Auktoriserad revisor - ställ era frågor

Om jag då får dra en förlängning, så innebär det att man skulle betraktas som tämligen attraktiv för Big4 i storstäderna minus Stockholm, med en magister/master från något av de fyra största universiteten SU,UU,GU,LU? Förstår att det är deras huvudsakliga rekryteringsplatser även idag, men sammantaget med dina ovan tankar får jag intrycket att "det kommer att slå högre" än i dagsläget.
Hur tror du det kommer att sluta vad gäller kundomsättning? Att storbolagen kommer vända sig till Big-4 och dess stående rykte gör väl att Medium 2 käkar upp de ägarledda och samtidigt växer i samband med profilering? Det jag försöker få fram är väl en uppfattning om att revisorerna blir en mer likbetraktad kår för gemene man och nya potentiella kunder och på så vis smälter samman ännu mer tydligt, "revisor som revisor" för kunderna?
Om man utgår från godkännande kraven.



Vill börja med att tacka för svaren och tråden, dina subjektiva tankar/uppfattningar är ju vad åtminstone jag är ute efter.

Vad gäller oberoendet, håller revisorn sin "lojalitet/uppdragsplikt" närmast gentemot verkställande direktör, styrelsegrupp, bolags internrevision eller hur ska man beskriva det? Tänker på de fall där revisorer mörkat, i intresse för att bevara uppdraget hos kunden kanske?

Vet du hur det ser ut generellt för Corporate?
Vad gäller studier och så. Kanske är frågan hur restriktivt ens fördjupningsområde inom företagsekonomi är i arbetslivet?
Vad gäller big4/byrå överlag, hur upplever du det i förhållande till Advokatbyrå. Dvs. Läser man runt på flashback och andra platser verkar det krävas topprankningar osv. för adv.byråer-alltså tough luck för medelmåttor. Har hört om att big4 i storstad även anställt från mindre välansedda högskolor, men samtidigt verkar seniora revisorer även utanför big6 ofta vara från universiteten. Hur svårt är ett associate/rev.ass jobb inom big4 att få? Om man tänker på grundkriterier. Skulle en medelmåtta-under medel från ett univ. behöva oroa sig nämnvärt innan intervju/rekrytering? Vissa säger att revisionsbyråerna dammsuger i hörnen för att hitta folk, från annat håll hör man om inga nyanställningar och arbetslöshet hos ekonomer.

Finns det någon särskilt som särskiljer byråerna i big4.
Om man satt och var ett hett alternativ för alla 4, hur skulle man välja.
En förmån eller tusenlapp här eller där kan ju inte vara det högsta man bedömer emellan?

Vad var din största dragning till att bli revisor/ekonom-redovisningsekonom? Istället för andra ekonomjobb-områden, juridik, mäklare, psykolog etc??

Svar på ett PM:


Jag tycker själv inte att det är någon fördel alls att skriva om revision enbart för att det ska "passa in" med den utbildning man gått. Det finns hundratals exempel på ointressanta d-uppsatser på revisionsområdet - många tycks om skriva om ungefär samma frågeställning, enbart för att de inte kan komma på något mer aktuellt eller intressant inom revisionsområdet. Det går med andra ord lite inflatation i detta.

Så hellre än att skriva en intetsägande d-uppsats på revisionsområdet, som har en frågeställning alla revisionsbyråer sett förrut, skulle jag satsa på att komma på en riktigt intressant frågeställning inom vilket område som helst. Sticker det ut och låter intressant så slår det hårdare än en "påtvingad" uppsats om revision.

Själv skrev jag inte min magisteruppsats om revision.

