Leva en evighet eller dö nu?

Ja, det tål ändå att tänkas på.
Tänk att se alla sina barndomsvänner och familj dö ut allt eftersom

Men väljer nog ändå att leva i evighet.

Om min vardag såg ut som den gjorde nu för evigt så skulle jag tackat ja istället för att dö. Jag har ju massor med tv-spel som måste klaras av, massor med böcker att läsa, filmer att se osv. Man skulle kunna lära sig precis allting inom den genren man tycker om inom vilket område som helst. När man tröttnar på det så lär man sig någonting annat.

Jag slår vad om att det finns en evighetshistoria bakom minsta lilla obetydliga gruskorn ute på gatan som man skulle kunna lära sig om.

Om man hade kunnat färdas fritt i universum och besökt vad man ville, när man ville, så skulle jag nog valt att leva för evigt. Och sen när jag visste precis allting om allt och ledsnat på det så skulle jag nog vilja dö. Eller trycka på en "börja-om-alltsammans-knapp" som möjliggör att allting börjar om från ruta ett.

Det finns såååå många faktorer som saknas för att göra en ordentlig bedömning om det här.. Kommer universum att dras ihop till slut och resultera i en ny big bang, eller kommer universum aldrig sluta expandera? Kommer man förbli fysiskt och psykiskt frisk under denna evighet trots vistelser i omgivningar omöjliga (i vanliga fall) att leva i, t.ex. rymden.
Folk som säger "åh vad jobbigt att se nära och kära dö bort ", tro mig, efter ett par miljarder år i rymdens tomhet så ser man nog på sådan stimulans som någonting gudomligt fantastiskt.

Med den kunskap vi har idag skulle jag inte tveka om att välja döden, det är inte värt risken att möjligtvis behöva leva ett par miljarder miljarder år i rymdens tomhet, t.ex.
Men.. Att uppleva evigheten genom en människas sinnen fast utan det mänskliga intellektet med dess tid och allt annat vi intellektuellt skapar från våra sinnesupplevelser, det vore en annan femma det.

Vad otur man skulle ha om man ramlar ned i ett hål där ingen kommer hitta dig, eller blir fängslad i tusentals år

Jag skulle välja att dö nu, skulle definitivt inte vilja leva förevigt.

Lång tid skulle alla vilja leva. Men när vi pratar en miljon år, en miljard år, osv.

När vi är uppe i en google i kvadrat biljarder år. Och samtidigt vet att vi har inte gjort så mycket som en sekund på den oändliga tidsaxeln. Inte en mikrosekund närmare ett slut. Det enda som återstår är att göra det tiotusen gånger igen, och igen, och igen.

När denna tanke slår en, efter att man gjort sitt slutgiltiga val. Då lär paniken komma krypande...

exakt, tack för att någon förstår

Tackar.

Egentligen är all tid, oavsett längd, i viss mån uthärdlig. Efterssom det finns en början, ett nu och ett slut. Men det är själva tanken på att man efter tusen biljarder år inte har avverkat någonting alls.... huh....

Men om ett slut på tiden inte skulle existera så skulle tiden inte har någon betydelse. Och om tiden inte har någon betydelse så skulle det inte spela någon roll hur länge vi levde. Men eftersom i våra ögon har tid en väldigt stor betydelse så kan denna tanke bli lite svår.

Jo, framåt i tiden går evigheten att definiera som en oändlig tidslinje. Exempelvis med en cirkel. Det är däremot evigheten som begrepp som inte kan innefatta ett nu och ett då. Efterssom något då måste funnits innan den ursprungliga startpunkten.

Jo du har rätt, rent logiskt så skulle vi förstå att det existerade en evighet. Men den skulle inte ha någon betydelse för oss. Något som existerar för alltid måste vara noll? Vi kan ju inte utgå ifrån något annat än att något som alltid existerar är just hur vi definierar 'ingenting' . Eller låter det bara flummigt?

Utan minsta tvekan hade min hjärnsubstans få glida ner för väggen as we speak. Fy helvete för att leva i all evighet. Och majoriteten hittills har valt det. Har ni verkligen tänkt igenom vad det innebär?

Bara livets alla knall och fall är tillräckligt motiverande att börja virka snaran. Att sen uthärda evighetens ensamhet när alla runt omkring en är borta, usch. Men ja som någon tidigare sa, finns ju många böcker man inte har läst. Vad man nu ska med den kunskapen till.