Jag blev våldtagen som 7åring, kan inte leva längre

Skämtar du? sex är en viktig del utav alla liknande relationer och det enda som faktiskt separerar denna relation från en vanlig vänskap.

Så hade jag varit TS pojkvänn och hon höll på så här i en månad, jag hade antagligen dumpat henne och skaffat en annan.[/quote]

Nej jag driver inte, varför skulle jag? Som jag skrev så är det så jag ser på en relation, och att jag även kan vara själv om detta.

Tycker du gör en jävligt stor hörna av en fjäder, vid 7 års ålder har man inte sex utan experimenterar. Du har alltså inte blivit våldtagen utan blev tvingad att vara med i något som du egentligen inte ville. Släpp det och sluta larva dig eller hämnas på personen i fråga om det nu skulle få dig att må så mycket bättre...

Mvh

Har en vän hänt ungefär likadant under hennes barndom. Hon har än idag problem, så som mardrömmar och 'flashbacks' hon har besökt ungdomsmotagning men inte återvänt men hon sa att hon tyckte att det var skönt att berätta det för någon, och fick förklaring att det inte var hennes fel, Vilket alla måste förstå som har blivit utsatta när de blivit utsatta för sånt här under barndomen.
Att man är barn ökar skräcken, ondskan mardrömmen allt mycket värre... och när du växer upp så växer den starkare eftersom det man upplevt när man är barn är så mycket mer eftersom som barn är man sårbar som mest.

Alla frågetecken om vems fel det var osv... gräv in detta i era hjärnor DET ÄR INTE ERT FEL.

Jag är inte säker på allt angående henne. Men hon lever än idag och hon har spöken i hennes hjärna som hon måste bekämpa, vare sig en människa tror att det aldrig kommer fungera och ser inget hopp i tunneln så tro det eller ej men livet kan vända sig och visa ljus i tunneln och det är värt att vänta på det.

Mitt förslag är att du inte ger upp och du börjar kämpa för vad livet kan ge dig, för det finns saker som är värt att leva för... och det kommer du inse. Börja drömma, sök hjälp... ta chansen och släpp in din kille... Du måste möta problemen och ifall du möter din kille och släpper in han och berättar att du verkligen försöker ditt bästa. Han ska förstå och stötta dig, och ifall du inte känner dig redo så är du inte redo. Men du måste ge något ... Som tex att du ska söka hjälp för att rädda dig själv ur en ond cirkel som du kommer märka att det är till slut. Att må bra på ytan är ok men du ska må bra under också. Ge livet en till chans.





JA JAG ÄR TRÖTT.

Så om jag tvingar en 7åring att ha sex med mig så är det inte våldtäkt?

Sara.nilson-så otroligt ledsen för din skull!!
Finns inget värre än när Barn utsätts för övergrepp!

Att du tittar på sådant som du mår dåligt av kan vara för att du försöker bearbeta traumat på ngt skruvat sätt?Jag kan ej sådant här,men en tanke!Det är ju vanligt att man känner sig skyldig som offer,kanske för att kompensera maktlösheten det innebär?

Du får aldrig aldrig ge upp!!Du har inte provat allt!Prova med en annan psykolog också!

Och du ska aldrig låta ngn få förstöra ditt liv,tillåt inte det!
Man kan omprogrammera sin hjärna,(kbt,bla)vad man ska tänka och känna.För det är ingen annan än du som betämmer över din kropp och sinne.

Du kan få hjälp med,och på egen hand,låta detta trauma inte få ha ngt inflytande på dig längre!!
-Lovar!

Om det inte känns bra med den psykologen du har nu,ska du be om att få en annan!Det är jätte viktigt att kemin stämmer som i andra förhållanden!
Hur mk hjälp får du av anhöriga,vänner?Har du berättat hur dåligt du faktisk mår,så det förstår det?Det borde du isf göra.

Sedan kanske man kan pröva hypnos också,för att få bort detta ur minnet?Fast då är det självfallet jätte viktigt att det är en utbildad hypnotisör som du kan lita på!

Jag tror på Dig och och att du kommer ta dig igenom det här och lämna det hemska bakom dig!

Tillåt det inte ha sådan inverkan på dig,längre!Vet att det kanske kan vara lättare sagt en gjort,till en början!-Men det går!
Ta emot rätt hjälp!Ge dig inte!Tillåt dig själv att bli arg på den här idioten,som åsamkat dig sådan smärta!Du får ha hur mk hemska tankar och känslor du vill,kring honom-det hjälper förmodligen till för att du ska läka och lämna det bakom dig!
Och tillåt inte att han får förstöra ditt liv längre!
"Lägg det sedan i en säck,knyt igen och släng bort den för gott",när du känner för det.

Ha som mål att börja leva i nuet och planera för framtiden.
Ingen förtjänar att ta ifrån dig din rätt till lycka och ett bra liv-Ingen!

Du är värd bara det bästa-glöm inte det!!
En Tröstande Kram från mig(om du vill,såklart)

Fruktanvärd kommentar ovan..känner du dig träffade kanske,eller?
Ibland önskar man att vissa inte hade någon yttrandefrihet!!

TS försök att inte ta till dig av dessa fruktanvärt empatifria inläggen här!

