Citat:
Ursprungligen postat av dajevlar
Hej - jag har en fråga till en revisor:
- Har ni nån sorts tystnadsplikt?
Kan jag som vanlig anställd t.ex säga till er att jag vet att min chef använder företagets pengar i sin privatekonomi...typ anlitar byggjobbare till sin privata bostad men låter fakturan gå till företaget (som inte är hans eget, utan som han är anställd av).... utan att ni nämner vem som sagt det till er?
Tystnadsplikten är väldigt central för denna branschen. Regelverket är omfattande och det finns många exempel och riktlinjer i t.ex. FARs etiska regler. Det exempel du ger är en typisk fråga inom etikområdet på en revisorsexamen (fast formulerad lite annorlunda såklart och med några sidors text som svar). Innan jag går in på just ditt exempel ska jag ge lite bakgrund vad gäller revisorer och polisanmälningar.
1999 infördes en anmälningsplikt i 42-44 §§ aktiebolagslagen (2005:551) för revisorer vid misstanke om brott. Innebörden av denna anmälningsplikt är att revisorn har en skyldighet att anmäla misstanke om ekonomisk brottslighet som begåtts av verkställande direktör eller styrelseledamot till en åklagare. Innan anmälningsplikten infördes var det nästintill omöjligt för revisorn att anmäla misstanken om brott på grund av revisorns tystnadsplikt.
Generellt kan man säga som så är. I ABL 9 kap finns ett helt kapitel vigt åt oss revisorer, och i 42 paragrafen finner vi:
Citat:
En revisor ska vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att en styrelseledamot eller den verkställande direktören inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt någon av följande bestämmelser:
1. 9 kap. 1, 3, 6 a och 9 §§, 10 kap. 1, 3, 4 och 5 §§ samt 11 kap. 1, 2, 4 och 5 §§ brottsbalken, och
2. 2, 4, 5 och 10 §§ skattebrottslagen (1971:69).
En revisor ska även vidta de åtgärder som anges i 43 och 44 §§, om han eller hon finner att det kan misstänkas att någon inom ramen för bolagets verksamhet har gjort sig skyldig till brott enligt 10 kap. 5 a5 e §§ brottsbalken.
I Brottsbalken 10:5 a-e finner vi bestämmelser om muta, givande av otillbörlig förmån och liknande.
Vidare i paragraf 43:
Citat:
En revisor som finner att det föreligger sådan brottsmisstanke som avses i 42 § ska utan oskäligt dröjsmål underrätta styrelsen om sina iakttagelser.
Istället för att göra egna tolkningar här, citerar jag nedan några svarsmallar från Revisorsexamen.
I svarsmallen till Revisorsexamen maj 2009, där frågan gällde en revisor som fått reda på att bolagets ledning gjort en utredning som visat att ekonomichefen stulit ca 1 Mkr från bolaget, sägs följande:
Citat:
Polisanmälan är ej aktuell från min (revisorns) sida eftersom anmälan om misstanke om brott endast avser VD och styrelseledamöter, inte övriga anställda. Beslutet om eventuell polisanmälan är bolagets. Anmälan om misstanke om brott hanteras i ABL 9 kap 42 §. (...) Det är företagsledningen som har ansvaret för att förhindra och upptäcka oegentligheter och fel (RS 240 p 5 och 6).
På Revisorsexamen november 2011 ställs en fråga som gäller en inköpschef som tagit emot dyra vinflaskor samt bekostade privata resor från en kund. I svarsmallen sägs bland annat:
Citat:
Här finns en risk för att det är fråga om mutbrott vilket faller under 20 kap 2 § i Brottsbalken. (...) I ABL 9 kap 42 § framgår att vad gäller dessa brott utvidgas revisorns anmälningsplikt till att omfatta alla som verkat inom ramen för bolagets verksamhet, d v s i detta fall inköparen i Dollydollie. Brottet ska även rapporteras till verkställande direktören och styrelsen inom ramen för revisorns löpande rapportering. Ett mutbrott kan inte läkas genom återbetalning eller dylikt. Revisorn ska överväga att avgå men det är inget ovillkorligt krav förutsatt att bolaget vidtar åtgärder och att revisorn har kvar förtroendet för styrelse och ledning (RevU4).
En annan del av den frågan avser en VD som drivit bolaget utan f-skattesedel:
Citat:
Att driva verksamheten som om bolaget har F-skattsedel kan vara ett brott enligt Skattebrottslagen 7 §. Detta brott ingår dock inte bland de brott som omfattas av 9 kap 42 § ABL varför ingen anmälningsplikt finns. Jag rekommenderar min kund att snarast införskaffa F-skattsedel och att korrigera de eventuella felaktigheter som uppstått i hanteringen av skatter och avgifter. Beroende av omständigheterna kan din kommande revisionsberättelse innehålla anmärkning avseende hantering av skatter och avgifter.
En anna del av den frågan avser en styrelseledamot i en förening som stulit pengar till väsentliga belopp från föreningen:
Citat:
Jag kan inte anmäla då ABLs regler kring anmälan om brott inte är tillämpliga i denna situation eftersom motsvarande regler inte finns för föreningar. Som revisor har jag tystnadsplikt och även av detta skäl kan jag inte göra någon anmälan.
Som ni förstår finns det alltså olika omständigheter att ta hänsyn till när det gäller anmälan till polis. Det är aldrig någon självklarhet att revisorn kan anmäla, just pga. tystnadsplikten. Vill ni läsa mer om detta så finns det en bra uppsats här:
http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:425701/FULLTEXT01
När det gäller just exemplet som tas upp i frågan, dvs. huruvida revisorn kan vända sig till styrelsen ifall han/hon får nys om att en chef i organisationen begått ett brott inom ramarna för bolagets verksamhet. Varje sådant fall måste övervägas noga. Man får inte glömma vad revisorns roll är. Om det är något som kan påverka redovisningen eller något annat som ligger inom revisorns ansvarsområde att bedöma, t.ex. förvaltningen inom bolaget, så är det nästan självklart att revisorn följer upp frågan för att få mer information. Ett naturligt steg vore då att ställa frågan till VD eller styrelsen, beroende på omständigheterna. I ett sådant fall som du anger har revisorn ingen tystnadsplikt gentemot styrelsen. Däremot är det inte säkert att brottet påverkar revisorns ansvarsområde, och då finns det ingen plikt att föra frågan vidare.
Det kan ju nämnas att just det du nämner, anonyma tips om brott som begåtts inom bolaget, är en het potatis i USA. Där är börsnoterade bolag skyldiga enligt SOX-lagstiftningen att ha en "hotline" för bedrägerifall och dylikt så att anställda anonymt, kostnadsfritt, enkelt osv. kan ringa eller maila in tips. Inom revisorns ansvarsområde ligger i dessa bolag att bedöma om SOX efterföljs, och därmed även att utvärdera uppföljningarna av denna hotline. Skulle där finnas obehandlade tips kan det således bli en revisorfråga att driva dessa vidare.