Citat:
Ursprungligen postat av guggliano
När dom använder ens långvariga tram/benso-bruk emot en brukar jag svara, "jamen för helvete, bota mitt smärt-/ångesttillstånd då, så slipper vi ha med varann att göra"
Har det hänt många ggr? Att man tjafsat alltså? Och har det alltid löst sig?
Jag hamnade hos en nazi-doktor vid ett läkarbyte en gång (nu får man ju byta läkare vid varje receptpåfyllning) som direkt skulle rycka mina Citodon jag då hade haft i många, många år. Fick en kallelse helt plötsligt, att jag skulle dit. Nazi-läkaren skakade min hand, jag satte mig och han sa att han tänkte inte skriva ut Citodon åt mig. 30 sekunder in i besöket alltså. Ehh, nehe? Vad ska jag få istället då? Medicin? Undersökning? Annat? undrade jag, och svaret var "Inget, du får lära dig leva med värk". Jag käkade Citodonen mot huvudvärk, i princip daglig sådan.
En enda läkare har velat utreda varför jag har huvudvärk men han fick jag tyvärr bara träffa en gång eftersom han förflyttades så snabbt. Då hade jag också fått Opioiden inryckt (av läkaren före), när jag träffade den nya, men han satte inte in den på en gång. Först ville han att jag provade lite andra mediciner som han trodde på... och det var helt ok för mig, eftersom han iaf gjorde NÅGOT.
Blir tokig på läkare som varken vill undersöka, utreda, skriva ut... bara ta bort. Jag kan iofs vara lite dubbel ang det här, beroende på situation och så, men oftast så förstår jag inte vad problemet med mediciner är om inget annat hjälper... eller om läkarna inte ens vill/orkar/har tid att hjälpa. Om det nu står mellan att lida eller käka mediciner så man inte lider så... vad fan då. Om det bara är de alternativen liksom.
Klart det finns lägen då en medicinering (t. ex. med Kodein eller Tram då) med eventuellt beroende kan vara sämre än problemet i sig men ibland är det kanske inte så. Tycker sjukvården blivit så konstig...