Jag tror väl inte att folk kommer välja en lägre utbildningsnivå enbart för att revisorsreglerna ändras, utan det kommer nog vara samma mängd masterutbildade på marknaden som idag. Dock tror jag att de nya reglerna även kan få en del kandidatutbildade att söka sig till branschen, och att de då kommer söka sig till de mindre byråerna eftersom trycket fortsatt kommer vara högt mot Big4 och då även fortsättningsvis bestående av masterutbildade. De små byråerna kommer nog inte se några problem i att plocka både från master och kandidat, eftersom det ändå inte kommer ha någon betydelse för en framtida revisorsexamen så kan det helt enkelt bli andra faktorer som avgör för intag. Däremot tror jag att Big4 kommer ha tillräckligt många sökande att de helt kan plocka ur mastersegmentet.


De stora bolagen kommer inte bry sig alls om förändringen. De väljer Big4 av varumärkesskäl kombinerat med den ökade effektivitet ett globalt revisorsnätverk innebär. Även om GT, BDO och SET idag alla ingår i globala nätverk så är Big4 fortfarande betydligt mer globala sett till organisation, metodik etc. Och storföretagen har representation i många länder.

Många mindre bolag, och främst då ägarledda bolag, anlitar idag Big4 av gammal vana, av inbillad högre kvalitet eller av historiska band till en viss revisor. De flesta av dessa kommer troligtvis vara helt oberörda av förändringen - de har inte valt revisionsbyrå för att få en auktoriserad revisor istället för en godkänd, utan snarare av något av de skäl jag nämnde ovan.

En mindre andel av de små, ägarledda bolagen tror jag dock kommer påverkas av detta så till vida att de plötsligt, utan att ha tänkt på det tidigare, får upp ögonen för att det faktiskt är samma behörighet hos en Big4-revisor som hos en på en mindre, billigare byrå. När de nu uppmärksammar detta så kan det få dem att byta. Jag tror dock inte på någon massflykt utan detta är nog något som inträffar enbart för några få klienter, procentuellt sett. Big4 kommer fortsätta vara stora på små bolag även efter denna förändring.

Den stora förändringen för revisionsbranschen var slopandet av revisionsplikten. Skiftet till en revisorskategori tror jag mest påverkar revisoryrkets status hos studenter, och i det långa loppet möjligtvis även mindre rekryteringsproblem pga. mindre attraktion. Kortsiktigt tror jag de enda effekterna kommer bli lägre examenskostnader för byråerna, samt en viss (övergående) identitetskris och frustration hos befintliga auktoriserade revisorer.


Oberoendet är oerhört centralt för revisorsyrket och är i princip av samma vikt oavsett om det rör VD, styrelse eller internrevision. Revisorn måste pröva sitt oberoende gentemot samtliga dessa och nå slutsatsen att det inte finns något (kvarvarande) hot mot beroendet. Ju länge ner i bolagshierarkin man kommer, dvs. ju längre ifrån påverkan på finansiell information, ju mindre blir oberoendehotet till följd av vänskap, finansiellt intresse, hot etc.

I de fall revisorer mörkat, så vet jag inte hur stor del av det som berott på arvodesberoende, vänskap, hot etc. Det skulle vara intressant att se siffror på det i någon form av undersökning, kanske har något av de internationella branschorganisationerna tittat närmre på det.


Min bild är att "corporate" anställer jurister såväl som ekonomer med både finansiell och redovisningsinriktning. Hur stor fördelningen mellan dessa är har jag ingen insikt i då jag haft mycket lite att göra med just "corporate". Säkerligen är de med finansiell inriktning i majoritet men jag tror som sagt att det finns en ganska bred mix, dvs. att fördjupningen inte är lika viktig som för revisorer (där redovisningsfördjupning trots allt är i absolut majoritet).


Det finns helt klart likheter mellan advokat- och revisionsbranschen. Båda har en topp på 4-5 byråer, består av konsulter, har city-läge på sina kontor, anställer mycket unga nyutexaminerade och ingår i internationella nätverk.

