Jag blev våldtagen som 7åring, kan inte leva längre

Jag känner att jag måste skriva här då jag känner att det här förstör mig helt. Jag har levt ett helvete de senaste åren och jag har nu hamnat där jag verkligen känner att jag inte längre vill leva i denna värld. Jag blev våldtagen när jag var så liten som 7 år gammal. Det var en familje medlem (kusin) som utnyttjade mig när vi var ensamma. han tvingade mig att suga av honom och diverse annat.

Jag tänkte inte så mycket på det efter. Sa aldrig till någon om det. Tänkte att det aldrig skulle komma upp senare i mitt liv och glömde helt incidenten. Tills jag hamnade i ett seriöst förhållande och jag skulle ha sex med honom. Jag älskade killen mer än allt , men jag kunde inte ha sex med honom och jag hatade honom väldigt länge för att han ens föreslog det. Jag förstod inte varför jag blev såhär defensiv när det gällde sex då det ska vara naturligt och så. Jag vet ju det. Vi bråkade väldigt mycket över det här. Vi är fortfarande on and off efter ett långt förhållande på 4 år. Vi älskar varandra trots allt, men sexet är som bäst ok.

Jag brukar oftast gråta efteråt för det känns som att det är så mycket inom mig som jag inte kan kontrollera. Nu har vi nästan aldrig sex, men alla vet ju att man har behov och jag vill att det ska vara bra, men det blir inte det. trots 4 år tillsammans. När vi inte längre har sex och jag ska ta hand om mitt behov själv så var det i början inocent sex på nätet som funkade. trots det grät jag efteråt. Efter ett tag så blev jag mer och mer destruktiv. Jag började straffa mig själv med hemska sex filmer på nätet som jag egetligen mår illa av. Jag visste ett tag inte varför jag gjorde som jag gjorde. Jag har börjat bli rädd för mig själv. Det som tänder mig mest är grova scener med BJ. När jag tänkt efter så var ju det som hände mest när jag blev våldtagen och kanske hör det ihop med mitt destruktiva beteende?

Jag vill påpeka att jag diskuterat lite med psykolog som jag ej kom överens med. Jag orkar inte leva längre. För att ha sex är behov och jag kan inte ignorera det föralltid. Jag tror inte att det här är något jag någonsin kommer komma över och det skrämmer mig. Jag mår förjävligt rent ut sagt. Vill inte vara destruktiv mot mig själv, jag vill inte skada mig själv längre. Jag orkar inte mer.

Ska börja snacka med psykolog efter sommaren, men jag känner att jag redan nu kämpat med skiten i flera år och börjar bli så trött på att leva. Jag orkar inte ..

Snälla berätta hur man går vidare från det här, hur ska man tänka, hur ska man sluta straffa sig själv? jag mår illa av mig själv och världen just nu där det händer sånt här skit mot barn. Det är inte rättvist ..

Varför ska du låta någon perfers luffare som inte kan fixa tjejer styra ditt liv? Du är inte denna händelse, din karaktär baseras på dina tankar och hur du framhäver dig själv, om du vill vara tjejer som lever sitt liv efter sin perversa kusins feghet så be my guest.

Det är inte du som gjort fel så det är meningslöst o straffa dig själv, vad sägs om att låta det förflutna stanna där och begrava det som en isolerad händelse som aldrig kommer att upprepa sig igen och får du barn så tar du visdom från det och lär dig att skydda dom bättre än vad dina föräldrar gjorde dig.

Klart jag inte vill att det ska styra mitt liv men jag har gjort allt i min makt att begrava skiten och gå vidare, och det verkar inte fungera. Det blir bättre ett tag och efter några veckor så är jag tillbaka. Vet att det är djupare saker som jag måste snacka med psykolog med för att försöka förstå och lösa. men det är verkligen enklare sagt än gjort. Ibland orkar man inte kämpa för något som ska vara så naturligt ..

Psykologen sa också att det inte var mitt fel och skyllde det på mina föräldrar. har dock själv aldrig tänkt i dessa banor.

Det är inte ditt fel, din kille är inte man nog att få dig och glömma. En tjej jag var tillsammans med ett tag sen hade varit med om en likande grej och var lika timid som dig och jag fick henne och glömma. Hitta en man och ta inte en pojke igen. 4 år och han lyckades inte få dig o njuta av sex, vilken värdelös kille du har...

