Stora Skol & Kunskapstråden - för de lata

Det underlättar verkligen om du skriver ned dina observationer från experimentet.

EDIT: jag har ju en idé om vad som skett, men vet inte till 100 % utifrån det du skrivit.

Vad fan är Estlands befolkningsproblematik?

I all statistik är den väldigt neutrala känner jag. Hämtat sig bra från sovjet m.m..

Du kommer att driva reaktionen mot att det bildas natriumkarbonat enligt teorin för jämviktsreaktion. I grund och botten samma reaktion, det beror lite på vad man har i kemiskåpet innan man gör labben för eleverna. Du hittar en del här på länken:
http://school.chem.umu.se/Experiment/108
Anledningen till att du gör lösningen basisk är för att du då driver reaktionen i princip fullständigt mot bildandet av natruimkarbonat, dvs ingen brustablett längre.

Alla produkter öht som frågan är ställd, all materia i sådant man köper är ju i någon form av molekyler dvs har kemiska bindningar.

Är läraren ute efter förändringar i kemisk bindning, vilket vi kan anta, så ska du inrikta dig på de produkter som genomgår kemiska reaktioner när de används. Enklast är väl att beskriva tändstickor eller tomtebloss, kanske ett stearinljus. Lite mer komplicerat och djupare är ju att beskriva mat eller godis.

Vilket blir ph för 0,050 Mol/dm3 av NH4Cl?

(NH4+) <-> (NH3) + (H+)

Ka = [H+][NH3]/[NH4+]

Slå upp Ka värdet (5,7*10^-10)

5,7*10^-10 = ((x^2)/(0,05-x))

Lös ut X, då får du reda på koncentrationen H+ joner

Sedan:

pH = -log(H+)

Done!

YO!

Har stött på problem med följande frågor:

"ange elektronövergångarna vid följande reaktioner:

a) 2Li + Cl2 --> 2Li+ Cl-

b) 3Mg + N2 --> (Mg2+)3 (N3-)2

c) 2Al (s) + 3Cu2+ (aq) --> 2Al3+ (aq) + 3Cu (s)"

Det 1:a som poppar upp är att vi ska balansera mellan övergångarna. det blir dock fel när jag tänker så. Det är jag med på är att vi i ex. första uppgiften kan att kloriden har blivit reducerad och att litiumet blivit oxiderat då oxidationstalet ökat. DET är jag med på. Efter det får jag en blackout då de säger i boken att "2e- från 2Li till Cl2". Okey, så de menar att 2 elektroner från litiumet går över till kloret, då det oxideras - makes sense.

Hur tänker de på ex. på uppgift c) ?
i boken säger de "6e- från 3Mg till N2" - hur? varför just 6elektroner?

Jag tror mitt största hinder här är att tänka i rätt "siffror" så att säga - att kunna balansera. Uppskattar STORT om någon kunde förklara väldigt grundläggande hur man ska tänka på liknande uppgifter!

Tack på förhand!

Hur bör en laborationsrapport se ut, länkar? tips? eller någon mall? skulle vara väldigt tacksam

Så gott som alla rapporter utgår från IMRAD-mallen. http://en.wikipedia.org/wiki/IMRAD

Självklart beror det även på vilken nivå du ligger på. Ett bra tips är att försöka undvika att använda sig av jag och vi i rapporten eftersom det lätt blir rörigt och fult.

tackar

Du utgår från oktettregeln. D.v.s. att atomer eftersträvar att uppnå ett ädelgasskal (8 valenselektroner).

Ta en titt på atomgrupperna i det periodiska systemet. Grupp 1 har en valenselektron (och vill avge en valenselektron), grupp 2 har två valenselektroner (och vill avge två valenselektroner) sedan kommer grupp 13 som har tre valenselektroner (och vill avge tre elektroner).

Grupp 14 består av kol och metaller samt halvmetaller, här finns det fortfarande en viss tendens att avge valenselektroner hos metallerna, framförallt till väldigt oxiderande ämnen (t.ex. syre, klor och fluor).

