, att du var okunnig det visste vi men du sväljer ju verkligen kameler och silar mygg.

Ovan överenskommelser är säkert fina intentioner kring vad som diskuterades då men det har i princip inget kring ozonhålets nuvarande storlek att göra.

Rökte du braj på 70-talet ?
Det finns som sagt en mängd studier från tiden. Kanske hängde du med bolsjevikerna, drack rödvin, rökte braj, du var i dimmorna och har troligen ingen ordentlig minnesbild.

Exempel på Studier kring den kommande istiden
Den amerikanska vetenskapen var övertygande i sin tes om att vi gick mot mycket kallare tider och om den nedkylning som redan skett och att denna var mycket alarmerande för världen.

Presidenten vid tillfället hette Richard Nixon och han fick presentation och dragningar av Amerikansk vetenskap inför den hotande istiden, officiellt datum i Vita Huset var den 3.dec. 1972 (foto tillfälle mm)

Titta på följande vetenskapliga studier till att börja med:

Dr. H. Stephen Schneider. Klimatolog vid Stanford University, USA. I studier varnade han tillsammans med kollegan Rasool 1971 i Science att den globala temperaturen skulle störtdyka med upp till 3,5°C om de globala aerosolemissioner tillåts att fyrdubblas.

S.I. Rasool und S. H. Schneider: Atmospheric Carbon Dioxide and Aerosols: Effects of Large Increases on Global Climate. In: Science. Band 173 (3992), 1971, S. 138-141. doi:10.1126/science.173.3992.138

I en annan studie 1972 belystes samma tema:

R. J. Charlson, Halstead Harrison, Georg Witt, S. I. Rasool, and S. H. Schneider. Aerosol Concentrations: Effect on Planetary Temperatures: Science 7 January 1972: Vol. 175. no. 4017, pp. 95 – 96. DOI: 10.1126/science.175.4017.95-a

I januari 1972 ordnade Kukla och Matthews en konferens i Brown University in Providence/ Rode Island. Deltagare var 42 toppforskare från Europa och Amerika. Diskussionstema var “The Present Interglacial, How and When will it End?”

G. Kukla, R.K., Matthews and J.M. Mitchell, Jr., The end of the present interglacial. Quaternary Research 2 (1972), pp. 261–269

Kukla, G. J., and R. K. Matthews, 1972, “When will the present interglacial end?,” Science, 178:190-191

Kukla, G.J. and H.J. Kukla, 1974: Increased surface albedo in the Northern Hemisphere. Science, 183, 709-714.

G.J. Kukla et al.: New data on climatic trends. In: Nature 270, 1977, 573–580. doi:10.1038/270573a0

Annat på området Global Cooling 1960's -1970's:

J. Murray Mitchell showed as early as 1963 a multidecadal cooling since about 1940.[1] At a conference on climate change held in Boulder, Colorado in 1965, evidence supporting Milankovitch cycles triggered speculation on how the calculated small changes in sunlight might somehow trigger ice ages. In 1966, Cesare Emiliani predicted that "a new glaciation will begin within a few thousand years." In his 1968 book The Population Bomb, Paul R. Ehrlich

10.000-tals nyhetsartiklar under 15-år
Lägg därtill 10.000-tals artiklar kring ämnet globalt. I Sverige skrev som sagt DN, Stockholms Tidningen och även SvD, mfl. frekvent kring området.

Människor i Sverige var oroliga
Även sinnesstämning var påtaglig kring ämnet. Människor i Sverige var mycket oroliga och noterade kylan när den kom och referererade till den kommande istiden som ett mantra (inte helt olikt dagens galenskap).

Vad är det som du menar att vi inte kan se?
Nu förstår jag inte riktigt hur du resonerar.

Den stora ökningen av CO₂-halten har varit under det senaste halvseklet, drygt.

Ökning 1750-1959, från ca 285 ppm till 316 ppm. En ökning med 10,9%.
Ökning från 1959-2020, från 319 ppm till 411,4 ppm. En ökning med 29,0%.

