Mars 2011: Kärnkraftverket i Fukushima - utbruten och sammanfogad tråd

Och hur var det i Fukushima City tidigare?

Intressant karta. Som föregående postare undrar jag hur hög strålningen har varit där tidigare. Jag noterar att strålningen märkligt nog är betydligt lägre på platser närmare Fukushima-verket.

I Sverige är bakgrundsstrålningen i genomsnitt cirka 0,15 mikroSv/h, och jämfört med det har Fukushima city ungefär dubbelt så mycket.

Bakgrundsstrålningen varierar rätt mycket över jorden. Har för mig att det generellt sett är mer strålning ju närmare polerna man kommer. Detta pga att den kosmiska strålningen har lättare att tränga igenom jordens magnetfält där.

Detta skulle delvis kunna förklara varför exempelvis Singapore (som ligger närmare ekvatorn) har lägre strålning. Men å andra sidan visar kartan att många platser i Japan har ytterst låg strålning. Faktiskt så låg att jag undrar vad det är man har mätt; för jag har för mig att bakgrundsstrålningen normalt är högre än så på de flesta platser på jorden. Men säker är jag inte, så ytterligare information vore intressant.

Helt meningslös sammanställning. Slutsatser man kan dra:

- Nivån i japanska Fukuoka är 3,38 ggr lägre än den i New York
- Nivån i Seoul är 1,83 ggr högre än den i Taipei
- Nivån i Iwaki alldeles nära verket är 85% av den i New York
- Bor man ett år i Fukushima City så får man ca 2,8 millisievert vilket är ca 60 ggr lägre än den man får om man är ett år i Guarapari i Brasilien (naturlig radioaktivitet)

Vi snackar riktigt små tal här....

Japanska myndigheten MEXT har massor med data och kartor över tid för både strålning och integrerad dos: http://www.mext.go.jp/english/incident/1303962.htm

Till exempel för 24 april 2011 ser man att man på sina håll exponerades för över 50 µSv/h samt att den integrerade dosen fram till 11 mars 2012 kunde vara över 200 mSv: http://www.mext.go.jp/component/english/__icsFiles/afieldfile/2011/06/14/1305904_0424e.pdf

I övrigt har sagts i nyheterna att man funnit höga halter av strontium-90 i grundvattnet vid Fukushima. Tidigare har också viss oro uttryckts för radioaktiv kontaminering av Okutama, intag för dricksvatten till Tokyo.

SvD idag: "Strontium i Fukushimas grundvatten" http://www.svd.se/nyheter/utrikes/strontium-i-fukushimas-grundvatten_8503382.svd
vilket Japan Daily Press skrev om redan i juni: "High levels of toxic strontium found in Fukushima groundwater"http://japandailypress.com/high-levels-of-toxic-strontium-found-in-fukushima-groundwater-1930883/

Inte alls vad jag frågade efter.

Åjo. regionen med staden finns med på kartan.

Men här en komplett graf för Fukushima City mars-aug 2011:
http://www.fmu.ac.jp/home/lib/radiation/large_image.html

Tack!

OK, så de 0,32 mikroSv/h som uppmätts nu ser helt enkelt ut att vara fortsättningen på den avklingande kurvan.

Tack för grafen!

Det ser onekligen väldigt safe ut i Fukushima City, 60 km från verket. Det fanns en topp precis i samband med vätgasexplosionerna, som sedan har klingat av. Klingar av med den typiska halveringskurvan. Idag är nivån knappt högre än i de flesta städer i världen.

Det var väl också så att vinden var sydvästlig vid tiden för vätgasexplosionerna vilket medförde att Fukushima City fick en förhållandevis hög dos.

Går man samma avstånd rakt västerut eller mot sydväst så var doserna betydligt lägre.

Tja, ska man ge kärnkraftsmotståndarna riktig millimeterrättvisa innebär den exponeringsnivån 45 extra cancerdödsfall per år. Om man utgår från talet 0,057 extra cancerdödsfall per manSievert. Tagen ur minnet från BEIR-rapporten

Invånarantal i Fukushima City 284 000. Det jag slog på dosan: 284 000 x 2,8 x 10^-3 x 0,057 = cirkus 45.