Dock finns det också stora skillnader. Advokatyrket är ju allmänt upptrissat via amerikanska TV-shower och annat, vilket tillsammans med andra faktorer leder till ett högre söktryck än vad det är för utbildningar i redovisning. Jag är inte jätteinsats i juristubildningarna, men visst är det även så att det finns ett fåtal bra juristutbildningar i Sverige, medan det faktiskt finns åtminstone 5-6 hyfsat ansedda ekonomskolor? Dessa skillnader tror jag har gjort att advokatyrket är mer "elitistiskt" än revisorsyrket - hetsen kring de stora byråerna är helt klart större. Dessutom är det så att det finns en mängd små advokatbyråer, som tillsammans anställer mycket folk. Det rör sig alltså mycket folk i periferin kring de stora byråerna. I revisionsbranschen är det annorlunda, eftersom de 7 största byråerna fångar upp en väldigt stor del av branschen och de små revisionsbyråerna egentligen inte står för särskilt stor andel alls.

Jag har inte arbetat med rekrytering så är lite dåligt insatt i hur pass svårt det är att landa ett jobb på Big4 som redovisningsekonom. Det lär dock variera mellan år och också beroende på vilken ort du söker dig till. Givetvis släpps en massa "medelmåttor" in, det tror jag sker i alla branascher ink. advokatbranschen. Just pga. det jag skrev ovan om de stora advokatbyråernas "elitstämpel" så är det nog så att intaget är större hos Big4, men däremot vill jag mena att medelmåttorna antingen slutar inom 3 år eller står och trampar upp till 6-7 år innan deras låga löneökningar får dem att sluta.


Har diskuterats tidigare i tråden, vill jag minnas. Mitt råd är att inte alls välja utifrån någon tusenlapp eller förmån mer eller mindre - i det långa loppet kommer det inte spela någon roll alls. Välj det du får bäst intryck av, alternativt utifrån ortspreferenser. Det kan också vara en ide att fråga hur stora de är på ett visst område, t.ex. kommunala sektorn, om man har ett särintresse.


Jag gled väl in på ekonomspåret av en slump. När jag väl börjat plugga ekonomi så föll ju juridik, mäklare, psykolog etc. bort som tänkbara alternativ direkt. Och innan dess hade jag inte funderat så jättemycket. Sen var det återigen slumpen som avgjorde min inriktning. Sista året valde jag dock aktivt att ta kurserna som behövdes för att komma in i revisionsbranschen. Det som drog i det läget var nog en kombination av att snabbt och enkelt komma in på arbetsmarknaden (Big4 rekryterade väldigt mycket just det året), och av en vilja att lära sig redovisning "by doing". Sen minns jag att det kändes som ett bra, "hett" jobb också då det var i konsultbranschen och med en massa andra unga nyexade ekonomer.

Har du någon vetskap eller uppfattning om hur det värderas med en magister kontra master. Dvs 1vs2 års fördjupningsstudier. Hur ser det ut bland dina kollegor? Antar att det är en mindre grupp med 2årig master med tanke på bologna-07.
Med inriktning Redovisning samt en magister som innefattar kompetensen för "tidigare Auktorisation" verkar det mestadels bli andra mindre relevanta kurser de sista 60hp. Skulle du rekommendera en 2årig master? Eller skulle du uppfatta det mer som en bra gardering på arbetsmarknaden för revisorer? Hur bra merit tror du det är att kunna tala flytande inom ett språk utöver Svenska och Engelska? Mest en kompetensbekräftelse kanske? Vad jag förstått det som är det mest Tyska ev. Holländska och Franska man kan dra mest nytta av som Svensk Revisor?


Finns det någon fördel gentemot Big4 med att arbeta hos GT, BDO, SET? Lättare att bli delägare, syns man mer?


Har du upplevt någon jävssituation under dina år i branschen?



Om man bortser från allt utan antal medarbetare och kompetens inom byrån, föredrar du en stor arbetsplats(typ Big4) eller en mindre?

Vad är enligt din uppfattning goda extra meriter?
Relevant arbete, kåruppdrag osv. Finns det något annat, ideellt arbete, matlagning hahaha osv.
Särskilt om man tänker sig själv som individ, antar att en inbiten golfares intresse ger bättre sken än tv-spel?



