Vad är ateism? [Sammanfogad tråd /Mod]

Kom igen nu! Ett 30-tal trams/OT inlägg raderade och då känner jag att jag endast skrapat på ytan. Sluta chatta om vem som är mest korkad och lägg istället fram argument som har med ämnet att göra.
/Mod

Det handlar inte om att tro att det inte finns en gudom utan snarare att man saknar tro på en sådan. En icke-tro alltså och därför inte en tro.

Nej, ateism är avsaknad av tro.

Saxat från wikipedia:

"Ateism innebär avsaknad av eller avståndstagande från tro på någon gud, gudar och högre makter."

http://sv.wikipedia.org/wiki/Ateism

Javisst, tro handlar om någon som kan bilda sig en uppfattning, men det är ju ateism som vi pratar om eller hur?

Det är flera här som har sagt att ateism inte handlar om tro, dom har sagt att ateism handlar om "utan gudstro". Detta innebär enligt TS att även spädbarn är ateister, håller du med om att TS menar att spädbarn är ateister? Då borde resten vara självklart enligt mig. Jag ska citera TS om spädbarn igen om någon missat detta:

[quote=VelvetRed|46467756] Så klart finns det väl ateister som funderat på guds roll i existensen och förkastar, däremot är ateism att via spontan sensitivitet med omedelbarhetens icke-fenomen snabbt förstå att det krävs en tvåvägskommunikation för att ateist ska ha någonting att gå på, talar för mig själv nu... och inte andra ateister, dvs jag saknar gudstron, jag tror inte att jag inte tror på gud, viss skillnad.. eftersom jag behöver som sagt något på andra sidan att bekräfta den tron jag ännu inte har...


Ingen som svarar när jag ropar hallå, inga hallucinationer, ingen som viskar i min skalle.. allt jag gör har jag behövt åstadkomma för egen maskin och ju svårare destom stummare på andra sidan, där en gud.. skulle ha bistått omgående.

Med andra ord : jag litar på mina sinnen och är också nöjd med det : min grundtrygghet lämnar inte, ännu så länge.. varken längtan el, saknad av något jag inte fått bevisat, inte finns ens för dem som får glansiga ögon av att stå och sjunga helleluja, då jag råkar veta att de vet ännu mindre än t.o.m jag som inte ens tror på gud.


Så jag har fått mitt bekräftat flera varv i samtliga kontexter - jag tror mer på ärlighet och hederlig framställning av existensen, behöver inte låtsas då jag vt min plats ändå.


Så det krävs lite grundtrygghet, att uppleva saker mer till fullo... för att få denna fulländade känslan för att det redan är rätt, för mig är "gud" ett krusidull och trotslek utan des like, enbart garnering som bottnar i existentiell rädsla. Jag är inte rädd för rymden, det är mäktigt och mitt hem. Inte menat att jag ska örla runt och söka, jag är ju redan här och tagit plats.

Det är för mig ett grund-ansvar, att inte skylla irån sig på något annat fenomen.. därför. Och därför känner jag så ofta skenheligheten ocharmigt tränga igenom när någon försöker dra ner en i den andres lite unkna osäkerhet - när det är så uppenbart, att man är här, i sin tillfälliga bostad ett tag, i denna avkrok. Spännande.


Jag är osäker på vad som förstås händer när man dragit sista sucken, det erkänner jag.. men kom inte med unkna koncept, då värjer jag mig, pappa gud duger inte för mig, då jag ju som sagt, ser hur skämmigt man missbrukar den felaktiga gudsvärldsbildens tillämpningsområden.. så nej tack.










Skulle du isf kunna ta hänsyn och uppbringa respekt tså till vida att fråga om någon bett om att behöva leta efter gud då?

Man frågar först, man begär inte att t.ex jag ska trolla med knäna pch plocka ner månen, du kan förresten inte veta om det inte är jag som är gud..