Jag ser, av skäl som jag också skrev om i förra inlägget, att de senaste 40 åren är en högintressant period om vi vill följa den antropogena globala uppvärmningen.

Om du vill följa vad som hänt under dom senaste 1000 åren, eller dom senaste 11300 åren, eller kanske dom senaste 400000 åren så finns det ju en hel del underlag om det, men det har ju inte med antropogen global uppvärmning att göra. Dom förändringar och dom förlopp som varit tidigare har ju helt andra orsaker och har försiggått under helt andra tidsperioder än det som händer nu.

Här finns lite mer om vad som hänt historiskt, 1170 och 11300 år bakåt.
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Här finns lite mer om vad som hände under Eemian, om du är intresserad av det.
(FB) Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

I dom stora klimatförändringar som inträffat historiskt under dom senaste 800000 åren har Milanković-cykler varit drivande, men inte räckt till som förklaring till dom stora svängningarna i klimatet. Förstärkningseffekter som kolomsättning och CO₂-halt i atmosfären, H₂O-halt i atmosfären och albedoförändringar kan förklara att svängningarna varit så stora som dom har varit.

Allt detta är, som man brukar säga, historia.

Nu ökar den globala medeltemperaturen med ca 0,18°C/årtionde
Det som nu händer är något annat. Vi förbränner stora mängder fossila brånslen varje år. CO₂-halten i atmosfären ökar med ca 2,4 ppm per år. Växthuseffekten förstärks. Vi kan räkna på hur mycket den förstärks av ökande CO₂-halt och hur mycket ökande H₂O-halt, som en följd av detta, ökar temperaturen ytterligare. Vi kan mäta hur stor andel av den värmestrålning som Jorden avger som kommer tillbaka till Jorden och hur det som lämnar Jorden och försvinner ut i rymden förändras när atmosfärens sammansättning förändras.

Vi kan avstämma detta mot den temperaturökning som vi nu observerar. Med ca 0,18°C/årtionde.

Återigen. Vad är det som du tycker att vi inte kan se?

–

"Nu ökar den globala medeltemperaturen med ca 0,18°C/årtionde"

Alla som kan läsa de mätningar som görs vet att det du säger här inte stämmer. De senaste 5-åren sjunker temperaturen med dubbla hastigheten (per decennium) den tidigare ökat.

Schysst om du för vetenskapen tar med petitesser som att det vänt sedan 5-år..

Schyst om du för vetenskapen tar med en vetenskaplig källa på detta.
Nä, det går ju inte, för det finns inte, så nu kommer snart ytterligare ett youtube-klipp.

Det är en konspirationsteori, med eller utan frågetecken.


Kommer du ihåg dessa inlägg? Det borde du göra, för det där är ett litet urval av vad du har knåpat ihop sedan nyår.

Visste du förresten att även konsensusforskare tar emot oljepengar? Geoff Jenkins vid Met Office:


Men det kan du säkert väva in i din fina konspirationsteori.

Gick i skolan på 1960 talet. Då var uppfattningen den att vi kunde gå mot en ny istid om cirka 10 000 år. Detta tror jag inte gjorde någon orolig.

Jag tyckte det var trist om allt som byggts i Sverige under århundraden skulle skrapas bort av isen.

Du sa ju att du helst tittar på de senaste halvsekelet då det var för osäkra data innan och att man sedan 1979 haft tillgång till satellitmätningar. Jag menar att man inte endast kan titta på den korta perioden för att se hur klimatet faktiskt förändras från någon typ av "normalvärde".
Hur mycket ökade globala medeltemperaturen mellan säg slutet av 1800-talet och 1930-talet?
Hur mycket ökade medeltemperaturen under 40, 50, 60 och 70-talet?
Hur säkra är de längre temperaturserierna på 10000+ år som inte baseras på termometrar?
Hur tar man fram en global medeltemperatur när 0-1 mätstationer representerar vissa världsdelar?