Ok, ja du har nog rätt. Men jag kan inte skylla allt på killen. vad gjorde du som fick tjejen att glömma och njuta av det? Det skulle verkligen vara hjälpsamt om du skrev lite exempel. var det saker du sa, saker du gjorde?

Men herregud ..."inte man nog"
Lägg för fan inte skulden på pojkvännen.
Så jävla patetiskt så man mår illa av att höra något så förbannat jävla korkat.

Du måste ju givetvis bearbeta detta på ditt egna sätt och få din pojkvän aktiv i detta.
...prata med någon som du kan känna förtroende för och jobbar med dessa frågor ...nöj dej inte med att träffa en om du inte känner dej 100% bekväm och kanske föreslå att din pojkvän kanske ska vara med i samtalen.

Min syster har varit med om liknande sak. Brutalt våldtagen och strypt medvetlöst i ung ålder. Hon har ett bra sexliv och en man idag ...och självklart så kan bara mannen va med som stöd men läka såren har inget ting med att "vara man nog".

Du ska dock kunna kräva att han ställer upp på vad du kräver för det kommer behövas. JAg antar att det krävs flera år av tillit och kärlek för att du ska uppnå vad du vill i ett förhållande...


Lycka till !

Lyssna förfan inte på blackjackster, han är vad jag, mina vänner och förmodligen majoriteten på denna jord kallar en idiot.

när vi kommer till slutet av oss själva, då om inte förrän är det dags att be Gud om hjälp.

Han hjälpte denna kvinna, han kan hjälpa dig.

http://www.youtube.com/watch?v=aaIHJSYXVfM

Ts, det måste vara ett helvete att få livet förstört av en pedofil, lider med dig. Trots att
jag inte kan förstå hur mycket du lider.

Det är precis sådana här trådar som fb-pedofilerna GIMD & Co borde läsa. Vuxna människor
som lider oerhört av att de som barn hade "samtyckande" sex "objektivt" sett
Blir så förbannad på pedofilerna som alltid hittar ursäkter till att lura barn till sex.

Ts, du bör nog gå till psykolog. Skjut inte upp det till morgondagen, det är något
man ska göra direkt innan man börjar hitta på ursäkter till sig själv för att skjuta
på det. Då är det lätt att åren passerar och man fortsätter må illa...

Självklart tråkigt händelse i ditt liv. En sjuåring ska inte uppleva sånt.

Hur gammal är du nu?
Vad var det för ålder på din kusin när det hände?
Har du haft sex med andra innan du träffade din nuvarande pojkvän?
Hur var det?

Lyssna inte på blackjackster, det är inte pojkvännens fel att du inte kan glömma samt tror jag inte att man glömmer om man får sig en bra omgång i sängen. Däremot skulle det underlätta om din kille är bra på att "lyssna" på dig och prata med dig. Sedan kan jag inte förstå varför du tittar på just den sortens porr på nätet...är det nån sort straff (att du vill må dåligt) eller är det sånt som tänder dig idag?

Om detta är sant så är det väldigt tragiskt, och jag lider med dig.
Dock så kan jag tycka så att om det är en seriös relation så borde inte sex spela någon roll?
I min värld så älskar man inte någon för att ha sex, kan vara själv om detta.
Har du berättat för honom varför du inte vill?

Jag tycker inte att detta ska ta över dit liv, att ha sex i en relation är inte ett måste men alltid en trevlig bonus.
Hoppas det löser sig!

Mvh

Exakt, man ska inte försöka skylla ifrån sig, och man ska absolut inte försöka skylla ifrån sig en sak som är fel redan från början.

För svaret är inte att glömma de tragiska sakerna som händer en, det man måste göra är att acceptera att det har hänt, sedan gåvidare med livet antingen genom att ge igen som bara helvete, eller strunta i det och göra annat.

edit:


Skämtar du? sex är en viktig del utav alla liknande relationer och det enda som faktiskt separerar denna relation från en vanlig vänskap.

Så hade jag varit TS pojkvänn och hon höll på så här i en månad, jag hade antagligen dumpat henne och skaffat en annan.