Citat:
Ursprungligen postat av
Bjorn-Ola
Mätningar i atmosfären visar just bara värmen i atmosfären. Det enda som kan förklara den språngvisa uppvärmningen med mellanliggande pauser är ett värmeutbyte mellan atmosfären och hydrosfären.
Tar man med hydrosfären så skulle vi få en mer rättvis bild av uppvärmningstakten. Det är väl det som Karl et.al försökt göra. Problemet är dåliga data från haven som skapar en väldig osäkerhet.
Men lyckas man så kommer det att visa en jämnare uppvärmning. Årets topp som beror på El Nino skulle försvinna eftersom det bara handlar om omdistribution av värme från havet till atmosfären. Kanske snarare leda till en minskning av värmemängd p.g.a. ökad utstrålning av värme.
NOOAs fel då är att de redovisar EL-Nino piken för 2016 som en reell uppvärmning samtidigt som de trollat bort motsvarande från 1998 utifrån att det är just omdistribution av värme.
Många klimatmodeller verkar ge en ren extrapolering av den snabba uppvärmningen på 80- och 90-talet och är då uppenbart felaktiga eftersom det handlar om distribution av värme från haven till atmosfären och det är dessa felaktiga klimatmodeller som är basen för alarmismen.
(Jag lade blankrader mellan alla stycken för att lättare kunna ange stycken.)
Bra början...
Du inleder bra, men emellanåt blir det IMO vilseledande eftersom du "glömmer bort" eller hoppar över några viktiga fakta om havens roll. Du ägnar dig också åt cherrypicking. Du har tidigare tydligt gett uttryck för att du anser att det är ovetenskapligt. Jag hoppas du inte tycker att ändamålet helgar medlen, när det gäller vetenskaplig metodik?
Kort om havens påverkan på klimatet på Jorden
Havens medeltemperatur är under 3°C. På ytan är Jordens medeltemperatur ungefär 16-17°C. När det gäller det globala klimatet, den globala medeltemperaturen, så värmer inte haven, totalt sett. Atmosfären värmer haven, men uppvärmningen varierar av några olika orsaker. Lokalt kan havet värma atmosfären, men inte när det gäller den globala medeltemperaturen över lite tid. Havet tar emot värme från atmosfären, men det kan variera under olika tidsperioder.
Energitransporten eller värmetransporten sker, så länge havet är kallare än atmosfären, nedåt.
Det som får medeltemperaturen på Jordens yta att öka är den förstärkta växthuseffekten, som minskar energiflödet ut från jorden. Temperaturen ökar så mycket som krävs för att utstrålningen ska komma upp i den nivå som återupprättar balansen i energiflödet.
Lite mer detaljerat om haven
När vi ser på havens påverkan på klimatet kan vi, utöver vad som sägs ovan, notera att
– Påverkan är olika på olika delar av Jorden.
– Havet delas ofta in i djupvatten och ytvatten, men gränsen emellan är inte väldefinierad.
– Det är stora skillnader mellan djupvatten och ytvatten, inte minst när det gäller temperatur och klimatpåverkan.
– Gränsen mellan ytvatten och djupvatten varierar mellan olika definitioner.
– Termoklin kallas ett skikt där temperaturen ändras snabbt i ett litet djupintervall.
– Termoklinen finns på olika djup på olika delar av Jorden, t.ex. beroende på klimat.
– Ibland används termoklinen för att definiera gränsen mellan ytvatten och djupvatten.
– Ibland kallas den översta millimetern av vatten, det som gränsar mot atmosfären, för ytvatten.
– Lite "omrörning" mellan djupvatten och ytvatten räcker för att påverka väder och temperaturen på jordens yta.
– Satellitmätningar av havens yttemperatur (SST) mäter ett toppskikt som är 0,01 mm eller tunnare.
– Satellitmätningar kan vara vilseledande eftersom dom speglar resultat av strålningsutbyte och avdunstning i gränsskiktet i för hög grad.
– I december 2016 var den globala medeltemperaturen över hav vid ytan 16,3°C.
– I december 2016 var den globala medeltemperaturen över land 17,0°C.
Tid och rum
Haven har en utjämnande effekt, både på väder och klimat. Skillnad i temperatur mellan dag och natt och mellan sommar och vinter är mindre nära havet. Strömmar, som Golfströmmen kan transportera värme till stora områden, som Skandinavien. Is är en viktig avgränsare. Utan is blir inte yttemperaturen mycket lägre än 0°C, men med is kan den bli mycket lägre. Omvänt blir vattnet sällan så varmt som 30°C, ens på ytan och nära ekvatorn.
Cherrypicking
Du kan inte ta med en period med större nedkylning från haven och kalla det uppvärmningspaus och sedan ta en annan period med mindre nedkylning och säga att den ska vi bortse från (
"Årets topp som beror på El Nino skulle försvinna").
Det korrekta är att inse och räkna med att:
– Havet bromsar den globala uppvärmningen.
– Inbromsningen är inte jämn. Den varierar med t.ex. ENSO och PDO.
– Att tala om uppvärmningspaus när oceanernas nedkylning är ovanligt stor är lika fel som att säga att senaste årens exceptionella uppvärmning
enbart beror på CO2-utsläpp.
– Över lite längre tidspersiod så är det ett ganska jämnt energiflöde ner i haven som en följd av temperaturskillnaden mellan atmosfären vid havsytan och vattnet vid havsytan.
– Värme/energitransporten vid havsytan fortsätter nedåt mot kallare vatten.
– Ur klimatsynpunkt vill vi helst räkna bort väderfenomenen (som ENSO och PDO) så att vi kan se hur det globala klimatet förändras som en följd av CO2-utsläpp och förstärkt växthuseffekt.
Självklart blir det helt tokigt om vi räknar med väderfenomenen bara då det hjälper till att "bevisa" att den globala uppvärmningen inte är så stor som den faktiskt är.
–