2011-05-29, 18:41
#1
Var ute och partajade i helgen. Valet av kvällsaktivitet föll på att klubba.
Efter att ha hällt i mig x antal öl bestämde jag mig för att svaja ut på dansgolvet och släppa loss lite. Helt plötsligt, från ingenstans, kom det en tjej, kastade sig i min famn och tryckte in tungan ner i halsen på mig.
Alkoholpåverkad och smått chockad som jag var blev min första tanke:
"Fan va gött med lite tungbrottning, inte var dag man blir påhoppad såhär!"
Efter fem minuters råhånglande går det upp för mig vad fan jag håller på med. Tanken var ju att jag skulle köra på en annan brud som ändå hade givit schysst respons. Visserligen var denna bruden av "det rätta virket" så att säga, men icke, de var inte hon jag var ute efter. Jag fann mig snabbt och hittade på en ursäkt för att fly undan.
Jag: De här funkar inte alls, jag har flickvän.
Hon: Va?! Så du menar att du är otrogen?
Jag: Nej jo ja nej, alltså, vi är inte ihop menade jag, vi är på g!
Hon: Men då är du ju fortfarande otrogen!
Jag: Alltså... inte på g riktigt, jag är intresserad av henne men hon vet inte om det.
Hon: Jäkla svin!
Detta följs av en av de hårdaste bitchslappsen jag någonsin fått smaka på
.
Kanske inte den bästa ursäkten, bättre blev det inte heller när jag fann mig beskylld för att vara otrogen. Låter dumt, men jag var rätt drucken, och ni vet lika väl som jag att hjärnkapaciteten va det gäller lösningar är rätt efterbliven under dessa förhållandena.
Detta fick mig i alla fall att tänka efter.
Tycker ni att det är okej att "hålla på" med någon som redan har ett förhållande? I sådana fall, hur långt kan man gå?
Själv tycker jag inte att otrohet är helt OK, skulle med andra ord inte ens komma på tanken att få någon att vara otrogen med mig mot någon annan. Så eloge till bruden som hoppade på mig
OBS: Detta handlar inte om att vara eller inte vara otrogen, utan om att "stödja" otrohet genom att agera tredje part.
Efter att ha hällt i mig x antal öl bestämde jag mig för att svaja ut på dansgolvet och släppa loss lite. Helt plötsligt, från ingenstans, kom det en tjej, kastade sig i min famn och tryckte in tungan ner i halsen på mig.
Alkoholpåverkad och smått chockad som jag var blev min första tanke:
"Fan va gött med lite tungbrottning, inte var dag man blir påhoppad såhär!"
Efter fem minuters råhånglande går det upp för mig vad fan jag håller på med. Tanken var ju att jag skulle köra på en annan brud som ändå hade givit schysst respons. Visserligen var denna bruden av "det rätta virket" så att säga, men icke, de var inte hon jag var ute efter. Jag fann mig snabbt och hittade på en ursäkt för att fly undan.
Jag: De här funkar inte alls, jag har flickvän.
Hon: Va?! Så du menar att du är otrogen?
Jag: Nej jo ja nej, alltså, vi är inte ihop menade jag, vi är på g!
Hon: Men då är du ju fortfarande otrogen!
Jag: Alltså... inte på g riktigt, jag är intresserad av henne men hon vet inte om det.
Hon: Jäkla svin!
Detta följs av en av de hårdaste bitchslappsen jag någonsin fått smaka på

Kanske inte den bästa ursäkten, bättre blev det inte heller när jag fann mig beskylld för att vara otrogen. Låter dumt, men jag var rätt drucken, och ni vet lika väl som jag att hjärnkapaciteten va det gäller lösningar är rätt efterbliven under dessa förhållandena.
Detta fick mig i alla fall att tänka efter.
Tycker ni att det är okej att "hålla på" med någon som redan har ett förhållande? I sådana fall, hur långt kan man gå?
Själv tycker jag inte att otrohet är helt OK, skulle med andra ord inte ens komma på tanken att få någon att vara otrogen med mig mot någon annan. Så eloge till bruden som hoppade på mig

OBS: Detta handlar inte om att vara eller inte vara otrogen, utan om att "stödja" otrohet genom att agera tredje part.