Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Vad menas med den effektiva kärnladdningen? Jag har försökt söka på google men förstår fortfarande inte. Det står också att den effektiva kärnladdningen påverkar hur stark en metallbindning är, är detta sant eller har jag tolkat det fel?

Den effektiva kärnladdningen är den kärnladdningen som en elektron upplever. Om du tänker dig en kärna med låt säga, 50 protoner utan elektroner. Om du då sätter en elektron i närheten av den så kommer den uppleva en attraktion som motsvaras av 50 plusladdningar. När du efterhand fyller på atomens orbitaler och när den börjar bli någorlunda full, låt säga att den har 40 elektroner. När du då skickar in en ny elektron så kommer det mellan den och kärnan redan finnas ett par elektroner. Dessa kommer då att repellera elektronen bort från kärnan. Det är summan av attraktionen till kärnan och repelleringen av de andra elektronerna som då är den effektiva kärnladdningen.

Siffrorna är uppenbarligen godtyckliga, men principen! Hoppas det hjälper lite

Hur många bindningar kan uppstå inom en/flera molekyl/er?

Om vi tar vatten som exempel.

Jonbindning passar in, eftersom det blir ju joner inom molekylen..
Kovalent bindning delar på elektroner om jag fattat det rätt, men det gör väl nästan alla molekyler?
Vätebindning, eftersom kravet är att väte binds till N, O eller F.
Dipol-dipolbindning pga elektronnegativitetsskillnaden.

Sen får man väl även till jon-dipolbindning vid havsvatten?

Det finns inga jon-bindningar i vattenmolekylen. Det finns väte-bindningar som ger upphov till en stark dipol. Jon-bindningar uppstår främst mellan alkalimetaller och halogener, där skillnaden i elektronnegativitet är tillräckligt stor.

I en jonbindning, drar ena atomen till sig en eller flera elektroner och atomerna (jonerna) dras ihop av de elektrostatiska krafterna som uppstår (+ och -). Detta är inte en kovalent bindning.

Det finns joner i havsvatten, ja. Jonerna har starkare laddning än vattnets dipol, därför kommer jonerna att omges av vattenmolekylerna och på sätt bli lösta. Det är även jonerna som gör att vatten leder ström.

Hej!
Jag håller på med ett project om olja som bränsle och jag undrar om några bra länkar, både svenska och engelska fungerar bra.

Jag ska involvera kemi, fysik, svenska, engelska och samhällsperspektiv i projectet.

Det ska ungefärligt handla om förbränningen, framställningen, hur energiomvandlingen fungerar, vilka som framställer och konsumerar.

Tack på förhand!

http://lmgtfy.com/?q=utvinning+och+raffinering+av+r%C3%A5olja

Tack för svar, så kärnladdningen är hur mycket en elektron attraheras eller repelleras till kärnan i atomen? Kan man säga att kärnladdningen skapar de olika skalen och orbitalerna i en atom eller jon?

Läste i en kemibok där det pratas om riktade bindningar, vad menas med detta?

Hej jag ska beräkna aktiveringsenergin och har denna data:

T (K) | t (s)
306,45 | 1192
314,95 | 460
322,95 | 134
330,95 | 45
338,15 | 43

Jag vill sätta in den i Ea = -R * k.

Mitt problem är att jag inte vet vad för värden jag ska ha på x och y axlarna för att beräkna k. Den data som jag rabblar upp är den som ska in såklart men jag fattar inte i vilken "form" den ska in...

Har du skrivit tabellen rätt? Alltså den visar bara hur temperaturen förändras efter tiden, det ger ju ingenting.

Med den kan jag väl göra ett diagram och ta fram k-värdet? Eller hur ska man ta sig fram då? Det där är alla information jag fått.

Precis, alltså den totala summan av attraktionen och repelleringen.

O nej, kärnladdningen påverkar inte(såvitt jag vet!) inte formen på orbitalern. Dock så påverkar kärnladdningen hur utbredd den är, så en stor kärnladdning får alltså orbitalen att kontrahera sig. Det den effektiva kärnladdningen påverkar är jonisationsenergin, och då såklart vilken energi en viss orbital har.

Riktade bindningar är precis som det låter. Ta vanligt salt som exempel, jonerna ligger väldigt ordnat där, som små packade kuber. Du kommer om du tar en godtycklig klorjon alltid att hitta en natriumjon vid en viss position relativt den. Detta beror på att det bindande elektronparet alltid är riktat på ett visst sätt. Om du däremot tar en metall så är det som binder ihop dem en massa elektroner som mer eller mindre kan röra sig fritt inom metallen. Det kan på ett ungefär ses som en stor bindning som håller ihop atomen, så om du tar två godtyckliga atomer i metallen så kan du inte garantera att deras grannatomer ligger i samma position för de båda atomerna, bindningarna är alltså inte riktade!