Frågor om Jehovas Vittnen

Ok, om vi säger att det är en lögn, men hypotetiskt, skulle du ta emot medicinsk behandling där man utnyttjat aborterade foster för denna behandling som sägs rädda ditt liv?

Skulle du välja ditt eget liv på bekostnad av ett aborterat foster?

Nu är du där igen med en antydan om att detta "aborterade foster" skulle ha dött för att rädda mitt liv.

Jag förklarade att det inte alls är så det sker, så sluta med sådana dumma antydningar som inte har något med sanningen att göra.

Men, för att svara på en hypotetisk fråga så skulle jag absolut inte vilja att ett foster dör för att rädda just mitt liv. Att du ens antyder att det skulle kunna vara på det viset anser jag väldigt stötande, och att du skrev det så avsiktligt just med den avsikten.

Ja, det är stötande, på liknande sätt är det stötande för Jehovas vittnen att ta emot blod.

Ja, men enbart därför att ni inte förstår skriven text korrekt, vilket jag visade och du tydligen inte hade något att invända emot eftersom du av allt jag skrev endast invände mot att det skulle vara vämjeligt att ett foster offrades för mitt liv (eller någon annans liv), trots att jag ens aldrig påstått det i det jag skrev, men det förstod du tydligen inte heller.

Ja, det är vämjeligt på liknande sätt som det skulle vara vämjeligt för Jehovas vittnen att äta blod, eller använda blod överhuvudtaget.

Dom första kristna skulle se det som vämjeligt att använda sig av blod, även om det gällde att rädda liv:

"Den heliga anden och vi har beslutat att inte lägga någon börda på er utöver följande oeftergivliga krav: att ni avhåller er från...blod" (Apg 15:28-29 Bibel2000)

Att göra konst av blod har jag aldrig hört talas om, och jag tror inte det förekommer. Men Apg. 15 skulle inte förbjuda det om det var blod som tappats utan att någon lidit skada. När det talas om blod i Bibeln är det alltid fråga om att liv har släckts. Ett undantag är blod från menstruerande kvinnor som var orent.

Jag äter ingen blodmat alls. Att äta blodpudding - det kommer uteslutande från blod av slaktade djur - är i strid med Apg. 15:28,29.

Kan du äta blod om det har tappats från ett djur utan att djuret har dött?

Det är en allmän tillämpning hos Massajer i Kenya:

https://www.youtube.com/watch?v=_Zs7TrRk8cs

Det gällde tydligen njurtransplantation, det vill säga där donatorns DNA uppmätts långt senare hos mottagaren. Jag förstår att du lite hastigt tog hjälp av din sökmotor men du fick ändå inte rätt. En bloddonators DNA kan mätas upp i högst till ett par dagar efter transfusion eftersom det är så länge de vita blodkropparna lever. Det du taskigt förmedlade rör de röda blodkropparna och blodplättarna.
Det var just det som var poängen, att mer blod leder till fysiska och kognitiva fördelar. Upp till en gräns givetvis. Den vetenskapliga förklaringen är att den större mängden röda blodkroppar tillhandahåller mer syre.
Det jag har skrivit är att om man ska gå strikt efter vad som sades till de kristna så skulle de avhålla sig från blod. Man har inte lyckats med uppgiften att avhålla sig från blod om man för in andras blod i sig. Kontexten ger att vissa förbud från den mosaiska lagen hängde kvar i förbuden för de kristna. Ett rimligt antagande blir därför att det är de mosaiska lagarna som rör blodet man får vända sig till för att ta reda på vad som gäller i detalj. En annan förklaring kan vara att judarna under det första århundradet förstod den mosaiska lagen som sådan att blodet var något heligt och förbuden så omfattande att man uppfattade det som något man helt enkelt skulle avhålla sig från. Därav formuleringen till de kristna.

Jag frågar dig detsamma:

Kan du äta blod om det har tappats från ett djur utan att djuret har dött?

