Invandrares ansiktsuttryck, en bidragande faktor till att svenskar fort kollar bort?

Haha det gör jag verkligen inte. Talar enbart från min erfarenhet, dvs det jag har observerat. Och jag är ingen stirrperrson som stirrar ner folk. Det verkar många missuppfatta. Varför det spelar någon roll? Ja, du lär hitta många trådar på FB där olika fenomen spelar större eller mindre roll, fortfarande ett intressant fenomen som en del vill diskutera. Sorgligt med människor som du som jämt ska klaga om att onödiga saker tas upp och diskuteras.

För övrigt fann jag din överdrivna beskrivning utav mitt inlägg som ett trollförsök, eller så har du en gravt nedsatt analysförmåga. Vilket utav dessa det är kommer jag ej spekulera kring.

Men med dagens massmedie hysteri om smygrasism så är det en självklarhet att invandrare uppfattar det såsom du gör.

Många missuppfattar mig, jag säger inte att man som blatte ska stirra ner en svensk. Man behöver inte ens stirra, bara ögonblicket man möter blicken ska ni kolla bort i panik för att sedan låta er blick flacka mellan fönstret och mig, detta sker jätteofta. Ser inte samma beteende mellan två randomsvenskar på bussen. Och då har jag inte stirrat otrevligt eller något, får ofta känslan av att observatören har förutfattade meningar om mig pga mitt utseende.

Kan det ligga något i detta? Känner ni igen er i detta?

Förklarade precis att jag inte gör det.

Om en neger eller blatte stirrar på mig så är det en självklarhet att jag tittar bort. Att stirra på någon anses provocerande och jävligt oartigt.

Varför måste blattar stirra så in i helvete för?

Detta ser jag ganska ofta, oftast på ställen där en massa okända människor befinner sig.

Då och då händer det att någon i ett kort ögonblick stirrar på en annan människa i t.ex. bussen.
En sak jag har märkt iallafall är att väldigt många svenskar som stirrar på en har tendensen att fort kolla bort (som att de blir rädda) så fort jag (blatte) möter blicken. Dock brukar andra invandrare inte direkt kolla bort utan kan efter någon sekund lugnt kolla bort.

De tillfällen då jag har observerat detta fenomen på bussen märker jag hur svenskar fort kollar bort så fort just en blatte möter deras blick. Ofta kan det också vara så att man sitter framför en svensk och så kollar han ut mot fönstret men väldigt ofta sneglar han på en, eller kollar lite fram och tillbaka, i en blandning av nyfikenhet och rädsla för att bli berikad (?).

Så vad jag vill diskutera, till er svenskar, känner ni igen er i detta? Är det så att ni knappt beter er annorlunda i dessa sociala situationer oavsett etnicitet eller kollar ni lättare bort och försöker vara mer "aktsamma" i dessa situationer från att kolla i ett kort ögonblick på blatten framför er? Ifall ni känner igen er, varför gör ni detta?

Allmänt, ringer det någon klocka i öronen när ni hör detta? Känner ni svenskar att invandrare med t.ex. större ögonbryn, kraftig skäggväxt och en mörkbrun blick lättare gör att ni fort kollar bort än t.ex. en random svensk?

I dessa sociala situationer, skiljer ert beteende (beteende = hur ofta/länge ni kollar på någon och ifall ni sneglar etc) beroende på om det är en svensk eller invandrare framför er?

Och för blattar, känner ni (likt jag) att detta stämmer? Tar ni tillfälle i akt att utnyttja erat blattiga utseende till att stirra kvar på någon som ögar på er då och då lite halvdiskret av nyfikenhet så att personen i fråga blir "tagen" på bar gärning och sedan skäms och undviker eran blick?

Diskussionen ska fan inte gå off topic, man ska inte dra in blattars övriga beteende, nu snackar vi enbart om blattars ansikten och ansiktsuttryck skapar någon form utav inverkan på hur ni beter er kring dessa på t.ex. platser såsom bussen! All OT kommer jag rapportera.

Detta ser jag ganska ofta, oftast på ställen där en massa okända människor befinner sig.

.

.

.

Då och då händer det att någon i ett kort ögonblick stirrar på en annan människa i t.ex. bussen.
En sak jag har märkt iallafall är att väldigt många svenskar som stirrar på en har tendensen att fort kolla bort (som att de blir rädda) så fort jag (blatte) möter blicken.

Jag är också utländsk, fast tjej, och märker inte av det så mycket. Får jag ögonkontakt med någon så ler jag oftast och får ett leende tillbaka, svensk som utländsk. Sedan kan ju alla ha en dålig dag och vara allmänt förbannade och dessa är ju naturligtvis helt neutrala i ansiktet, men sådan är ju jag också ibland.

Vi som har militär träning vet att ögonkontakt med fienden är livsviktig, annars kan fienden slå till i ett obevakat ögonblick. Men generellt sett brukar negrer bli vänligare när jag tar ögonkontakt med dom, medan araber reagerar mindre påtagligt när jag bryr mig om deras existens.

När jag går in i butiker där invandrare arbetar tar jag alltid en trygg ögonkontakt med blattarna för att inte signalera fiendskap, och därmed signalerar jag hög status till den känslige invandraren. Allting utgår från en människas intelligens i sådana här situationer, och är man smart läser man av motpartens kroppsspråk korrekt, och tar antingen ögonkontakt eller ej; men man gör det rätta på rätt plats i rätt sammanhang vid rätt tillfälle !