Citat:
Du tänker rätt men jag tror du har fel, 180 grader. Ansvar premieras av väljarna och om M och S ses som ansvarstagande så skulle de kunna vinna på ett samarbete. Men att samarbeta bara för att kunna fortsätta världens mest destruktiva samhällsexperiment, det kommer att leda till katastrof för båda.
Ursprungligen postat av Clodius
Nja, ett samarbete mellan s och m skulle vara ett sätt att hindra att småpartier får ett oproportionerligt stort inflytande, men det är ju naturligtvis inte ett mål i sig. När Ingvar Carlsson var statsminister strävade han efter att få så brett politiskt stöd bakom olika reformer, och förhandlade därför med borgliga partier även om han egentligen inte behövde det. Den statsminister vi har idag söker mycket lite samförstånd, och låter ingen komma till tals med honom.
Och sverigedemokraterna - jag vet inte om en mer pragmatiskt inställning bland de ledande politikerna nödvändigtvis skulle gynna dem - särskilt inte om även de bjöds in till förhandlingar och överväganden. SD:s stöd beror på att de betraktas som outsiders - får de inflytande måste de också börja ta ansvar för sin politik.
Och sverigedemokraterna - jag vet inte om en mer pragmatiskt inställning bland de ledande politikerna nödvändigtvis skulle gynna dem - särskilt inte om även de bjöds in till förhandlingar och överväganden. SD:s stöd beror på att de betraktas som outsiders - får de inflytande måste de också börja ta ansvar för sin politik.
Eller ser du framför dig en M-S-regering som i tysthet drar åt invandringskranen samtidigt som man fortsätter den hårda retoriken mot SD? Det kunde kanske fungera, men då är frågan om det finns några sådana tendenser i något av partierna. Den ende jag kommer att tänka på är Johan Westerholm i S, men han är en outsider. Moderaterna visar inga sådana tendenser överhuvudtaget.
Eller du kanske inte anser att invandringsfrågan är viktig. "Vi har råd", kanske du säger. I så fall har vi inget mer att diskutera för vi kommer aldrig att bli överens.
