Vaxade skrev i evolutionen?

Förr 200,000 år sedan ända fram till modern tid när människan inte förstod vad cancer är för något, och med tanke på den extrema UV-strålningen i ekvatoriska regioner, var det lättare att få hudcancer. Dessutom skaffade folk i regel inte barn när de precis blivit könsmogna.

Det jag menade är att det tar lång tid för hudcancer att hindra en från att reproducera. Det är ytterst ovanligt att man utvecklar hudcancer i en ung ålder, det betyder att människorna som levde i solrika områden skulle få barn och sedan dö av cancer om de inte hade dött redan innan. Detta skulle alltså inte påverka generna. Att folsyra förstörs av UV-strålning är fakta och att folsyra är extremt viktigt för mänsklig reproduktion är också fakta. Hudfärg är en balans mellan att ha tillräckligt med folsyra och att ha tillräckligt med D-vitamin.
Det spelar ingen roll om man inte visste vad cancer vad för något, hudcancer slår ändå till för sent för att påverka evolutionen.

Grejen är att ljus hudfärg (SLC24A5) har utvecklats på senare tid, det är en relativt ny genmutation, och ljus hudfärg har utvecklats i två omgångar (konvergent evolution) bland kaukasoider och mongoloider.

Genetic Evidence for the Convergent Evolution of Light Skin in Europeans and East Asians: http://mbe.oxfordjournals.org/content/24/3/710.full

Du får ta och korrelera folsyra med SLC24A5. Före det hade människan mörk hudfärg då våra förfäder levde i tropiska regioner, vilket var ett bra försvar mot både hudcancer och bevaring av folsyra.

Jag måste säga att jag förstår inte riktigt var du vill komma. Jag ifrågasätter inte på något sätt utvecklingen av ljus hudfärg. Sambandet mellan folsyra och ljus hudfärg är ju att när UV-strålningen går ner så behövs inte lika mycket melanin för att skydda folsyran från UV-strålningen. Därav är det inte en stor nackdel om man minskar mängden melanin och på så sätt kan producera mer D-vitamin. Som sagt är det alltså frågan om ett samband mellan mängden folsyra och mängden D-vitamin. Det gäller att ha tillräckligt med melanin för att skydda folsyran från UV-strålning men samtidigt kunna producera tillräckligt med D-vitamin för att inte få bristsjukdomar.

Alltså. Jag förstår hur du tänker men det fungerar nog inte så i praktiken. Saker vi förändrar på vår kropp under vår livstid förs inte över till barnen. Om t.ex. två sumobrottare/jättemuskulösa/solbrända personer får barn tillsammans kommer ju inte barnet vara det.

Så grejer man förändrar ytligt förs inte över i ens gener/DNA.

Det som krävs för att någon slags evolution skall ske är mutationer. Om några personer föds helt utan hår och anlag till hår, kommer deras barn med rätt stor/all säkerhet också vara hårlös.

Jag visste att det var något ämne som bröts ned men orkade helt enkelt inte bry mig om att kolla upp detta grundligt då det kändes som att det var utan för TS nivå. Angående hudcancer så kan malignt melanom drabba människor i alla åldrar, även om det som så många andra cancertyper blir vanligare med åldern. Det finns gott om människor som dör av malignt melanom innan deras fruktbara tid är över även i vårat upplysta samhälle.

Om dagens trend med rakat i skrev på män o kvinnor och lite brösthår på män skulle fortsätta i sisådär 10 generationer, skulle den tidens människor nog kunna vara något mindre behårade. (En sån som mig med mycke brösthår skulle då inte ha en chans) Rakningsargumentet mot detta tycker jag inte är giltigt eftersom: Om det anses atraktivt med lite hår anses det väl också attraktivt med lite stubb, dvs att de som har ett mindre beväxt (stubb)område och/eller långsammare hårväxt anses attraktivare och därmed selekteras.

Den viktigaste frågan härvidlag är väl om trenden kommer hålla i sig och isåfall hur länge.

Vad gäller människoapans hårlöshet har det framlagts teorier om att det skulle gynnat vår uthållighet eftersom hårlös helkropps-svettning/avdunstning ger bättre värmeavledningsförmåga än hårbeklädd kropp. Vår tvåbenthet anses ju ha selekterats fram för uthållighet (man springer långsammare än 4-beningar men kan springa längre).

Trådstarten verkar utgå från att evolution sker efter Lamarckska principer, dvs att förvärvade egenskaper nedärvs. Det gör de ytterligt sällan, och absolut inte till följd av rakning.

Om vi - vilket i sig är riskfyllt - antar att det finns ett sexuellt selektivt mervärde i att ha lite hår, skulle ett rakat mode snarast innebära mindre selektion mot hårighet, efterssom det inte skulle synas någon skillnad på håriga och mindre håriga individer efter rakning.

Även ett resonemang baserat på Lamarck - eller epigenetik - blir därtill problematiskt med tanke på att arvsmassan svårligen kan avgöra om den ivriga rakningen betyder att individen behöver extra kraftig hårväxt eller inte.

Hypotesen bygger isåfall på att de sexuellt selekterade individerna alltid är nyrakade, vilket då skulle leda till den modifierade hypotesen att raknings-iver eller raknings-mani selekteras. Empiri kan tyda på att detta redan inträffat.

För en art vars beteende är så kulturberoende som människans ger det i allmänhet väldigt lite att tänka i genetiska termer när det gäller beteende kopplat till utseendeideal. Det finns knappast några speciella skäggbärargener, underlivsrakargener eller bh-bärargener som varierar i frekvens mellan generationerna. Därmot utjämnar ju rakning skillnader mellan hårigare och slätare individer - mer eller mindre totalt, men en utjämning blir det alltid.