Svara mig på detta : hur kan du veta, du kan helt enkelt inte förneka att jag är gud, då gud är allsmäktig och tar egna vägar, ERGO : du är beredd att nobba gud mitt framför din näsa, genom att enbart säga "nej, du är iaf inte gud" .

Min väg är ju outgrundlig för att jag prövar dig, du vill åberopa logik i granskning av mitt resonemang, men jag skiftar och ger dig sanningen : kan du verkligen påstå att jag inte är gud, vad har du isf för färdig föreställning om vad gud inte kan.. som gud kan jag pröva dig och pröva din tilltro till mig. Få reda på om du är sann el. falsk.. få svar ganska omgående - särskilt när du värjer dig inför att jag faktiskt sitter i guds knä och är Maria Jesus moder i egen person. Säge mot det om du kan : men läs på om reinkarnation! Finns mycket skrivet om det.



Och fundera på om inte din granne är Jesus.. reinkarnerad återuppstådd... vad vet du - just ingenting, för som du säger, man kan inte veta så tills dess är det nog bäst att du börjar förstå guds natur lite mer konsekvent...

Du tror (till så gott som 100%) att jag inte är gud, att jag inte ens är Jesus och inte Maria även om jag skulle betyga att jag ÄR Moder Maria.. därmed är faktiskt inte du heller gudstroende och är du bibliskt troende, så har du förverkat det genom att bevisa dig inte tro på mig som Maria, här i kött och blod, besvarande din synpunkt på deo och varur jag direktemmanerar genom att ge dig den dyrbara gåvan i att berätta om att jag är Jesu moder

. Hur man flyger genom tid o rum, ochgränslöst kommer till undsättning, som jag mot dig här, jag befarar att du går i omedelbar förnekelse : som ateister gör. Du är en ateist, som alla är.





Darwin var ju själv en observerande apa och glöm inte Freud för allt i världen!

Min rent personliga uppfattning även om jag med gott samvete kan säga att detta ämne inte berör mig speciellt mycket och inte heller känns viktigt för min katolska tro, därför rör det mig inte om jag har rätt eller fel när jag säger:

Ism indikerar endera en trosuppfattning eller en princip, teism kräver ett fungerande sinne så man kan bilda sig en uppfattning.

Ateism är både en trosuppfattning och en princip, ateisten tror inte att det finns någon gud, detta är naturligtvis inte bevisat i varken positiv eller negativ inriktning, därför rör det sig om en tro.

Den som inte kan bilda sig en uppfattning skulle då vara ateist av princip, eftersom denna inte känner till någon av dessa ismer.

Tilläggas bör att alla då föds till ateister av princip för att senare välja spår och bli endera ateister eller teister av tro.

Ateisten säger sig inte tro på någon Gud, det är inget som man skall behöva föra i bevis efter som det inte är ett påstående utan enbart ett konstaterande -"jag tror inte på någon Gud".
"Jag tror inte att Gud existerar" är ett påstående, ser du skillnaden? För i så fall skulle ju du som katolik med samma resonemang och logik vara en amuslim, eller hur?

Det är fullt möjligt att inte tro på någon Gud men inte helt utesluta möjligheten att en Gud skulle kunna existera, därav klassar sig många som agnostiska ateister, begriper inte att det kan orsaka så mycket förvirring.

Exakt, man blir ateist eller teist först efter man kommit i kontakt med religion. Så om man nu nödvändigtvis skall klistra etiketter på nyfödda så tycker jag att ignostiker passar bättre.

Nej!

Du har rätt i att -ism kan indikera en trosuppfattning men det är mer komplicerat än så. Ism
indikerar en distinkt doktrin, teori, system eller metod. Men a:et i ateism indikerar en motsägelsefull hållning, alltså anti-tro i det här fallet. Hur kan en anti-tro vara en tro?

Då håller du helt enkelt inte med TS:

Nej det gör jag inte.