Av intresseskäl eller då det var mer praktiskt då du var bunden till din utbildning?

Tack igen!

Ok Boze, då frågar vi här

Vad är din uppfattning om skatteverkets jakt på färska pwc-partners som fått köpa in sig för 10 kr per aktie? Tror du att pwc:s argumentation håller? Annars lär det väl bli rätt dyrt att nå målet att bli partner i framtiden för dig......

Tror inte det finns några avgörande skillnader i värderingen av master vs. magister. De flesta av mina kolleger har ju en magister då de jag "hänger" med gick ut skolan typ 2003-2008. De yngre förmågorna har jag faktiskt inte riktigt koll på vad gäller deras utbildning.


Ja det system som är vanligast nu är väl en master? Eller har jag förstått det fel?

Jag är inte så insatt i skillnaderna. Men av vad jag förstått är det master som gäller nu och ska man börja plugga nu så skulle jag nog säga att man ska satsa på det som "gäller".


Har varit uppe för diskussion tidigare. Precis som utlandsstudier, kårengagemang och annat så är det inget krav, men givetvis något som får dig att sticka ut från mängden. I praktiskt utövande på en Big4 så får du användning av engelska, men i regel inte så mycket annat. Är du dock riktigt duktig på ett tredje språk så öppnar det givetvis möjligheterna att du kan sitta i en global grupp och arbeta med någon stor kund med huvudkontor i ett land där det språket talas, och i förlängningen kan det också underlätta som argument för att komma iväg på utlandstjänstgöring. Så går du i de planerna, och dessutom är riktigt duktig på ett tredje språk, så fortsätt underhålla det.


Att du syns mer i den nationella organisationen tror jag inte, då alla dessa är stora nog för att det ändå ska krävas mycket att komma upp. Givetvis samma sak globalt, då alla dessa är globala. Generellt sett syns man dock mer på ett mindre kontor än på ett större - dock finns ju små kontor även inom Big4.

GT har bland Big4 haft ett rykte att det är mer delägar-tätt och enklare att bli delägare, men med lägre utdelning än hos Big4. BDO och Mazars (fd. SET) är säkerligen likartade på detta, men GT är de jag hört mest om i sådana sammanhang.


Ja, flera gånger. Det har då handlat om vänskapshot, dvs. att oberoendet hotats pga. att senior manager varit vän med CFO eller en kollega varit släkt med ägaren. Det har då gått att styra av enkelt innan revisionen påbörjats, genom att ändra i teamet. Sen har jag också varit med om att revisionsteamet utfört jäviga tjänster t.ex. upprättande av årsredovisning, i fall där det inte varit tillåtet. Sådana fall har hanterats på lite olika sätt.


Jag föredrar stor arbetsplats just eftersom jag personligen gillar att röra mig i en miljö med mycket folk och dessutom uppskattar att det finns en bred kompetens i byggnaden (t.ex. stora avdelningar med corporate, skatt, management consulting etc.).


Vad jag tror HR och partners uppskattar mest när de rekryterar, är relevant extraarbete på somrarna eller under studierna, utlandstjänstgöring samt extra språk. Relevanta kåruppdrag (t.ex. kassör) faller under relevant extraarbete, dvs. ungefär samma status som en ekonomitjänst.

Ideellt arbete och fritidsintressen kan såklart trigga ett intresse hos vissa partners men det är svårt att ge några generella riktlinjer, här handlar det nog mer om att det är en del av din personlighet och att det givetvis alltid underlättar om den klickar med de som ska anställa dig. Har du några intressen, så få med dem på ditt CV - vilka som är mer värda än andra låter jag dock vara osagt.

Sen är det alltid extremt meriterande om du kan trycka på att du har gått någon traineeutbildning hos en Big4, kan något ekonomisystem eller är duktig på Excel. Sådant är skitbra och det ger dig rejäla pluspoäng.


