Citat:
Ursprungligen postat av J.Booze
nja lite fel.
har man väl fått krampanfall hinner det gå över innan nån benzo hinner verka.
du kan förebygga krampanfall bäst med klonazepam, men också mkt bra med diazepam eftersom de båda varar mycket länge.
tror dock de försämrar tramruset en hel del. iaf den central stimulerande och "pigga" effekten.
förbättrar dock den noddande effekten vid högre doser tram.
ganska mysigt att nodda på tram och benso men ja föredrar helt klart det "klara" och pigga med tram.
finns andra opiater för noddning imo
Njae. Du har feltolkat nåt lite. Klona,mida,diaz används för att stoppa ett
pågående anfall, samt förebygga efterkramper. Att alla anfall skulle gå över innan nån benso hinner verka är kvalificerat skitsnack, antar att du talar av erfarenhet endast tagen från trammare. Mida finns som orala droppar som tas upp snabbt av slemhinnorna i munnen, diazepam klysma har också snabb effekt, och så har vi ju förstås de fall där tex ambulanspersonal ger diazepam eller annan kramplösande benso intravenöst, och gemensamt för alla 3 är att dom är till för att stoppa ett
pågående anfall.
Kramp FAQ
Vid kraftiga kramper (
grand mal) där patienten förlorat medvetandet och inte är kontaktbar efter 2 minuter skall kramplösande ges rektalt (vanligaste klysman är väl diazepam) eller oralt (midazolam buccal) mellan kind och tandrad eller intravenöst. Man bör även kontakta ambulans, om patienten återfått medvetandet får ambulanspersonalen göra bedömningen om patienten skall tas med för observation, det är dock mer regel än undatag att dom tar med patienten. Många har efter 5 min. krampande inte koll på personnummer, var dom befinner sig, kanske inte ens ett namn, eftersom man ännu inte kommit upp i 100% medvetande, detta är normalt men otäckt. Vissa patienter blir väldigt oroliga, andra blir rent aggressiva, det är individuellt.
Är patienten fortfarande inte kontaktbar, utan fortfarande krampar när ambulanspersonalen anländer ges i regel kramplösande intravenöst, eftersom vi nu är uppe i ganska lång tid, låt säga 10-12 min krampande om man bor
nära sjukhuset, och det finns nu risk för bestående hjärnskada, generellt finns den risken vid alla kramper som pågår längre än fem minuter.
De "snarkljud" som en intensivt krampande patient ger ifrån sig är tecken på kramper i andningsvägarna, och det är inte ovanligt att man blir blå i ansiktet. Kommer dessa ljud på en gång är det bara in med klysman som gäller, och ring, är ni två så delar ni såklart upp det där, men annars får man väl hålla telefon mot axeln. Skydda patientens huvud och kropp från att slå i golv, möbler, etc. Man ska
inte stoppa nåt i munnen på dom fastän dom maler med käkarna, det kan fösvåra andningen, samt ge upphov till tandskador.
Får man vad man tror är krampkänningar så är det bara att skjutsa in kramplösande och förvarna omgivningen. Vanliga tecken är syn-/hörsel-/ och känselbortfall, overklighetskänsla, domningar. Om nån börjar stirra tomt framför sig och mala med käkarna eller famla efter nåt att ta tag i så är det ganska säkert på gång.
På sjukhuset görs eventuellt en CT och kanske även ett EEG, men det senare görs sällan på en gång. Det brukar man kallas till senare, om man under observation inte visar fler tendenser till kramper.
Och så slutligen sticker jag svärdet i myten om att man "kan ta lite tegretol/ergenyl/fenantoin etc" vid tramtillfällena, för då höjer man kramptröskeln. Det är en sanning med modifikation, visst, dessa läkemedel höjer kramptröskeln,
om man tar dom kontinuerligt, och dom har i regel en redig räcka biverkningar som inte är så festliga, samt att dom kan
sänka kramptröskeln om man tar dom lite nu och då.
Om börjar ta dom kontinuerligt ska man för allt i världen
inte bryta tvärt med dom, då det också medför
stor risk för kramperTa mindre tram istället, eller ännu bättre, ta
inte medicin som du
inte fått av din läkare.
/Guggliano
