Sverigedemokraterna i opinionsundersökningar

Förändringarna är genomgående små och inom felmarginalen. Stödet för S (26,3%, +0,4) ökar något, medan V (7,7%, -1,0) och MP (4,4%, -0,8) backar. På Allianssidan ökar stödet för M (22,3%, +0,1) och L (4,9%, +0,9), medan KD (2,9%, -0,4) och C (9,1%, -0,4) tappar. SD (19,4%, +0,6) ökar och når sin högsta nivå sedan juli 2017.

Andelen osäkra var 12,5 procent.

Under april har regeringen lagt fram sin ekonomiska vårproposition. Med tanke på att det är valår uppfattas propositionen av många som en typisk valbudget med stärkt stöd till utvalda grupper. Det är sällan budgeten har ett direkt och tydligt genomslag i opinionen och det förefaller inte har skett den här gången heller.

Det mest uppmärksammade riksdagsbeslutet under april är amnestin för de ensamkommande från Afghanistan. Beslutet uppfattas som särskilt kontroversiellt då det har skapat en tydlig splittring i Alliansen, med C på ena sidan och övriga allianspartier på den andra. Inte heller här framstår det som att beslutet har haft ett tydligt opinionsmässigt genomslag. Även om inga enskilda förändringar är signifikanta kan dock noteras att förespråkare för beslutet, V, MP och C har tappat något, medan de tydligaste motståndarna SD har fått ett ökat stöd. Möjligen är det ett uttryck för hur frågan har uppfattats av väljarna.

Samtidigt har det tyngsta regeringspartiet S, inte tappat sedan förra månaden. Den position man intagit genom att både stödja amnestibeslutet och samtidigt signalera en allt stramare hållning i invandringsfrågor kan emellertid riskera att åter öka otydligheten kring partiets position.

För småpartierna kring riksdagsspärren fortsätter kräftgången även om L lyfter till något säkrare mark den här månaden. MP är nere på nivåer som indikerar att riksdagsstatusen är mycket osäker. Partiet har tappat sin tidigare status bland både unga och välutbildade. För KD är stödet nu åter under tre procent, vilket sannolikt ökar frågetecknen kring om en stödröst i själva verket är bortkastad. För KD är det avgörande att före valet kunna uppvisa ett större stöd än så.

För partierna kring riksdagsspärren är lojaliteten sedan senaste valet särskilt låg. Detsamma kan för övrigt sägas även om C, som å andra sidan lyckats byta ut del delar av sin tidigare väljarkår mot främst liberalt sinnade alliansväljare från andra partier, och ett litet tillskott av gröna väljare från MP.

När moderaterna i morgon fredag inleder sitt Sverigemöte och Valkonvent fyra månader innan valet är uppgången sedan Kristerssons tillträde bruten i Aftonbladet/Inizios väljarbarometer. Partiet noterade en toppnotering i februari 2018 på 24,6% och landar idag på 22,6% (-0,9), ungefär på samma nivå som valresultatet (23,3%).

Mandatperioden har präglats av stora väljarrörelser, där det för moderaternas del inneburit att man tappat väljare både till Centern och Sverigedemokraterna, som i huvudsak är kopplat till den fråga som dominerat perioden rörande flykting, invandring och migration. Det har visat sig svårt att samla moderater som med öppna hjärtan vurmar för ett Sverige som tar emot människor i nöd och moderater som menar att det bör vara begränsning och krav kopplat till mottagandet. Den impopulära Decemberöverenskommelsen och närmandet till Sverigedemokraterna innebar att många moderater valde Sverigedemokraterna och Centerpartiet som en tillfällig hemvist och många kom åter när Kristersson valdes till ny partiledare. Den uppgången är nu, kanske tillfälligt, bruten. Det är en svår balansgång för Kristersson att klara växa partiet när denna fråga dominerar dagordningen för moderater som här tycker olika.

När man tittar på dagens väljarbarometer kan man konstatera att rörelserna är relativt små jämfört med föregående mätning, men över tid kan vissa mönster ändå konstateras. Sedan förra mätningen, i början av april, har Annie Lööf aviserat att Centern stödjer regeringens förslag kring asylsökande flyktingungdomar. Beslutet har kritiserats av övriga allianspartier. Efter söndagens partiledardebatt har sprickan i frågan om hur en migrationsöverenskommelse kan ske blivit uppenbar både inom regeringen och alliansen. 1 maj presenterade Socialdemokraterna en satsning på pensionärerna som innebär upp till 600 kronor mer i månaden. Andra större händelser som har uppmärksammats är Alliansens förslag att lägga ned arbetsförmedlingen, att Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler fick sparken från sin post och Miljöpartiets förslag om höghastighetståg.