Att det blev ekonomspåret för min del var delvis av intresseskäl och delvis en slump. Att jag sedan inte gjorde omval och gick en annan väg berodde nog mest på att jag var helt OK intresserad av ekonomi (men ingen eldsjäl) samtidigt som det vore för jobbigt och svårt att ändra inriktning när man väl börjat plugga.

För de som inte är insatta, handlar det om att Pwc-delägarna köper sina aktier till en billig peng om 10 kr/st och därefter lyfter utdelning i storleksordningen 15 000 kr/st år efter år. Pwc har tydligen haft "värst" siffror de senaste åren men det är samma system inom övriga Big4. Skatteverket granskar nu eftersom någon förmånsbeskattning inte görs till följd av det låga priset - dvs. normalt sett skattas skillnaden mellan marknadsvärdet och köpeskillingen som inkomst av tjänst.

Argumenten från Pwc är väl främst:
- Privatekonomi ska inte vara avgörande för att bli partner
- Aktierna har inget marknadspris eftersom de enligt lag enbart kan ägas av verksamma inom byrån dvs. det finns inga andra köpare

Tankesättet är att man "lånar" aktierna under sin delägartid. När man slutar som delägare säljs aktierna tillbaks till samma värde som vid köpet, dvs. hos Pwc 10 kr/st. På så viss förändras inte aktiernas värde under tiden en partner "lånar" dem - delägarna tar ingen risk.

Ovan innebär alltså att delägarna slipper förmånsbeskattning när de köper aktier i byråerna billigt, och sedan får utdelning under ett antal år framåt. Utdelningen får de dessutom till 20 % beskattning i enlighet med 3:12-reglerna (som också varit föremål för granskning/debatt de senaste åren), men det är en annan diskussion.

Min gissning är att det här systemet inte kommer hålla för alltid. Skatteverket har börjat granska och medier har börjat skriva. Det ser inte snyggt ut. Givetvis borde revisionsbolagen inte ha gynnsammare system än vad andra företag har, ooch jag tycker inte riktigt Pwc:s argument ovan håller. Att privatekonomi inte ska vara avgörande för att få bli delägare låter ju ädelt, men det skulle inte på något vis sätta revisionsbyråerna i särställning gentemot andra bolag. Att aktierna inte har ett marknadspris må väl vara sant, men i så fall finns det andra metoder att fastställa deras "verkliga värde" vilket Skatteverket kan tillämpa vid förmånsbeskattning.

(Detta har kanske delvis tagits upp innan, men jag frågar igen).

Hur ser dina arbetstider ut? Hur mycket jobbar du som mest? Och minst? Vad snittar du per vecka tror du?

Var det skillnad hur mycket du jobbade som nyanställd jämfört med nu?

Hur mycket tjänar du idag (gärna inkl. övertidsersättning m.m.)? Hur mycket tjänar man när man kommer upp i de högre titlarna (partner, och nivån under etc. och då menar jag ej aktieutdelning inräknat)? Förekommer andra bonusar?

Har du någon gång funderat på att byta spår mot advisory/corporate finance? Är det en enkel övergång? Förekommer det att folk gör det?

Om man efter en tid som revisor skulle vilja börja jobba på investment bank, private equity firm t.ex., är det en möjlig övergång tror du? Skulle arbetsgivare (t.ex. Morgan Stanley, J.P. Morgan etc.) inom dessa branscher vara intresserad av en revisor från Big-4 med ett antal års erfarenhet?

Avslutningsvis har jag kanske en lite konstig fråga... Tycker du det är lika "okej" att göra karriär, tjäna mycket pengar inom revisionsbranschen som det är inom "vanliga" företag, investment-banking, management-konsultyrken etc.? Jag menar, revision känns mer styrt av lagar, man måste vara mer "good guy", en kontrollerande myndighet typ om du förstår vad jag menar.

