Citat:
Ursprungligen postat av
Hurt-Åke
Vad menar du med det? Ge gärna exempel!
Tack för frågan. Jag avvaktade nämligen rätt tillfälle.
The Queen's English betyder språket som det talas av Englands kungafamilj och andra som följer deras föredöme. Det betraktas av många som det bästa man kan tala, i alla fall i det yttersta en högsta socialklassens dialekt.
Queens English däremot är en motsats, den engelska som talas i stadsdelen Queens i New York City, en arbetarklassens stadsdel där hälften av befolkningen än idag är född utomlands och inkomst- och utbildningsnivåerna är låga.
Donald Trump härstammar från Queens och trots sin påstådd men ofta ifrågasatt förmögenhet har han aldrig lyckats bli riktigt accepterad av Manhattans sociala överskikt. Det talas om att han är
Queens rich, dvs båda att han har mycket pengar jämförd med sin omgivning men inte
riktigt mycket pengar (kanske bara EN futtig miljard), och att han har pengar men inte utbildning, kunskap eller sociala finesser. Man hör mycket snart av Donalds tal var han hör hemma geografiskt och själsligt, vadförslags värderingar han håller, osv. Han må vara
billionaire (miljardär) men inte
Manhattan billionaire liksom Michael Bloomberg. Så lyder jämförelsen iaf, hur än ihålig den kan vara.
Självklart händer det ofta att någon har bristande språkförmåga men ändå är och förefaller intelligent, omtänksam, hederlig, m fl, och det hela beror till stor grad på vilket språk man talar vid ett visst tillfälle. Jag träffar många invandrare (inte minst min fru), med och utan haltande engelska, vars heder och värderingar jag skattar över medelsnittsamerikanen, t ex de nästan 40% som ämnar rösta Trump. Men samtidigt kan vissa sätt att tala avslöja betydande brister i karaktär och kunskap, vilket påstås av många vara fallet med Trump.
Queens English utan apostrofen är inte (vad jag vet) ett vedertaget begrepp, men
Queens rich har omtalats på sistone i samband med just Donald Trump. Jag tog tillfället att göra en ordvits om en falsk
[The] Queen's English eftersom han är omgiven av så många andra falskheter, av så mycket som påstås vara på ett sätt men visar sig vid närmare granskning vara förfalskat - t o m de gyllene manschettknapparna han bär och brukar vid vissa tillfällen skänka bort, men som har visat sig vara tillverkade av surrogatmetall. (Han har andra, äkta guldknappar som han håller för sig själv.) Där finns en lustig paradox eftersom det är lika ohyfsat av mottagaren att överlåta till värdering en sådan gåva som av givaren att antyda att den är den äkta varan - man kan inte annat än skratta åt båda ynkliga parter.