Alliansens samlade stöd minskar återigen något i förhållande till april månads mätning och uppgår till 40,4% (-0,9) och de Rödgrönas stöd är oförändrat 37,8% (0,0). Alliansens har därmed ett fortsatt övertag på 2,6 procentenheter.

Moderaterna når alltså 22,4%. Liberalerna noterar 4,2%, vilket är i nivå med förra mätningen (3,9%). Liberalerna har haft lägre väljarstöd hela mandatperioden och inte riktigt nått upp till valresultatet på 5,4% mer än någon enstaka gång. Kristdemokraterna fick en rejäl skjuts i mars i samband Kommun- och Landstingsdagarna i mars och landade på 5,9%. Denna uppgång sjunker nu undan och partiet når 4,8% (-0,3).

Socialdemokraterna når 26,6% (-0,7) och ligger därmed på en nivå några procentenheter under valresultatet på 31,0%, i likhet med stora delar av mandatperioden. Om man delar upp Socialdemokraternas opinionsutveckling i olika intervall kan vi se toppnoteringar (över 30%) runt Decemberöverenskommelsen tillblivelse vid årsskiftet 2014/2015 och bottennoteringarna (under 25%) i samband med flyktingkrisen årsskiftet 2015/2016. Sedan har partiet legat mellan 25%-28% i stort sett hela tiden med någon enstaka avvikelse. Vänsterpartiet får 7,4% (+0,9), vilket är över valresultatet om 5,7%. Vänstern tillhör vinnarna denna mandatperiod och har legat över valresultatet hela mandatperioden, utom hösten 2014. Miljöpartiet ligger stilla i opinionen på 3,8% (-0,2), svårigheterna för partiet har beskrivits tidigare med en svårflirtad väljarkår. Det är svårt för partiet att vinna trovärdighet både när det gäller språkrören och de frågor man vurmar särskilt för, miljö och utbildning.

Med tre partier runt 4 procentsspärren är det värt att nämna att det dock är väldigt ovanligt att riksdagspartier ramlar ur riksdagen. De senaste 70 åren har det hänt två gånger. Det hände Miljöpartiet 1991 som sedan återkom 1994 och Ny Demokrati som var representerat i riksdagen 1991-1994.

Sverigedemokraterna får 16,9% i denna mätning (+1,0). Partiet tar väljare från moderaterna, men tappar också till kategorin Annat parti.

Övergripande kan det konstateras vid sidan av partiernas trogna kärnväljarna, finns två grupper av väljare hos i stort sett alla partier, de som väljer det minst dåliga alternativet och de som väljer att stödrösta på riksdagspartierna kring 4 procentspärren, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Efter den inledande frågan kring vilket parti man skulle rösta på om det vore val idag, ställs frågan hur man resonerar kring sitt val av parti. Det är där som, i synnerhet Kristdemokraterna, har en ansenlig mängd sympatisörer som kallar sig stödröstare. Flera motiverar även sitt val av parti att man väljer det minst dåliga alternativet givet det politiska läget. De partier med störst andel väljare som fortsatt väljer att rösta på samma parti idag som i valet 2014 är Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Övriga partier är 2,4% (-0,2) och andelen osäkra väljare är 7,2% (+0,6).

Undersökningen är gjord av Inizio på uppdrag av Aftonbladet inom ramen för Schibsted/Inizio opinionspanel som speglar svenska folket. Målgruppen är allmänheten 18 år och äldre. Undersökningen omfattar 2 253 intervjuer under perioden 1-7 maj, 2018 och är genomförd som en webbundersökning. Frågan som ställdes var:

“Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval idag?” Om respondenten inte uppger parti får de följdfrågan: ”Vilket parti lutar det mot?” och de som inte svarar på denna heller får följdfrågan ”Vilket parti tycker du är minst dåligt?”. I redovisningen slås dessa tre frågor samman för att visa resultatet av partisympatierna om det vore val till riksdagen idag.

Urvalet är pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val. Svarsandelen är 64%.

För att ett parti ska redovisas under eget namn ska partiet få minst 1,5 procent i tre på varandra följande mätningar eller att partiet får minst 3,5 procent i en enskild mätning. För partier som finns representerade i riksdagen sker redovisning av partiets stöd oavsett storlek i mätningen.

Inizio redovisar inte felmarginaler eftersom kvoturval används. För att kunna förstå förändringar i opinionen jämförs resultatet med föregående mätningar över tid.