EMU går i graven.

En jämförelse med den svenska 90-talskrisen visar att uppgiften är svår men inte omöjlig. När Sverige övergav den fasta växelkursen 1992 kombinerades det med ett inflationsmål för penningpolitiken och en målmedveten budgetsanering för att återställa balans i de offentliga finanserna. Budgetsaneringen i sig hade en negativ effekt på tillväxten men den uppvägdes av att exporten tog fart när kronan försvagades. Under hela 90-talet hade Sverige sedan en exportledd tillväxt med mycket låg inflation. Nu framstår Sverige – fortfarande med en flytande valuta – som en lysande förebild för övriga Europa.

Greklands situation är svårare därför att landet inte som Sverige har draghjälp från en växande världsekonomi och inte heller har lika starka ekonomisk-politiska institutioner. Till det kommer att landet är bankrutt och behöver hjälp utifrån för att undvika finansiell härdsmälta.

Hybris hos EU:s beslutsfattare ledde till skapandet av EMU, vars kris nu hotar hela det europeiska projektet och hela världsekonomin. Förnekelse av krisens allvar under det gångna året gör att valet nu står mellan det antika Greklands Scylla och Charybdis.

Sverige borde engagera sig mer i arbetet med att rädda euron och valutaunionen. Det säger talmannen för den tyska förbundsdagen i en exklusiv intervju med SvD Näringsliv. ”Det ligger förhoppningsvis i svenskt intresse, än mer i tyskt, men framförallt vore det bra för Europa”, säger Norbert Lammert.

http://www.svd.se/naringsliv/tysk-talman-efterlyser-svenskt-engagemang_6543665.svd

Länder som står utanför EMU bör dra sitt strå till stacken och komma till grekernas undsättning. Den uppmaningen gör Jose Manuel Barroso. Även finansminister Anders Borg öppnar för ett större svenskt engagemang.

http://di.se/Artiklar/2011/10/12/247557/EMU---BORG/