Elvanse/Vyvanse (lisdexamfetamin) - Vanliga frågor och svar.

Den där känslan av tomhet är både otroligt underbart, men samtidigt rätt jobbigt om jag vill komma ihåg något lagrat minne. Att bara kunna sitta still utan att hjärnan dör av överbelastning är riktigt skönt.

Hej,

Jag har precis pratat med läkaren om att jag vill utredas för adhd och då skickade han en remiss. Hur lång tid tar det då innan jag kan få Elvanse om vi nu säger att alla mina prover som jag får gå igenom pekar på att jag har add eller adhd?

En till fråga, är det läkaren som skickade remissen från början som kommer att skriva ut läkemedlet eller är det någon annan på psyk som gör det?

Mvh

Så fort din utredning är klar bör du få din medicin direkt efter att du har talat med en läkare.
Det är en läkare på psyk som du kommer få träffa och diskutera medicin med.
Har du tur får du elvanse direkt. Annars måste du testa concerta/ritalin/medikinet/equasym osv innan dom sätter in dig på elvanse om inte dom andra läkemedlen fungerar.

Tack för svaret! Vet du hur lång tid det tar innan man får komma till utredningen efter remissen? Och hur lång tid tar utredningen? Kan väl variera förstås, men hur lång tid tog det för er?

För mig tog det bara en månad sen fick jag min diagnos som var adhd, fast då hade jag möten varje dag där och höll på intensivt varje dag så det skulle gå fort. Men då satt jag inlåst/inspärrad på en sex månaders volta. Så där inne brukar dom vara mycket snabbare än på vanliga psykvården. Du kan räkna med att det kan ta ett år innan din diagnos blir klar, tyvärr :/ Det varierer olika hur lång tid det tar för remissen att nå psykläkaren. Men själva utredningen kan ta en bra stund som sagt..

Det tog 3 sessioner hos en psykolog för min diagnos att bli klar. Ett möte i veckan, så det tog 3 veckor för mig från att jag fått kontakt med psykolog för att få diagnosen. Det tog ~2 månader från att jag först tog kontakt med läkare tills jag fick tag på en psykolog däremot som skulle ställa min diagnos.
Läst om ganska många som det tagit år/flera år att få en fullständig diagnos men det finns vissa fall (mitt fall) då det går betydligt fortare. Tog väl cirka 4 månader från att jag fick diagnosen tills jag fick någon form av medicin och det verkar för mig som att elvanse sällan är ett förstahandsalternativ. Metylfenidat verkar vara standard på de flesta ställena i Sverige. Min läkare vill inte ens röra Amfetaminpreparaten... Så att få elvanse är något som man kanske inte borde räkna med.

Tack för era svar! Det verkar vara väldigt olika hur lång tid det tar. Jag får väl se hur lång tid det tar för mig. Så kan jag meddela det här sen. Jag har en bror som fått Elvanse, han bor i samma kommun som jag så antar att det kanske är lättare här. Tror inte att han har haft något annat innan. Möjligen concerta då. Om de inte vill skriva ut Elvanse så måste det gå att få dem åt det hållet om man ger det lite tid. Det går förstås att se till så man får Elvanse. Men kanske inte i första taget som ni säger. Metylfenidat är väl inte fy skam heller. Jag vill faktiskt inte ha det för att flumma på utan jag vill ha bort min adhd-rastlöshet och mina koncentrationssvårigheter. Så jag tar gärna det som fungerar bäst. Men Elvanse har jag hört mycket gott om så det är klart att man vill ha det bästa.

Är det någon av er härinne som gått länge på Elvanse, och som kan berätta lite om det är en medicin som fungerar också på sikt?

Din fråga har inte något svar, eftersom upplevelsen av drogen är högst personlig.

Jag har gått på Conserta väldigt länge, men kände att jag behövde något med lite mer "UNS" i eftersom jag var uppe i så höga doser med Conserta. Jag fick då prova Elvanse, men jag kände ganska omgående att det inte var för mig. Generellt sett har jag sett att det vanligtvis stannar på Conserta eller Elvanse för folk. Ritalin gjorde mig (liksom många andra) aggressiv.

Min utredning tog sex månader. Möte en gång i veckan, och det var olika folk. Det var psykologer, arbetsterapeuter, läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och kurator. Jag fick testa typ alla hjärnfunktioner (minne, 3D-övningar, matematik, språk o.s.v.), balans, styrka, uthållighet plus en himla massa mer som jag inte kommer ihåg. Jag fick stämpeln "högpresterande ADHD". Att ha ADHD är inte alltid något negativt.

En vanlig kille tänker på ett problem: Han får upp säg 10 olika idéer, omedvetet slår hjärnan direkt bort 4 idéer som "orimliga" Killen tänker på en lösning i taget och kommer ganska snabbt fram till att idé 5 inte är värd att lägga energi på. Så fortsätter det tills han kanske har två idéer att presentera.

Killen med ADHD tänker och får upp 10 olika idéer (vi säger samma idéer för enkelhetens skull). 4 idéer ter sig ganska orimliga, men de poppar upp i huvudet i alla fall. Han tänker inte bara på en idé, utan hoppar fram och tillbaka mellan olika idéer och utvecklar idéerna länge än den vanliga killen. Han till och med tar bitar från vissa idéer och kombinerar dem med andra. I slutändan har killen också två idéer att presentera, men en av idéerna härstammar från en av de första idéerna som först verkade orimliga och som omedvetet slogs bort direkt av den vanliga killens hjärna. Den andra idén kommer från nr 5 som han modifierat med hjälp av de andra idéerna.

Fattar ni? Att tänka "outside the box" det är våran styrka!!!

Min spontana tanke var att det blir väldigt jobbigt och mycket tid som man får jobba in på kvällar på jobbet. Men sedan tänkte jag att man lär ju få lära sig väldigt mycket om sig själv på alla de där mötena och man kan passa på att fråga saker som man undrar.

Jag hade tur och fick lite förtur så min utredning tog några månader bara, kan ta upp till 3 år här annars... Jag väntar dock fortfarande sen några tillbaka månader på att få träffa en läkare för att få medicin, de så gott som ignorerar mig så fort jag hör av mig och säger bara att de ska höra av sig, men det verkar inte hända så mycket.


Finns det verkligen en beteckning som heter högpresterande ADHD eller står det bara ADHD på diagnosintyget?

Jag fick höga siffror rent kunskapsmässigt eller vad det ska kallas - över normen - vilket de tror är anledningen till att jag inte hade några större problem med skolan i ung ålder eftersom allt var så lätt; enda gången jag hade svårt var när de tvingade oss att lära oss multiplikationstabellen i huvudet. Men det är kanske inte det som räknas som högpresterande, för jag fick en vaniljdiagnos på pappret.