Nässelutslag, igen...och igen...

Oj nu förstår jag att mina utslag kanske inte är så farliga/jobbiga när man hör hur andra har det Hoppas det går bra för dig. Måste vara jobbigt att ha 4 olika varianter, hoppas det inte blir värre.
En av läkarna jag pratade med sa att de inte lägger ner så mycket forskning/resurser för att försöka hitta botemedel till detta just för att det inte är "farligt" utan det bör gå över av sig själv efter ett tag, Dåligt, men kanske sant, finns ju värre sjukdomar att försöka bota.

Jag har faktiskt börjat berätta för de som jag känner bäst, typ kompisar man brukar vara med och dem man tränar med, så dom förstår vad det är och inte blir rädda. Det underlättar för mig också. Jag har riktigt dålig dygnsrytm just nu, sömnproblem och sover inte tillräckligt eller rätt, för mycket o tänka på och för mycket att göra i skolan, så sitter som t.ex. nu och försöker hinna ikapp i skolan, men det går att ordna. Ska försöka ta det lungt lite framöver, rätt mat, sömn och inte försöka stressa och se ifall det ger resultat.

Att man inte lägger ner mer forskning för att hitta bot på det hela känns dumt, det är ändå så många som har det och när det sätter sig på tunga och hals och inne i kroppen så blir det ju lite mer allvarligt och krävs adrenalinspruta.

Låter som en toppenidé att finna mer lugn och ro, planering här kommer hjälpa dig att finna det. Gör ett dagsschema och följ till punkt och pricka. Tror det kommer bli så bra!

Ja precis, är det en så vanlig sjukdom så bör man lägga ner mer resurser på det, och att det utvecklas ju längre tiden går gör det bara värre. Får ta o be alla som har sjukdomen skicka in klagomål :P

Jag håller på och försöker sätta upp ett schema för träning, kost, o sömn just nu, det kommer att behövas, och ska försöka att verkligen följa det. Lite rutin i vardagen skadar inte alls, just nu tar jag i princip dagen som den kommer och det börjar kännas lite jobbigt, fel dygnsrytm, kost, träning, studier etc.

Lycka till som sagt.
Du får hålla oss underrättade här om hur det går för dig.

Urtikaria har jag haft i flera år. När det var som värst fick jag också våldsam frossa, och då var det akuten som gällde. Där fick jag kortison och antihistamin direkt i blodet, samt värmefiltar.
Av en ren slump kom jag på vad som orsakade min urtikaria. Jag tog varje dag en tablett B 50, alltså alla B-vitaminer i hög dos (inhandlat hos Bodystore). Troligen var det B 12 som var boven i dramat. Det lär vara ganska vanligt med överkänslighet mot denna vitamin. Sedan jag slutade med B 50 har jag inte haft urtikaria någon gång.

Tyvärr har inte mina gett med sig, och idag fick jag min första angioödemupplevelse.

Allergitest har gjorts, inget kan konstateras. Fullt frisk är jag också.

Jag har nu börjat undra om det här KAN vara kopplat till min psykiska problematik, jag har medicinerats för ångest, panikattacker och depressionstillstånd men slutade med min medicin i början av detta året. Men det känns ju helt absurt om det skulle vara kopplat till ångest..eller?

Äter du några mediciner nu? Åt du några när utslagen kom första gången? En hel del medicin har nämligen nässelslag som biverkning även om det inte är så vanligt.
Psykisk ohälsa kan ge nässelutslag liksom stress och sömnbrist och en hel del annat som du säkert redan hört talas om.
Som jag skrev här ovan, börja för dagbok över vad du gjort/inte gjort osv när utbrotten dyker upp, då kan du börja se olika samband.
Det kan vara många skumma tillfälligheter till att man får detta, en jag hörde om fick alltid utbrott efter att hon sprungit och sen tog en banan (inte om hon enbart sprang eller enbart åt banan alltså).
Hur gick det med ödemet och vart satte det sig?

Just nu äter jag bara p-piller (och atarax och loratandin och betapred iofs...) och utslagen dök upp någon månad efter att jag var färdig med utsättningen av mitt venlafaxin.

Ögonlock och läppar svullnade som tusan, men det var tydligen inte i någon högre allvarlighetsgrad eftersom jag inte fick några stora problem med att andas etc.

Efter mycket om och men så vet jag att varma duschar och en stressig dag på jobbet direkt täcker mig med skiten. Eftersom jag har ett fysiskt krävande yrke så är det svårt att komma undan den dagliga stressnivån, så jag har faktiskt börjat leta annan anställning...

Så just nu känns det som om det är min gamla vanliga tokight som gått från panikattacker till nässelutslag. Vilket faktiskt inte känns som ett dåligt byte.

Hjälper dina nuvarande mediciner något öht? vad äter du för p-piller, åt du dom när di fock utsagan första gången? Värme och stress är stora bovar har jag märkt men med den vetskapen blir det lättare att hantera skoven. Fortsätt att lägga märke till situationer som påverkar det hela.

Hur gick det för er blev ni av med skiten till slut? Jag tror att jag har fått någon
blandning av värmeurtikaria och dermografism. När jag tränar eller går längre sträckor
får jag en brännande klåda som är helt förjävlig. Om jag då drar naglarna någonstans över överkroppen bildas röda streck efter som stannar i någon timme.

Vad gör man åt skiten läste att kolinerg urtikaria (värmevarianten) kan stanna upp mot fem år
och det är inte en chans att jag orkar stå ut med den här skiten så länge. Vilka mediciner ska man ta för att lindra skiten och borde man gå till läkare för att få något utskrivet?

Jag får däremot inte synliga utslag utan det kan bli lite rött bara, men den brännande klådan
är helt förjävlig alltså.

Jajjemän, jag är av med skiten. Visade sig att nässelutslagen var påbörjan på en väldigt störig och jobbig resa som slutat med en SLEdiagnos.

Kortison var det enda som fungerade för mig, du bör helt klart söka läkare för hjälp och diagnos.

Nej jag är inte fri min urtikaria medicinerar för fullt och bara väntar på att skiten ska flytta ut. Jag medicinerar i dagsläget med Cetirixin 3-4tabl./dygn, Singulair 1tabl./dygn, detta är stående doser sen har jag kortisonet och adrenalinsprutor. Med denna medicinering hålls det hela någorlunda i schack och jag kan slippa utbrott i en hel vecka - sen har jag fått lära mig att anpassa mitt liv för att minska skoven helt enkelt och det bidrar givetvis också till att det är mindre skov. Men från att ha haft konstanta utbrott som bara avlöste varandra och galen klåda så är jag mycket glad och jag har stora förhoppningar att det ska sina ut med tiden.