Finns absolut inget värre än ett BARN som utsätts för övergrepp!-Det är grov våldtäckt-och ingenting annat!!
TS känner verkligen med Dig!!

Varför hämnas du inte?

Jag tror i ärlighetens namn att du mår så dåligt som du gör p.g.a samhället. Det är samhället som har blåst upp hela grejen med "våldtäkt" hit och dit och så fort man har råkat ha sex med någon fast man säger "njaae...jag vill inte" så är det våldtäkt som har skett och därmed har man hela samhället på sin sida och sedan blir det hela en lavinartat effekt. Det börjar som en liten grej och om det hade varit för 200 år sedan så hade man inte lagt så mycket vikt vid det eventuellt - men nu släpper man lös hela lavinen och startar ett tankesätt med en tankegång som man normalt inte skulle tänkt om ingen i samhället brytt sig om det och om man struntade i att kalla det våldtäkt och kallade det något annat i stället.
Var ens våld inkluderat i det här? Slog han dig och tvingade dig att suga och sådant eller hur gick det hela till?

Jag vill inte låta som någon idiot som klankar ner på dig och säger att det inte är någon big deal, för det är såklart en big deal och jag sympatiserar med dig om det är en RIKTIG våldtäkt, men efter att ha levt med ett ex som också blivit "våldtagen" så har jag tydligt märkt att hon har pushat upp en jätteliten grej till skyarna för att hon vet att ordet våldtäkt klingar bra i omgivningens öron och hon får därför onödigt mycket uppmärksamhet och stöd. Därmed har det blivit en så stor grej så att hon också börjat "må dåligt" över det och det har satt grova spår i hennes liv. Jag förstår att det sätter spår, men som sagt så tror jag hela saken är en lavingrej som du med enkelhet inte skulle behövt bry dig om, om du bara struntat i att hypea det. Jag vet själv hur jag kan bli om jag hypear saker.

Det var en liten skitsak som jag bråkade lite med mina vänner om en gång i tiden. Jag brydde mig inte nämnvärt om själva grejen, det var mer att jag inte fick det stöd jag ville ha för saken i fråga och ingen höll med mig och yadda yadda yadda och då satt jag och diskuterade om den här saken i 3-4 timmar och jag satt verkligen och kallsvettades i slutet och slet mig i håret och visste inte vart jag skulle ta vägen och jag ville nästan inte leva och mina vänner var avskum. Allt det här för att jag styrde in mina tankar på fel spår.

Lycka till hur som helst, lev livet och chilla och skit i en sån här bagatell. Det låter lite som att du sett på film hur man ska bete sig när man råkat ut för något sånt här och när man har sex på riktigt sedan så blir man påmind om händelsen och börjar gråta osv osv. Det följer manuskriptet ungefär och jag tror inte innerst inne att det här är en sån big deal om det inte varit för hypen kring våldtäkt.
Ledsen om jag låter hård mot dig eller om jag låter "oförstående" enligt dig, men det är min åsikt som du kan förkasta eller ta åt dig av som hjälp

Om du menar allvar med att du känner att du inte orkar leva längre så tycker jag att du inte ska vänta utan ta tag i det hela på en gång. Det finns hjälp att få, medmänniskor som tar dig på allvar och som är vana att lyssna på människor som mår dåligt. Du skriver att du redan talat en del med en psykolog som du inte kommit överens med. Låt inte det göra att du inte provar igen. Det finns inte bara en psykolog. Det finns hur många som helst och dom är också människor. Kanske passar man inte ihop med alla.

Om du bor i Stockholm kan du ringa 08-320 100. Det går till vårdguiden och dom kan hjälpa dig i kontakt med psykiatrin. Om du inte vill prata i telefon så har de flesta stadsdelar och kommuner i Stockholm akuta jourmottagningar för människor med psykiska problem. Dessutom finns det en mottagning på S:t Göran som har öppet dygnet runt.

Mental ohälsa är ingenting att skämmas över. Hjärnan är känslig och om den utsätts för stor stress kan den påverkas, precis som alla andra kroppsdelar. Ibland blir det bra av att göra ingenting, men det har du provat och den här gången verkar det inte som att det självläker. Snarare har du hamnat i något sort självdestruktivt beteende. Men det går att bryta. Det går att bota människor som UTSÄTTER folk för det du beskriver. Då måste det även gå att bota de som blivit utsatta. Inte sant? Du skulle aldrig gå hemma i flera år med en bruten fot och hoppas att allt blir bra. Gör inte det med en bruten själ heller.

"Jag blev våldtagen som 7åring, kan inte leva längre"

Rubriken säger väl allt.

Nähä, tråkigt för dig...hej då!

Vem bryr sig om hundra år? Vem bryr sig imorgon?

Lev ditt liv så mycket som du kan, för du vet inte vad som väntar på andra sidan och det finns så mycket du kan göra av ditt liv.

Ta hand om dig.

Finns inga tips att ge. Det enda du måste förstå är att det är olika personer.

Hur är det med generell intimitet? Funkar det att kyssas? Trivs du att vara nära honom (även naken)?

Det är en jobbig situation som du måste jobba dig igenom själv. Självmord är inte en lösning när du har folk som älskar dig i din närhet.