Det har gått upp och ner under åren som gått. Jag har några år legat över 500 timmar övertid om året, men då ska det tilläggas att jag legat väldigt högt. Större delen av övertidstimmarna under de åren låg september-november, och januari-april. Tror inte det ger så mycket att ge något årssnitt eller ens snitt för en viss period över några månader, utan istället ser jag tillbaks på det så här:

Under de allra intensivaste månaderna under de år jag arbetade som mest övertid, var oftast runt 10 övertidstimmar per vecka normalt för mig. Ibland kunde det ligga runt 15 och i sällsynta fall uppemot 20 och till och med över. Men då var jag som sagt en som arbetade mer övertid än de allra flesta andra.

Under de mindre intensivare månaderna under samma år, låg jag på mellan 8 och 5 timmar övertid per vecka.

De senaste åren har jag lyckats gå ner i övertid till mer rimliga nivåer. Under högsäsongen ligger jag runt 10-15 timmar max, och under mindre intensiva perioder försöker jag ligga på 0 timmar. Med branschens perspektiv kan man se det som att jag gjort mina hundår - nu när jag kommit upp lite uppmuntras jag inte jobba övertid iom att min övertidsersättning är borta, och det är istället desto viktigare att jag håller hög kvalitet, är effektiv, delegerar uppgifter rätt och håller deadlines.


Jag ligger idag med 6,5 års erfarenhet på över 50 K i månaden, ej inräknat semesterersättning och ej inräknat bonus. Min övertidsersättning är bortförhandlat och då gjorde jag ett rejält hopp uppåt min fasta lön. Dock vill jag få sagt att jag tjänar mer än de flesta andra i branschen med samma relativt korta erfarenhet, av olika anledningar. De flesta managers på min nivå ligger nog 10-15 K lägre än mig fast lön men har sin övertidsersättning kvar, vilket gör att de kan ta ut 45 K i månaden i snitt utan problem. Ovanpå dessa siffror kommer bonus på 0.5-2.0 månadslöner om året, beroende på prestation. Jag har legat 1.0-2.0 de senaste åren. Extra bonus utöver det kan utgå t.ex. då prov klaras av eller uppdrag säljs in.

Tyvärr vet jag inte vad partners eller senior managers tjänar. Jag tror det kan variera en del åtminstone för senior managers men de är så jävla tysta om allt att jag tyvärr aldrig lyckats få någon pålitlig information om vilka nivåer som förekommer. Min gissning är dock att senior managers ligger på min nivå och kanske uppemåt 10-15 K uppåt, beroende på erfarenhet etc.


Jag har funderat många gånger på det men det har inte blivit av. Som det ser ut nu kommer det inte heller bli av. Det förekommer helt klart, men vissa advisory-inriktningar är ju bättre lämpade för revisorer än andra (t.ex. IT-revision eller "forensic").


Vet ej, men tror det inte. Jag tror tittar mer mot folk som varit i management consulting/advisory, private banking eller någon form av finansiell roll på försäkringsbolag eller dylikt. Jag tror det är större avstånd till just revisionsbranschen och har inte hört om någon alls som gått från revision till investment banking och dyl. Därmed dock inte sagt att det aldrig förekommit eller att det är omöjligt - allt går givetvis. Men jag råder dig ställa frågan till någon som har koll på just investment banking och liknande branscher.


Jag tolkar det som att du menar från ett etiskt perspektiv. Sverige är ju generellt ett land där det är lite fult att tjäna pengar, och är man då inom en "etiskt korrekt" bransch såsom stat och kommun, rättsväsende, facklig verksamhet, politik och dylikt så blir det genast ännu fulare. Jag antar att revisionsbranschen också kan räknas dit, eftersom, precis som du skriver, den till stor del är en bransch som är tänkt att serva "det allmäna". Samtidigt är detta ett väldigt svenskt perspektiv, och i väldigt många andra länder är det snarare tvärtom - arbetar du för de fundament som bidrar till att "övervaka" att allt går rätt till, så är det snarare något som skall premieras. Revisorer utanför Sverige tjänar bra mycket mer än i Sverige och jag tror inte det är något som anses märkligt på något vis.

