Ultimata Sällskapsspel.

Rappakalja kan vara riktigt kul. Särskilt om man är lite påverkad när man spelar.

Startar denna tråd med förhoppning om lite sköna inlägg och omdömen på sällskapsspel(av den typen som inte spelas på dator).
Med lite tur så kanske en disskussion om det ultimata sällskapsspelet uppstår.

Här kommer ett tips från mig iaf:
Var hemma hos min kusin igår och han plockade fram en mojäng han köpt på tekinikmagasinet.
En så simpel men ändå grymt förnöjsam anordning. Alla deltagare(2-4) får ett varsitt handtag med tryckknapp på vilka med sladd är kopplade till en tefatsliknande "centralenhet".
Spelet går helt enkelt ut på att man trycker på en stor knapp på "centralenheten" som börjar blinka och spela en vansinnigt irriterande truddilutt. När truddilutten slutar och lampan lyser grön gäller det att vara snabbast att trycka på knappen på handtaget man håller i. Den med sämst reaktionstid bestraffas med en stöt.
Simpelt men vansinnigt roligt.
Att se en polare grimasera då han förlorar den omgång han för att öka spänningen(självsäker efter ett antal vinster) satt hantaget mot sina ädlare delar(jag vet..pubertalt!) var underbart.

Kille (uttalas: tjille) är ett av de äldsta svenska kortspelen. Spelet som spelas med en egen sorts kortlek, har anor till 1300-talets Italien och spelet Cucu. Kortspelet förändrades på sin vandring genom Europa och blev känt i Sverige som Cambio, eller Camfio när det kom hit på 1600-talet. Det mer folkliga namnet Kille är sannolikt slang för det högsta kortet i Killeleken – Harlequin.

De vanligaste varianterna av Killespel är uteslutande hasardspel. Den äldsta varianten – Enkorts- eller Byteskille – är ett mycket enkelt hasardspel där insatsen ökar i snabb takt. Det idag vanligaste sättet att spela Kille är Knack- eller Femkortskille. Andra varianter är Auktionskille och Pokerkille.

Killeleken består av 42 kort. Det finns bara en färg i Kille men två kort av varje valör, alltså 2*21 kort.
Killespelet har satt avtryck i det svenska språket. Uttryck som ”Svinhugg går igen” (om en elakhet som slår tillbaka på utföraren) och ”Gå värdshus förbi” (om en chans som gick förlorad) har sitt ursprung i Byteskille. Kille har också letat sig in i den svenska litteraturen. Bellman har besjungit spelet, som ju då kallades Cambio, och även Falstaff Fakir har skrivit en känd versrad:

Proletären gärna ville
dricka Punsch och spela Kille

Vi har en sådan mackapär på jobbet

Startar denna tråd med förhoppning om lite sköna inlägg och omdömen på sällskapsspel(av den typen som inte spelas på dator).
Med lite tur så kanske en disskussion om det ultimata sällskapsspelet uppstår.

Här kommer ett tips från mig iaf:
Var hemma hos min kusin igår och han plockade fram en mojäng han köpt på teknikmagasinet.
En så simpel men ändå grymt förnöjsam anordning. Alla deltagare(2-4) får ett varsitt handtag med tryckknapp på vilka med sladd är kopplade till en tefatsliknande "centralenhet".
Spelet går helt enkelt ut på att man trycker på en stor knapp på "centralenheten" som börjar blinka och spela en vansinnigt irriterande truddilutt. När truddilutten slutar och lampan lyser grön gäller det att vara snabbast att trycka på knappen på handtaget man håller i. Den med sämst reaktionstid bestraffas med en stöt.
Simpelt men vansinnigt roligt.
Att se en polare grimasera då han förlorar den omgång han för att öka spänningen(självsäker efter ett antal vinster) satt hantaget mot sina ädlare delar(jag vet..pubertalt!) var underbart.

Edit: Tror det heter Lightning.