Generellt gäller att ickemetallerna från grupp 15 t.o.m. grupp 17 vill uppta valenselektroner från atomer i grupp 1, 2 och 13.

a) 2Li + Cl2 --> 2Li+ 2Cl-

Lithium (Li) tillhör grupp 1 och vill avge en valenselektron, klor (Cl) tillhör grupp 17 och vill uppta en valenselektron. Därför sker en elektronövergång av en valenselektron från Li till Cl. Denna elektronövergång resulterar i en kemisk förening, mer exakt två stycken LiCl joner.

b) 3Mg + N2 --> (Mg2+)3 + (N3-)2

Magnesium (Mg) tillhör grupp 2 och vill avge två valenselektroner, kväve (N) tillhör grupp 15 och vill uppta tre valenselektroner. För att laddningarna på båda sidor ska gå jämnt ut måste det därför finnas tre magnesiumatomer (3*2 elektroner = 6 elektroner) per två kväveatomer (2*3 elektroner = 6 elektroner). Även den här reaktionen resulterar i en kemisk förening, mer exakt en Mg_3N_2 jon.

c) 2Al (s) + 3Cu2+ (aq) --> 2Al3+ (aq) + 3Cu (s)

Här har du ett fall av redoxreaktion mellan två metaller. Du kan utgå från den elektrokemiska spänningsserien. Den metall som står till vänster (relativt sett) i spänningsserien, avger elektroner till den metall som står till höger (relativt sett) i spänningsserien. I det här fallet står koppar (Cu) till höger om aluminium (Al) och Al till vänster om Cu. Så koppar kommer att oxidera aluminium, som reducerar koppar.

När du balanserar räknar du med antalet elektroner d.v.s. oxidationstalet. Aluminium vill t.ex. avge tre stycken elektroner och koppar två (om du tar en titt på elektronkonfigurationen har koppar dock bara en valenselektron så det är en klurig metall). Du måste alltså känna till en del om olika ämnen när du balanserar en formel. Om du inte vet vad produkterna är d.v.s.

En aluminiumatom har alltså tre valenselektroner som den vill avge. Om den ska avge dessa elektroner till en kopparjon med +2 i laddning så märker du att det skulle krävas att en aluminiumatom avger bara två valenselektroner till kopparjonen för att kopparjonen ska bli en kopparatom, d.v.s. Cu.

En elektron från aluminium blir alltså över, om du lägger till en kopparatom, märker du dock att denna kopparatom bara delvis reduceras från +2 --> +1. Så en aluminiumatom räcker alltså inte för att reducera två kopparjoner, du behöver en till aluminiumatom, då märker du att två stycken elektroner blir över, så du får lägga till en till kopparjon för att ingen elektron ska bli över.

Om vi då räknar med OT börjar du med reaktanterna och produkterna, om de är kända.

Al + Cu^(2+) --> Al^(3+) + Cu

Sedan räknar du förändringen i oxidationstal, som är tydligt här eftersom laddningen är utskriven. Du tar bara Oxidationstalet (i det här fallet laddningen) hos produkterna minus oxidationstalet hos reaktanterna

Δ(Al) = 3 - 0 = 3
Δ(Cu) = 0 - 2 = -2

Räkna nu med laddningen "U". Aluminiums laddning i högerled ska vara lika stor som koppars laddning i vänsterled. Man kan kanske skriva så här:

U(Al) = U(Cu)

3Al = 2Cu

Du ser nu att det måste finnas tre stycken kopparatomer för att laddningen ska vara lika stor som aluminiums och att det måste finnas två stycken aluminiumatomer av samma anledning. Alltså:

2Al + 3Cu^(2+) --> 2Al^(3+) + 3Cu

Inlägget blev kanske rörigt, om du behöver något förtydligande är det bara att slänga iväg ett pm eller fråga igen i tråden.

Om 1 kubik centimeter väger 20gr hur mycket väger då 4 kubik millimeter?
Är svaret 8 gr och hur räknar man lol?

eh.. felpost