I Sverige kan jag dock tänka mig att folk ser snett på det, och även inom branschen finns en viss försiktighet så till vida att väldigt få i de övre delarna av karriärstegen utmärker sig på något vis. Det hör nog både ihop med den generella svenska avundsjukan och "fulheten", och med det faktum att det är tänkt att vara en "etisk" bransch. Hur nu det blev oetiskt att tjäna pengar, men så är det ju här.

Personligen har jag inga som helst problem med det. Jag tycker inte det är oetiskt att tjäna pengar. Jag tycker revisionsbranschen som helhet tillför värde till det finansiella Sverige och jag tycker personligen att jag tillför värde på mitt dagliga arbete. Vår lönesättning fungerar ganska bra ur ett "marknadsperspektiv", enligt min mening - vi har högt inflöde med folk, de vi har anställda har inga problem att lämna och hitta något annat om de inte gillar löneläget, och det finns möjlighet för i princip alla att göra lönekarriär. Detta borgar för en marknadsmässig lönesättning. Byråerna tjänar dessutom bra med pengar, och då är det enligt min mening rätt att de anställda ges möjlighet till bra löner sett över några års tid. Tjänsterna i sig är därtill utsatta för hög konkurrens, så med marknadens logik skulle byråernas vinster pressas om de var för höga och därmed också löneläget på byråerna.

Det enda jag har lite problem med i detta sammanhang, är de tendenser till "kreativ beskattning" som förekommer på delägarnas utdelningar. Men det har ju ganska lite med lönerna att göra - även om det skulle kunna pressa lönerna något på lite längre sikt om utdelningarna skulle beskattas hårdare, så tror jag inte det skulle påverka särskilt mycket och det skulle dessutom ta tid att sänka det generella löneläget i branschen. Däremot skulle det nog dra med sig dämpad anställningstakt och högre krav på effektivitet.

Hej

Jag har nu börjat på Big 4 inom revision och var på mitt allra första kundbesök idag.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, för jag kan INGENTING när det kommer till debet och kredit, förstår inte heller samband mellan BR och RR, etc, ja listan kan göras lång på saker jag inte kan. Jag känner mig som att jag har IQ 20 när någon förklarar för mig att ett konto inte har tömts pga det och det och därför ser ut som det gör, men jag bara sitter och ler och förstår inte vad de menar. Jag är smart när det kommer till matte och har gjort IQ tester där jag får högt resultat jmf med medelsvensken men ändå har jag så svårt att fatta bokföring!

Just nu känns det mörkt, är det här verkligen vad jag vill?
Kände du också så här när du började? Kommer det verkligen bli bättre?

det blir bättre men hur fan kom du på att du ville jobba med revision om du inte ens förstår logiken i redovisningen?

Jag kände exakt likadant som dig när jag började. Och glöm nu inte att detta är en helt anonym tråd, jag har ingen anledning att prata floskler - tanken med denna tråden är att jag ska kunna svara ärligt och villkorslöst på frågor. Och jag lovar utan en sekunds eftertanke att jag delade det du känner nu under ca det första halvåret.

Jag skulle vilja säga att 90 % av de som börjar inte förstår det praktiska arbetet kring grundläggande bokföring (debet/kredit), samband mellan resultat- och balansräkning, revisionsprocedurer, facktermer, momsdeklarationer, olika typer av personalskatter etc. - ja sådant som egentligen är ganska enkelt, men som är helt omöjligt att förstå på några timmar, dagar eller veckor om man inte har någon erfarenhet av det och inte börjar träna på det. Det du saknar är praktisk erfarenhet av detta. Och det gör runt 90 %, resterande 10 % är sådana som arbetat aktivt med liknande arbetsuppgifter under studietiden. Dessa siffror har därtill inget att göra med det faktum att ca 10 % är kvar efter 10 år, utan oftast är det inte samma personer - det finns i princip inget samband alls. Kort sagt, de allra flesta känner sig helt vilsna den första tiden och trots det har vi något år senare en uppsättning bra seniora revisorsassitenter kvar, och 3-5 år senare en uppsättning bra auktoriserade revisorer. Det du kan eller inte kan det första halvåret är inte på något vis avgörande för detta.