Så det så. Gå och lägg er nu och tänk på döende cancerpatienter i ohyggliga plågor och gråtande föräldralösa barn.

Och skall man vara extra petig är inte heller det riktigt korrekt. Dels för att medellivslängdförkortningen från ett dödsfall i cancer på grund av strålning uppskattas i BIER till ~15 år, så antalet föräldralösa "barn" skulle vara ganska starkt begränsat. Men också...

Vid låga doser är det väldigt svårt att uppskatta skadliga effekter. Under 250 mSv dos har man inte beisat någon statistiskt förhöjd cancerrisk ännu (vilket inte innebär att den inte finns, bara att den inte är statistiskt visad vid lägre nivåer). Undantaget är uppmätta förhöjda risker ner till 100 mSv från jod till barn (som bara är aktuellt en kortare tid efter en olycka p.g.a. halveringstiden). I en BEIR rapport skriver man att risken vid låga doser sannolikt borde sänkas med minst en faktor 2 jämfört med LNT-modellen.

LNT-modellen är kritiserad, och kritiken är väl befogad. Om man strikt tillämpar LNT-modellen för skador vid låga dosrater skulle man globalt, genom att ersätta all kolkraft med kärnkraft, minska antalet dödsfall från strålning med grovt uppskattat 1200-12000 per år. Med de studier som görs runt Fukushima nu kommer man om lång tid kunna få en bättre uppskattning av riskerna med strålning, men där är man inte på många år ännu.

LNT-modellen ger en för hög uppskattning av antalet dödsfall. Det innebär inte att den är värdelös. Tillämpar man försiktighetsprincipen är den användbar när man planerar vart man skall bygga ett kärnkraftverk, eller planerar evakuering vid en olycka. Men att använda den för utvärdering av en olycka när den väl har skett ger en felaktig bild.

Några inlägg tillbaka sade jag att konsekvenserna av Fukushima är minimala. Men fick mothugg med att massvis av sjögräs och annat sjögodis måste slängas pga kontaminering. Dock är ju gränsvärdena satta med utgångspunkt i LNT-teorin.

Så på ett sätt var det jag sade faktiskt felaktigt. Jag valde att inte slänga käft om saken för att gränsvärdena är nu vad de är. Så utsläppet får faktiskt stora konsekvenser.

Däremot är det naturligtvis riktigt att det i praktiken blir mer av vidskeplighet än något reellt skydd mot några cancerrisker.

Vafanken: Vi får ju inte ens använda livsmedel som varit i närheten av något radioaktivt. Även om de inte i sig är radioaktiva. Vilket leder till klart urskiljningsbara hälsorisker.

Ta exempelvis denna artikel i Svd:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/saltsvep_8511660.svd?sidan=6

" Grillkorv ska till exempel enligt handeln ha en hållbarhetstid på 30 dagar för att klara transport från tillverkare till centrallager och därefter klara att ligga upp till tre veckor i butiken. På 1980-talet bidrog Britt-Marie Dahlin till att minska mängden salt i exempelvis korvar till under 1,8 gram per hekto. Nu har mängden åter ökats så att den ofta ligger över 2 gram. Med den lägre salthalten minskar hållbarhetstiden med ungefär en vecka. Men det skulle vara bra för konsumenternas hälsa.

– Jag har själv högt blodtryck och genom att dra ned på saltet har jag halverat min dos av blodtrycksmedicin, säger Britt-Marie Dahlin.

På 1950-talet och in på 1960-talet kunde korv tillverkas på måndagen och på fredagen var alla redan sålda i närliggande butiker. Något extra salt för att öka hållbarheten var inte aktuellt då. På den tiden stötte en för salt smak bort konsumenterna, minns hon. "

En enkel och väldigt bra lösning på problemet är att lägga på korven 10 kGy gammastrålning. Då får den mycket bra hållbarhet utan att behöva vara så salt.

Men det är ju strikt förbjudet.