Det är en allmän tillämpning hos Massajer i Kenya:

https://www.youtube.com/watch?v=_Zs7TrRk8cs

Jag tycker att det framgår tydligt att det inte spelar någon roll huruvida djuret i fråga som blodet tappats ur är vid liv eller ej. Bibeln konstaterar till exempel enkelt angående blodet i helighetsreglerna:

I skolen icke äta något med blod i. I skolen icke befatta eder med spådom eller teckentyderi. (Leviticus 19:26)

Det var alltså blodet som var problemet och skulle därför inte förtäras. Andra skrifställen liknar detta:

Och intet blod skolen I förtära varken av fåglar eller av boskap, var I än ären bosatta. Var och en som förtär något blod, han skall utrotas ur sin släkt. (Leviticus 7:26-27)

Detta skall vara en evärdlig stadga för eder från släkte till släkte, var I än ären bosatta: intet fett och intet blod skolen I förtära. (Leviticus 3:17)

Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda; såsom jag har givit eder gröna örter, så giver jag eder allt detta. Kött som har i sig sin själ, det är sitt blod, skolen I dock icke äta. Men edert eget blod, vari eder själ är, skall jag utkräva. Jag skall utkräva det av vilket djur det vara må. Jag skall ock av den ena människan utkräva den andres själ; den som utgjuter människoblod, hans blod skall av människor bliva utgjutet, ty Gud har gjort människan till sin avbild. (Genesis 9:3-6)

I det sistnämnda tycks det även framgå att blodet tillhör Gud.

Du påstod att man ”uppmätt donatorns DNA hos mottagaren ett bra tag efter donationen ägt rum, särskilt när man tagit emot mycket blod”.
Jag påpekade att blod inte kan överföra genetiskt material till mottagaren, så givarens DNA kan då endast hittas så länge som det finns kvar levande blodceller från givaren.
Vad menar du är fel i det?


Återigen missar du hela poängen. Naturligtvis ger ökat syreutbyte genom blodet förbättrad fysisk och mental prestation. Vad du däremot inte verkar förstå är att det inte finns någon som helst koppling mellan mängden själ och nivån av kognitiv förmåga eftersom det ju i så fall skulle betyda att mer storväxta personer skulle ha en större själ än småväxta, eller menar du att det är proportionen mellan muskelmassa och blod som anger hur kvicktänkt en person är?

Det finns inga som helst bevis på att bloddoping ger någon personlighetsförändrande effekt, så det finns alltså inga bevis på att någon annans själ tillförs vid bloddoping. Och därmed är diskussionen om att blodet skulle vara själen slut, såvida du inte på något sätt kan påvisa att det skulle finnas fog för att blodet är själen.


Ja, men som jag skrev ovan är hela problemet egentligen att formuleringen "avhålla sig" används för att knyta ihop allt till en enda enkel formulering. Tre av förbuden gäller uttryckligen "att inte äta" men det går ju inte att använda formuleringen "inte äta" om sexuell omoral, så en annan formulering valdes som kunde inkludera även "sexuell omoral" i samma mening.
Och även du har alltså helt missat att denna formulering var avsedd att förenkla lagen så att den enklare skulle kunna kommuniceras till icke-judar som inte kände till lagen. Du vill alltså göra lagen mer sträng än i GT i stället för att göra den enklare att följa helt enkelt därför att du snöat in dig på ett enda ord. Varför menar du att blodsreglerna för kristna skulle vara mer strikta än för judar när texten där detta beskrivs tydligt visar att inga regeländringar skulle gälla för dem som var judar och övergick till att bli kristna?
Kan du motivera det?

De var bra att du tog upp massajerna i Kenya. År 2000 kom Corinne Hofmanns bok DEN VITA MASSAJEN på svenska. Corinne kom att leva tillsammans med en manlig massaj i Kenya. Hon beskriver livet där i sin bok. Hon förklararar att massajerna kvävde djur till döds och därefter drack blodet.

Detta barbariska sätt att behandla djur gör att jag under inga som helst omständigheter skulle vilja äta av deras mat. Deras sätt att döda djur täcks av förbudet mot att äta det som är kvävt enligt Apg. 15:28,29. Jag skulle aldrig äta blod som tappats från något djur. Djuret har inte gett sitt samtycke till tappningen och det påverkas negativt av denna, åtminstone till en tid. Blod som tappats från ett levande djur saluförs heller aldrig i butikerna såvitt jag vet.