Det jag säger ovan kan vilken revisor på vilken Big4 som helst i hela Sverige skriva under på. Så här ser det ut i verkligheten och det är ingen som väntar sig något annat av en nyanställd. För den nyanställde kan det dock te sig väldigt frustretande. För det första har många nyexade väldigt höga förväntningar på vad den nya rollen ska innebära, och många överskattar flera parametrar inklusive sin egna förmåga. Därtill har man pluggat flera år och vill kunna prestera, eller åtminstone förstå. Slutligen, kan det inte allt för sällan vara så att stressade kolleger (i synnerhet de yngre) reagerar på sätt som bara förvärrar situationen för den förvirrade nyanställde. Lägg inte någon vikt vid något av dessa saker, det går över. Och de kolleger som gör situationen värre för dig, gör det enbart för att de själva inte är tillräckligt erfarna att hantera en situation med en blank nyanställd - de är ofta lika gröna på det som du är i din roll. Och ibland har de inte efter flera års erfarenhet fortfarande inte lärt sig hur nyanställda ska hanteras - men det är inte ditt problem.

Det du går igenom nu är utan tvekan tufft. Men du har varit på ETT kundmöte, så ge inte upp än. Gå på 99 till och jag lovar dig att du inte kommer känna likadant som du gör nu. Du kanske fortfarande känner dig lost, men även då kommer det vara naturligt - men oavsett om det blir så, så har du gett det ett försök och du kommer inte känna dig på långa vägar lika lost som du gör nu. Fördelen med att vara revisorsassistent, även om det som sagt är mycket frustration och jävliga arbetsuppgifter den första tiden, är att du har en oerhört brant inlärningskurva åtminstone det första året.

Känslan av att det här inte är din grej kan gå över om ett halvår eller ett år, eller så stannar den kvar. Oavsett vilket så tror jag du vill ge det mer tid än så här, för att verkligen ta reda på hur det är. De flesta har ett humm om det efter ett halvår eller ett år, även om jag personligen tycker man ska ge yrket runt 2 år för att överhuvudtaget få koll på vad det handlar om i praktiken. Innan dess är man mitt inne i en dimma, som tar ett tag att ta sig ur. Just nu har du precis tagit ett steg in i den dimman, ett första av flera tusen.

Mitt råd är att försöka bita igen och kämpa på, oavsett hur det känns. Du är ung och kan styra om din karriärbana flera gånger till, om du skulle vilja. Om du gör det kommer det kännas betydligt bättre om du stannade ett tag och gav det en chans, än om du gav upp direkt. Försök också överkomma den "okunskap" du upplever genom att ställa enormt mycket fråga. Något klyschigt kanske men "inga frågor är för dumma", jag lovar dig att du kan fråga om precis vad som helst det första året. Det är nu du har en chans att göra det, så passa på. Efter ett år kommer du förväntas kunna det mest grundläggande, men där du befinner dig nu förutsätter alla att du är helt blank (även om du säkert har en viss stolthet med dig efter alla år med plugg, som gör att du tror att alla förväntar sig lika mycket av dig som du själv gör). Så fråga på och försök förstå vad det är du gör - och varför. Frågan "VARFÖR gör jag detta?" kan du aldrig ställa dig själv eller någon av dina kolleger för många gånger.

Lycka till och återkom gärna i tråden den närmsta tiden eller efter ett halvår när du helt plötsligt känner att du börjar förstå det som du just nu inte förstår alls!